Citat:
Ursprungligen postat av lucas2.0
Jag vet, vi har haft exakt denna debatt innan, men jag provoceras lite av din ståndpunkt eftersom du menar dig företräda en position som innebär mer frihet när den i själva verket bara innebär en annan typ av frihet, och dessutom en typ av frihet som människor genom fri avtalsrätt kan skapa på egen hand genom att i sina kontrakt specificera att kontraktet skall fungera som du tycker.
Ja, visst kan de skapa detsamma när kontraktet skrivs, men det gör ju inte riktigt något åt att en människa kan tycka annorlunda om saken när han är 43 år gammal än när han är 32. När han är 32 ser han kanske inget problem med att binda sig till en annan individ, medan han kanske gör det när han är 43 (eller 32½).
Och ja, givetvis är det en annan typ av frihet - alla individers frihet hela tiden, hellre än kontraktens suveränitet över individerna.
Citat:
vilket bevisas av att människor kan ingå kontrakt med din ångerrätt explicit specificerad men väljer att aldrig göra det.
Det handlar nog mer om maktförhållanden än något annat. Om den "svagare" parten kan ingå ett kontrakt som garanterar denne frihet även när denne vill avsluta kontraktet gör den det förmodligen i de allra flesta fall; problemet är att denna part sällan avgör villkoren i kontraktet.
Citat:
Det är olika typer av frihet, men den förra friheten erbjuder en möjlighet att "emulera" din kontraktsform, medan din frihet omöjliggör den nuvarande formen på kontrakt.
Jo tack, jag ser ditt ordbändande här; på samma sätt kan vi säga att libertarianism är mindre frihetlig än fascism, eftersom att libertarianismen kräver alla individers frihet medan fascismen möjliggör för en individ - eller ett parti - att förtrycka andra, samtidigt som man kan "emulera" libertarianism i den utsträckning som är önskvärd (dvs den utsträckning som den starkare parten, regeringen, tillåter). Att både ha frihet och icke-frihet kan tyckas vara mer frihetligt än bara frihet, men så ser jag inte riktigt på saken. Fascism är inte mer frihetligt än libertarianism, i min värld, liksom slavkontrakt inte är mer frihetliga än fria kontrakt.
Citat:
Dessutom är det oklart vad "imiplicit stöld" egentligen betyder och det är inte omöjligt att detta faktiskt innebär något som ligger väldigt nära det system som redan finns. Tex. om du betalar in till en försäkring i tron om att du får ut ett visst värde i händelse av att ditt hus brinner ner, är den implicita stölden det du betalat in eller det som du förväntar dig att få ut om huset brinner ner?
Detta är något för en jury att avgöra, och det inbegriper förstås ett visst mått common sense, färgas av samhälleliga värderingar och t.o.m. ett visst mått godtycklighet tills praxis etablerats. Det skulle förmodligen skilja sig åt en del från samhälle till samhälle. För just försäkringsbolag skulle ju dock meningen med bolagen gå förlorad om de faktiskt inte innebar någon försäkring utan enbart var ett ställe där man la pengar på hög för att få tillbaka dem ifall något hände (och man betalat in mindre än kostnaden för vad olyckan åsamkat).
Citat:
Det är en viss skillnad från att konstatera att dessa mekanismer finns tills att påstå att de fixar biffen.
Vilka kontrakt skulle inte fungera ifall de inte baseras på tvång? De som inte är reciproka. Och varför ska en individ tvingas vara kvar i ett kontrakt som han upplever som icke-reciprokt, om han är fri? Varför ska han tvingas vara kvar i något som han idag vet att han förlorar på, även om han kanske för två år sedan trodde att det skulle vara fördelaktigt för honom? Varför hade han friheten att gå in, men inte att gå ur? För att han givit sin namnteckning, tycker du; det tycker inte jag.
Citat:
man kan ju reflektera över varför människor från början skapade ett system där man frivilligt accepterar att en tredje part ger tyngd åt överrenskommelser.
