Podcast av Alex Schulman & Sigge Eklund

Då måste det varit en repris jag såg.
Jag missade ett gäng avsnitt av podden i våras så då kanske dom snackade om Malou efter dom var där?
Jag var som sagt lite nyfiken på deras bild av Malou, det kanske är samma typ av respekt som dom hyser för Jan Guillou!? (Malou, Guillou, Baloo.... aooooo)

Von Sivers är väl annars ett ganska tacksamt "offer" att racka ner på!?

Jäklar tur för Zlatan att Alex aldrig satsade på fotbollen så att han alltid hade fått stå i hans skugga.

Haha, inte ens Sigge trodde på honom

Var synd att Alex snackade så mycket om att han var skitgrym på fotboll som barn! Och sen sekvenserna om att dricka i barns närvaro! Annars var avsnittet bra, förutom det jag nämnde.

Angående otroheten

I artikeln om Alex Schulmans svensexa ,http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/klick/article12407325.ab,
nämns det att han under 2 år var tillsammans med Christina Nordhager. Om man luskar i hennes kärleksliv kan man kanske hitta någon som överensstämmer med det som vi redan vet.

Vad jag vet om Christina Nordhager är hon sambo med Messiah Hallberg. Knappast han som är kändisen vi söker. Han lär varit typ 17 och okänd. Hon håller på media på något vis. Är också med i en podcast. Geniförklarat.

Han ska också ha spontangift sig med Olivia Rieke. Hennes kärleksliv kan också vara värt att luska lite i.

Fast jag tyckte fotbollshistorien var det roligaste i avsnittet. Satt med öppen mun och lyssnade och bara väntade på att det skulle komma en twist där han sa att han bjöd på en riktig mytomanhistoria för sina "fans" som en present på jubileet eller nåt och när det sen aldrig kom utan han menade allvar så kunde jag inte låta bli att skratta högt fast jag satt vid datorn på jobbet och lyssnade.

Känns nästan som ett trollningsförsök.
Tror det är bäst att inte nappa på den.

Det lät som att han överdrev medvetet, ja. Lite over the top även för att vara Alex.

En riktigt rolig sekvens i senaste avsnittet tycker jag. Kan faktiskt inte påminna mig om att det funnits så många bättre under den här podcastens tidigare 51 avsnitt.

I övrigt försöker Sigge lite väl mycket med att vara allmänt skön så det blir rätt tröttsamt. Jag tycker varken eller om honom, men hans försök med exempelvis nackning var enligt mig fruktasnvärt uselt och mest där för att Alex fått ett par långa partier.

Intressant att Sigge upprörs över den lite irriterande reaktion som kommer från vissa lyssnare när han och Alex koketterar över sina år i betongförorten. Att dom tycker det blir obekvämt när folk påpekar dissonansen i att positionera sig som underdogs när man samtidigt kommer från – inte bara en "medelklassfamilj" – utan högutbildade familjer, tillhörande den absoluta politiska och kulturella eliten i Sverige.

Jag är själv en av dom som har anmärkt på detta, just p g a min egen bakgrund. Jag har under min uppväxt hoppat mellan en akademikerförälder, bosatt i innerstaden, och en förälder, med en mer knegaraktig tillvaro i ett hyreshus i en betongförort. När jag lyssnar på Alex och Sigges snack om sitt före detta liv i förorten så blossar mina kinder röda av genans, då det påminner mig om mitt eget pinsamma beteende i ungdomen. Ty när man hängde bland innerstadens ungdomar som tonåring märkte man snabbt att man fick ett moraliskt övertag i många frågor när man nämnde att ens ena förälder bodde i den här mytologiska förorten. Man ansågs lite farligare, lite visare och ansågs ha en fribiljett till att tycka vissa saker.

Det var många fester i innerstaden som man med stoisk blick tittade ut genom bostadsrättens köksfönster, medan man allvarligt berättade för storögda kungsholmstjejer om förortslivets "hårda" skola. (Samtidigt kunde jag på festerna i förorten, med en helt annan sorts klientel, antingen tala tyst om min ena förälders innerstads-lägenhet, alternativt framhöll det, beroende på om det gav fördelar eller ej.)

På det här sättet kryssade man mellan olika postmoderna identitets-positioneringar i marknadsstrategiskt syfte – eller PK-surfar kan man kanske säga – ty det finns ingen större medalj att bära bland den kulturinriktade medelklassen i Sverige, än att kunna hänvisa till något som kan räknas som underpriviligierat. Det är därför så många gör det. Det gör en ansedd som mer intressant, det gör en osårbar för vissa retoriska attacker och det ger ens ord en större tyngd. En falsk tyngd visserligen, men ändock en ytlig fördel. Det är ett post-modernt adelsmärke, lite som att vara bög, handikappad eller invandrare. Och det är skitlöjligt.

Detta är skälet till att jag blir så generad när jag hör Sigge och Alex snacka om sina år i betongförorten. Därför att jag bara hör mina egna enkla knep från ungdomen att verka intressant. Sanningen var att jag var en ganska välgödd och relativt väluppfostrad gosse, med föräldrar som överöste mig med kärlek, och vars uppväxt skilde sig ganska lite från en vanlig uppväxt i innerstaden.

Det är möjligt att detta egentligen är en skitgrej, men själv anser jag att man skall låta folk som på allvar har haft en "hård uppväxt" kokettera om detta. Typ blivit slagen med piska varje dag av sin horsade farsa. Eller har haft en hora till mor, som födde en på ett härbärge. Att vara uppväxt i en välartad, högutbildad kulturelit-familj, full med mäktiga kontakter – om så vara i 70-80-talets Husby eller Farsta – räcker inte.

Alex sa i avsnittet att "de tror att vi har växt upp i något slott i förorten" (parafraserar), det är ju egentligen en ganska träffande metafor. Massvis med socialt kapital boende i en förort. Leva mitt ibland arbetarklassen utan att vara en del av den.

Sigge verkar särskilt ängslig angående det här tycker jag, började betona det tidigt i podden.

Ju mer jag lyssnar desto mer framstår Sigge som en substanslös person. Det är ytterst sällan Sigge säger något vettigt utan det bara allsköns trams om ditten och datten. Nackningen var bara ett i raden av alla dessa idiotteorier som han kommer med.

Hur fan är karln funtad som tror att det kan vara av intresse för någon annan än han själv? Är det kanske konsekvensen av en grandios självbild som yttrar sig eller vad är det för fel på honom?