Svullnader och obehag i fötter

Jag lider av återkommande fotproblem alltsedan jag skaffade mina Puma-sneakers, av typ First Round. Det är två-tre år sedan jag köpte dem.

Problemen manifesterar sig som en trötthet och värk i fötterna under tiden jag går omkring med skorna på. Den förvandlas snart till obehagliga, svagt röda och synliga svullnader så fort jag sätter mig ned. Jag kan då inte längre gå utan att halta kraftigt. Enskilda muskler i benen börjar också göra ont eftersom de fått kompensera för min konstlade gångstil. Svullnaderna brukar vara borta efter en eller två nätter.

I min barndom bar jag alltid dussinlöparskor, typ Asics, modeller i stil med Gel Foundation. Jag hade med skor av den sorten aldrig några egentliga problem. Jag övergav denna sort eftersom de ser lite fåniga ut för dagligt bruk.

Såvitt jag vet överpronerar jag till viss del. Någon anställd på lokala sportbutiken påpekade det vid ett tidigare skoköp, om jag minns rätt. Mina fötter är för övrigt ganska breda och höga.

Här är en bild på slitaget av sulan på min Puma-sko, den kanske kan berätta någonting om mina problem.

Jag har också ritat en bild som visar var på fotens undersida som smärtan och svullnaderna uppkommer. Den röda markeringen på bilden visar för övrigt vart svullnader uppstår då jag har på mig jobbarskorna, ett par stålhättade med en enorm kudde för hälen, en kudde som råkar skära in min hålfot och ge mig en helt ny svullnad.

Vad tror ni först och främst att Pumaproblemen beror på? Är skorna för smala?

Behöver ni mer information ska jag försöka ge svar. Tillsvidare tar jag väl en Ipren.

Står och går du mycket så byt skor!

Måste du ha så instängda skor när du jobbar?
Annars rekommenderar jag sandaler eller andra öppna skor om du måste stå och gå mycket, så det inte blir så instängt.

Från en som har haft inflammation i fötterna så tycker jag att smärtan och det rödflammiga du beskriver tyder på att du har en pågående inflammation, detta kan bli mycket allvarligt om du inte tar itu med det!

Sök vård, antingen genom Våc eller direkt till ortoped/fotspecialist eller vad de nu kallas.

Att du får ont under foten kan även tyda på att du har ett lågt fotvalv och behöver specialsulor anpassade till dina fötter

I vilket fall så bör ditt nästa steg vara att söka vård, så att det inte blir värre.
Jag var nära på att mista min fot efter att jag ignorerade en inflammation.
Med det sagt behöver kanske inte ditt fall vara lika allvarligt, men jag tycker ändå att du borde kolla upp det så att du fixar rätt skor och fossingarna får må bra igen

Nu har det gått många månader sen jag gjorde tråden. Kort genomgång:

I september började jag använda nya skor på jobbet. Dessa skor passade mina fötter rätt illa, och jag var tvungen att stanna hemma på grund av iögonfallande svullnader.

Någon vecka gick, och jag återgick till civila skor. Svullnaderna försvann ej. Tvärtom, de spred sig. Först till ankel och armbåge. Sedan visade de sig i knä och handled. Sedan vid rumpa och höft. Hand.

Svullnaderna var ej permanenta: De kom och gick. Vanligen föregicks de av en plötslig klåda och värme. De började som små fasta upphöjningar som stadigt rodnade och utvidgades. Ofta följde ett feberliknande tillstånd. Svullnaderna lade sig som regel inom 36 timmar och lämnade efter sig ett område med varierande överkänslighet mot tryck och stötar.

Ett antal veckor innan nyår var jag genuint bekymrad, och valde att gå till vårdcentralen. Där fick jag Ibuprofen. Det togs även prover, som såg bra ut.

Ibuprofen hjälpte ej. Jag fann dock ett mönster: Svullnaderna verkade kunna förebyggas med ledighet och stressfria perioder. Jag valde att avvakta.

En morgon i slutet av januari vaknade jag upp med en svullnad på överarmen. Denna växte någonting oerhört under dagen, och under natten som följde drabbades jag av en panikattack. Att det var en panikattack visste jag ej då. Det slutade med ett besök på akutmottagningen, och även där togs prover. Alla värden bra. Doktorn utvärderade svullnaden och påpekade att det liknade en allergisk reaktion. Jag skickades hem och sov djupt.

Några veckor därefter besökte jag åter vårdcentralen. Där fick jag diagnosen urtikaria. Den föreslogs vara värme- och/eller stressrelaterad. Jag fick antihistaminer (Cetirizin) utskrivna, samt rådet att få mer sömn och mindre stress.

I skrivande stund har det gått över ett halvår sedan besvären uppkom. I all ärlighet vill jag påstå att detta varit den mörkaste tiden i mitt liv hittills. Inte på grund av svullnaderna i sig, utan på grund av ovissheten inför framtiden. Jag har dock hopp: Svullnaderna tycks sakta avta i frekvens. Nuförtiden får jag dem kanske en gång i veckan, och det brukar mest vara på mindre irriterande ställen. Aldrig i fötter, till exempel. De antihistaminer jag fick utskrivna är till hjälp: Tar jag en Cetirizin 10 mg vid början av ett utbrott stoppas svullnaden i stort sett i sina spår och avtar därefter sakta.

Jag valde att skriva detta inlägg dels för att avsluta tråden, men mest för att hjälpa andra personer som kanske drabbats av kronisk urtikaria utan att ännu ha utrönat att detta är vad det handlar om. Min urtikaria föranleddes antagligen av alla de år som jag stressat och fått oregelbunden sömn. Om du just fått diagnosen och är livrädd så kan jag försäkra dig om att inte svullnaderna i sig är din värsta fiende: Det är din oro. Oro och stressrelaterad urtikaria bildar en ond cirkel, så jag föreslår att du tar några stora andetag, skaffar bättre sömnvanor, slutar fundera över allting och hoppas att svullnaderna så småningom dämpas.

Nå, sådana här kapitel ger en åtminstone extra respekt för cancerpatienter.

gå till en ortopedisk klinik och få dina fötter analyserade,du kanske behöver inlägg?

Sant. Lär ta itu med det i dagarna.

Med tanke på när inlägget skrevs så är sömnproblemen inte borta i alla fall.

Jag har ungefär samma problem, tyckte det blev bättre med zinktabletter.
Shamanerna har tagit alla möjliga prov på mig och jag ska vara OK, förutom att jag går på "kuddar"
Balansen är fördjävlig om jag blundar osv. Trodde det hade att göra med blodtrycksmedicinerna men nu när jag slutat med dom blir det inte bättre.

För mig tror jag inte det är dojjorna, utan nåt annat - men ingen verkar kunna sätta fingret på vad.

Svullna fossingar med 50% känsel är inte roligt, att duscha utan att ha en hand i väggen när jag blundar är omöjligt - då tippar jag. Illa, men som sagt - dom hittar inte nåt fel på mig.