Det är väl inte en reflektion som kräver någon större arbetsinsats? Ifall man ska kunna upprätthålla kontrakt där den starkare parten inte bara kan utnyttja en svagare tills denne är på benen, utan där man vill kunna upprätthålla detta utnyttjande under längre tid, krävs det att den svagare parten inte är fri att lämna samarbetet. Ifall man ska kunna upprätthålla ett kontrakt där den ena parten "luras in", där han p.g.a. informationsbrist eller liknande inte på förhand ser utfallet lika klart som den andra, så krävs det att den lurade inte bara kan säga "nej, det här blev dåligt, jag drar". Kort sagt, när kontrakt inte är reciproka så kräver den "starkare" parten att den "svagare" inte kan lämna. När det gäller kontrakt som är ömsesidigt gynnsamma så upprätthålls kontrakten av den ömsesidiga vinsten; när det gäller kontrakt där den ene vinner på den andres förlust krävs mekanismer som tvingar förloraren att fortsätta förlora, mot sin egen vilja.
Citat:
För just kontrakt är detta knappast applicerbart eftersom parterna kommer överrens om att en tredje part håller dem till sina löften, och de är helt fria att välja att så inte skall vara fallet om de känner för det.
Om vi antar att alla alltid ingår kontrakt med exakt lika villkor så vore ju detta sant, men så är det ju sällan. Om t.ex. en människa vandrat i öknen i veckor och håller på att svälta ihjäl kan en "starkare" part kräva i princip vad som helst i utbyte mot en bit mat och ett glas vatten; sedan har vi en gråskala mellan denna extrem och ett verkligt reciprokt samarbete, där de olika förutsättningarna hos parterna i den grad de existerar påverkar vad den "starkare" kan kräva av den "svagare". Den enes frihet blir utan tvekan lidande av de förhållanden som denne "frivilligt" måste acceptera för att ingå i ett kontrakt. Men visst, i en perfekt och totalt jämställd värld ser jag inget problem med tvingande kontrakt - där skulle parterna bara förhandla bort den tvingande delen av dem. I en inte så perfekt, inte så jämställd, värld ser jag däremot en hel del problem med tvingande kontrakt - oavsett hur "frivilliga" vi påstår att de är.
Citat:
Ursprungligen postat av JBSay
Du har implicit med två individer i ditt exempel men du nämner bara en.
Ja, jag nämner en då det väl är ganska självklart att det inte föreligger något problem ifall båda parter vill bryta upp kontraktet samtidigt. Problemet med tvingande kontrakt uppstår ju just när en individ inte vill vara med och den andre vill tvinga honom att vara det ändå.
Citat:
Om det bara var en individ som ansåg att han gjort fel i något val för tio år sedan anser jag det är självklart att han ska få ändra sig.
Ja, det är väl ganska givet?
Citat:
Så är det inte i det här fallet, det är två individer som ingått i en affärsöverenskommelse. Om arbetsköparen (eller "slavägaren" skulle man kunna kalla det om man lyckas använda den termen utan att bli emotionell) har uppfyllt sin del av avtalet, han har gett medicinen till arbetstagaren, skulle det vara vara stöld.
Precis, och därför måste kostnaden för medicinen betalas tillbaka.
Citat:
Att föreslå en enkel utväg från avtalet som du föreslår är alltså inte att hävda 43åringens rätt över sin egen kropp, utan det är att hävda 43åringens rätt över arbetsköparens kropp.
Nej, det är det inte. Att 43-åringen har rätt till sin egen kropp innebär inte att han har rätt till slavägarens kropp. Vad menar jag att 43-åringen har rätt att göra något med slavägarens kropp?
Citat:
Du nämner att det borde gå att lösa med något typ av skadestånd
Nej, det gör jag inte. Jag nämner att det löses bäst genom att en individ betalar tillbaka vad han implicit stulit; efter sina egna förutsättningar, liksom skadestånd döms ut idag. Vad han betalar är alltså inte ett skadestånd, utan vad han inom kontraktets ramar tagit emot vilket han nu måste ge tillbaka.
Citat:
Slutligen baserar du ett argument på vad de flesta sansade människor anser.
Ja, sunt förnuft är faktiskt inte att underskatta. Om något rimmar illa med att slaveri förekommer i ett "fritt samhälle" och det inte finns någon möjlighet för slavarna att ta sig ur detta (annat än slavägarnas eventuella välvilja) så måste man börja fråga sig om detta "fria samhälle" verkligen är speciellt fritt, eller om man trasslat in sig på vägen i dogmatiska föreställningar som man håller högre än individuell frihet.