Citat:
Ursprungligen postat av BaalZeBub
Så, vad ska man säga? Gamla vänner som intrigerar ihop är en sak. Men gamla vänner som startar ett rättsfall, sedan startar en opinionskampanj, sedan är debattledare på södra teatern och låter försvarsadvokaten i pågående mål delta i debatten, för att sedan låtsas inte ha något med kampanjen att göra och som programledare på sveriges radio intervjuar sina vänner om samma sak... alltid påpassligt dragande Julian Assanges namn ned i smutsen i vinjetter, ingresser och faktarutor.
Är det inte väldigt märkligt att svensk press stilla tittar på och tiger som muren?
Citat:
Ursprungligen postat av defenseur
Nej, det är
verkligen inte märkligt.
Mycket av flashback-synen på #prataomdet utgår från en naiv föreställning om att journalister och kulturpersonligheter skulle vara självständiga.
Istället fungerar det tvärtom - alltid!
I #prataomdet-fallet upptäcktes detta, som om det vore ett revolutionerande avslöjande, och upprördheten svallade högt i flashback-tråden.
Utgå istället från att Sverige är ett rätt litet land, och att vårt språk är ett litet språkområde. Bortsett från Skåne (som jag skriver ifrån) och Haparanda så tittar hela landet storögt mot Stockholm.
Skillnaden mot t.ex Tyskland, Spanien, Italien eller USA är stor just på det sättet att det i det svenska språkområdet bara finns ett enda centrum som räknas. Den som vill vinna uppskattning måste bli en del av detta trevliga ryggdunkande kulturpersonskotteri.
Även om man skriver om riksnyheter eller internationella frågor på GP som Elin Grelsson (nu gift med Gustav
Almestad) så är det diskussionerna i Stockholm som man måste delta i. Det kan man delvis göra via twitter.
De som vill skaffa sig brödföda med sin penna, om de inte säljer sig helt och hållet till någon med en stor penningpung, de är helt enkelt hänvisade till att ingå i denna grupp av tyckare. Och för den gruppen fungerar helt normala gruppdynamiska regler.
För oss som följde tråden
prataomdet noga från dag ett var det uppenbart dessto längre tiden gick att den var orkestrerad. Vi beslog deltagarna med lögner och överdrifter och den massmediala flod som det talades om visade sig vara blott en rännil, de flesta inläggen skrivna av de närmast sörjande. mycket av tonvikten låg på sex i samband med fylla, diffusa sexuella preferenser och psykisk ohälsa. de flesta känner Anna, och kärngruppen bestående Syskonen Axner, Sonja Swartzenberger och isobel hadley-kamptz känner Anna mycket väl.
Samtidigt som BaalZeBub så riktigt påpekar dök en flod av tillrättalagda program upp i olika former på Svt där Sonja var tongivande i kritiken. Kotteri eller inte, syftet var att skydda Anna och misskreditera Assange. Det är och förblir uppstarten på jakten och slakten på Assange. Det var också där nivån i svensk media lades, så visst är astroturf effektivt