Konflikten i Syrien

Ja, galet att tro att hot om mer vapen skulle skapa bättre förutsättningar för fredssamtal. Det var det intrycket jag fick när UK drev igenom detta - de avslutar embargot men sa att de inte skulle börja exportera vapen innan konferensen i Genève hade genomförts - alltså försöka tvinga Assad till underkastelse i fredssamtalen.

Vad är egentligen UK:s agenda? Är de bara lakejer åt USA eller har de egna mål?

Edit:
Öht förstår jag inte vad som hänt sedan Kerry besökt Lavrov i Moskva och de tillsammans gick ut med att det ska hållas nya fredssamtal i Genève. Jag tolkade det som om de enats med ryssarna om något. Men något måste senare hänt eftersom nu ser väst och öst ut att stå längre ifrån varandra än någonsin i den här konflikten.

Det var neobögen Hague som pressade på, han ger intryck av att vara en äkta psykopat. Är han
köpt av Quatar? Bebisen Cameron besökte Putin och dillade om att ha fredskonferensen (Geneva 2) förlagd till London!!! Hur långt från verkligheten kan en politiker komma?

Hur fan kan 2 stater i EU pressa igenom ett beslut mot övriga 27?

Det var naturligtvis avsikten. Men vad de inte tänkte på var att oppositionen, som är hårt trängd just nu, inte har något intresse av att förhandla om de tror att de kommer att få vapenleveranser i augusti.


Svårt att bedöma. Tony Blair kan man väl säga var en klassisk USA-lakej, men det fanns också en religiös aspekt som folk ofta glömmer: Blair var en Born Again Christian.

David Cameron blir jag inte klok på. Hans agerande i EU-frågan är märkligt, och detsamma gäller utrikespolitiken.


Jag tror att Kerry försökte samma trick som Sarkozy under Ossetienkriget, alltså att sluta ett luddigt avtal med ryssarna som man sedan kan omtolka efter behag. Men det gick nog inte riktigt som Kerry tänkt.

Det var ju avsikten då man vill förbereda en no-fly (bomb-a-lot) zon. Och en NATO/Israel markinvasion kanske.

Ja, detta har kommit fram tidigare. Oppositionen vill inte ha några fredssamtal.

Väldigt bra!
Det finns trots allt hopp för mänskligheten, om bara majoriteten får bestämma istället för ledarna.

Kinas handlingar och militära strategi bevisar att de inte har samma uttalade önskan att få världshegemoni som USA HAR!

Embargot var tidsbestämt. De förhandlade om ett nytt. UK och Fra behövde bara hinta veto. EU, vilket börjat agera som en egen entitet med av tunnelseende Brysselbyråkrater inbillat egenvärde snarare än en demokratisk sammanslutning av folk och stater, vill hellre försöka framstå som enade än fredsmäklare och lät UK och Fra få som de ville.

Det beror på att det krävdes full enighet för att förlänga sanktionerna. Vilket land som helst skulle ha kunnat stoppa det, även Sverige.

Sanktioner kan formuleras på två sätt: så att man måste ta ett särskilt beslut för att förlänga dem efter det att en viss tid gått, eller så att man måste ta ett särskilt beslut för att avbryta dem.

USA lyckades få igenom ett beslut i säkerhetsrådet av den andra typen när det gällde sanktionerna mot Irak. Sedan kunde sanktionerna inte hävas så länge USA ensamt motsatte sig detta.

Andra länder lärde sig dock en läxa av det, och numera formulerar man nästan alltid sanktioner så att det krävs ett nytt beslut för att förlänga dem bortom en viss punkt.

Islamist må så vara, men vikten av ett säkerhetspolitiskt samarbete med Turkiet fastslogs av Israel redan 1996 i den långsiktiga handlingsplanen: "A Clean Break: A New Strategy for Securing the Realm", skriven av Richard Perle åt premiärminister Netanyahu. Dokumentet börjar med förslag om tre stycken policy-ändringar vilken den första lyder:
Citat:

Det var därför Israel var så snabba med att försöka reparera relationerna med Turkiet efter Ship to Gaza fadäsen. Erdogan borde väl veta att samarbetet med Israel, och då i förlängningen också USA, är det som legitimerar Turkiets interna säkerhetspolitiska hantering.

Nu är ju detta lite OT, men att Kina inte trumpetar ut sina avsikter betyder inte att de inte har en global strategi. Du kan t.ex. titta på deras agerande i Afrika. Sakta men säkert bygger de upp ett handelsimperium som mycket väl kan utvecklas till en hegemoni när tiden är mogen.

Nu resonerar du dock bakfram. Även om det ligger i Israels intresse att ha goda relationer med Turkiet, så gäller detsamma inte nödvändigtvis för Turkiet. Både mazdarikard och du tycks anta att USA i hemlighet styr Turkiet och kan avsätta Erdogan om han inte "sköter sig" (dvs. samarbetar med Israel).

Så fungerar det inte. Militären har inte samma starka position som de tidigare hade i Turkiet, och jag tror inte heller att turkiska generaler skulle gå USA:s ärende mot den egna regeringen.

I den mån Turkiet samarbetar med Israel beror det snarare på att de faktiskt har gemensamma intressen i vissa frågor.