Varför ska europeer ta hänsyn till amerikanernas interna konflikter?

Varför kräver svensk media och svenska politiker att europeer ska censurera ord som är sårande i ett land som vi inte tillhör (och som dessutom kom till sin existens långt efter de europeiska länderna)? Det var inte svenskarna som skeppade över afrikanska slavar till höger och vänster, och de afrikaner som utvandrar till Sverige från Afrika lär ju knappast härstamma från slavarna i Nordamerika. Även ifall de afrikanska invandrarna i Sverige härstammade från de bortskeppade slavarna så är det inte något vi behöver ändra på oss för.

I princip alla europeiska länder krigade och bråkade oavbrutet de första tusen åren, om inte längre. USA ligger fortfarande i startgroparna, varför ska vi länder som redan har vuxit upp tvingas anpassa oss efter ett land som fortfarande lever enligt småbarnsmottot "jag vill ha - jag tar"? Vi vet av erfarenhet att nybörjarårens konflikter och ömma punkter inte kommer betyda något när landet blivit äldre.

Så om vi nu måste välja ett land vars interna konflikt alla andra länder ska tvingas ta hänsyn till, varför väljer vi då inte ett gammalt land? Varför anpassar vi oss inte efter japanerna? De om några borde kunna lära världen vad skuld och evig skam är och hur man bäst utövar det.

Och den ständigt obesvarade frågan: hur går den svenska åsiktselitens krav på att ersätta svenska språkbruksregler med amerikanska språkbruksregler ihop med deras kärlek till mångkultur?

Det är väl ingen nyhet att USA har varit världens mest kulturellt framstående nation efter andra världskriget och framåt? Då är det klart att det blir resten av världens angelägenhet, speciellt när dem har så mycket militär och politisk makt...

I övrigt förstår jag inte riktigt din frågeställning/tes? Vad vill du påvisa mer konkret?

Det jag vill påvisa är att USA:s interna problem inte är någon global angelägenhet utan bara det gamla vanliga bråket och stöket som uppstår de första tusen åren hos varje nation. Vi som tillhör lite äldre länder vet att dessa konflikter ändå inte kommer utlösa känslor i framtiden när nationen blivit äldre och mer erfaren, så varför vill åsiktseliten att vi ska lägga en sådan tyngd vid amerikanernas problem? Låt de istället rinna ut i sanden naturligt. Hade USA legat i Mellanöstern så hade det funnits skäl till oro, eftersom MÖ-folk kan vara arga på varandra för minsta lilla skitgrej i 30000 år. Men USA ligger ju i väst. Det blir ju inte spänd atmosfär i rummet när svenskar skämtar om fulla vikingar eller svältande trälar.

Dessutom var min fråga varför den svenska åsiktseliten vill efterleva amerikanernas interna krav på censur. Amerikanerna har, så vitt jag vet, inte krävt att europeer ska ändra sitt språkbruk pga USA:s konflikter och ömma punkter.

Du vill kunna säga negerboll?

Nej, själv brukar jag inga rasistiska termer. Det jag undrar över är varför åsiktseliten i Sverige tycker att vi ska skita i vår egen historia och istället anpassa oss efter USA:s interna konflikter.

Vad är det ni inte förstår?

Intellektuella har alltid varit modemedvetna. De moderiktiga ideologiska inriktningarna tas ifrån USA då USA sedan andra världskriget totaldominerar västvärlden ekonomiskt, militärt och kulturellt. Det är alltid den nation som är mäktigast som sätter trenden för vad man bör tycka. Vi svansade efter Frankrike när de var i jämförelse starkast. Sedan ifrån artonhundratalet och framåt svansade vi efter UK och Tyskland. När dessa gick åt helvete i och med WW1 och WW2 har vi svansat efter USA och deras trender.

Så kommer det tyvärr alltid vara då Sverige är för litet och doktrinärt för nån meningsfull intern ideologisk linje.

Nåt intressant som jag tänkte på i min ungdom på nittiotalet är att fördröjningstiden mellan nya trender i USA och Sverige i stort motsvarar en normal doktorand-tid. T ex så läste jag Chomsky och Sokal när de förkastade postmoderna teorier åt höger och vänster typ -94. I Sverige inget förrän kanske fem år senare. Likaså när det kommer till radikalfeminism. Vårat superradikala cp-stadium var under nittiotalet. I USA hade de det under åttiotalet. USAs nittiotal motsvarar i stort vårat förhållande till radikalfeminism under tvåtusentalet. Osv.

Ganska säker på att de som redan gjort karriär på en viss ideologisk linje inom akademin och media håller fast vid den. Samtidigt så sitter det akademiker under utbildning som trendriktigt suger in allt amerikanskt. Men de vågar inte säga nåt innan de själva har avslutat utbildningen och fått en position. Därav tidsfördröjningen mellan USA och Sverige inom ideologiska ämnen.

Mycket intressant iakttagelse! Kul med någon som kan svara direkt utan att hålla på och låtsas att han inte förstår frågeställningen.

Vad du menar?
För att utgå från hypotesen att du undrar varför det inte anses korrekt att säga "neger" i Sverige, så är förklaringen denna: När det gäller dylika saker så utgår man från verkligheten, inte från några kvasifilosofiska och -historiska krumbukter. Hur uppfattas ordet av den det berör? Vilka associationer väcker det? I vilket sammanhang används det?
Någon direkt censur kan man väl inte direkt tala om i Sverige, jämfört med USA där t.ex vissa ord ersätts med pip eller görs tysta i låttexter.

Det berör ju ingen etnisk grupp i Sverige?

? Menar du att det inte finns svarta i Sverige? Eller att man får kalla folk vad som helst om de inte har nåt slags etnisk hembygdsrätt som mäts från en tidpunkt några hundra år bakåt i historien?

De afrikaner som flyttat hit har större chans att härstamma från afrikanska slavägare än från afroamerikanska slavar. Men om ditt svar är att man baserar censuren på hudfärg, inte fakta, så räcker det med att du skriver det utan att i samma veva tillskriva mig åsikter.

Om man ska basera det på fakta så är det väl mest korrekt att kalla dem afrikaner? Förstår inte vad slaveriet har med något att göra.
Ditt resonemang är fortfarande lika obegripligt. Skriv ut vad du menar så slipper vi kanske ytterligare missförstånd om dina åsikter. Exempelvis vilka "amerikanska interna krav på censur" känner du dig påtvingad?