Kurder slaktar kristna i staden Mosul?

KRG's nationaliserings metoder påminner om baath parties metoder. Dem försöker att undergräva minoriteternas nationella identitet. Ett sätt var att stoppa bildandet av en assyrisk polisstyrka i nineve slätten. Istället så skapade kurderna en kristen milis som har som uppgift att vara lojal mot KRG.

Vid år 2005, under den första nationella val så ska det ha kommit in anklagelser att KRG ska ha blockerat röstsedlarna och vallådorna från att nå städer som Baghdeda, Karamlesh, Bartela, Bashiqa och Behzan.

Artikeln tar också upp att en rapport från human rights watch som visar att KRG ska ha satt i spel två strategier. För att införliva nineve slätten i sin region. Första sättet är incitament med minoritetsgrupper, pengar används för att bygga upp ett system av beskydd, genom att skapa ennu ett civilt samhälle som konkurrerar med det samhälle som redan finns.

Det andra är att dem som motsäger sig KRGs agenda utsätts för hårdare metoder vilket inkluderar hotelser, trakasserier och godtyckliga gripanden. Marginalisering av det civila samhällets organisationer kommer att visas vid följande avsnitt.

Problemet är att jag inte inte kopiera och klistra in en del av texten, så jag måste ta dem engelska orden och översätta till svenska vilket är jobbigt. Jag kan översätta lite till.

Det andra hotet mot det assyriska civil samhället var den ekonomiska men också politiska rättighetsberövande av såna organisationer av KRG.

KRG adopterade i detta fall progressiv nationalism genom finanserandet och stöttandet av marginella organisationer och sekt identiteter. Som ett resultat av KRGs söndra och härska policy, en ny våg av civila samhälls organisationer har framväxt i nineve slätten från och med 2006.

Det assyriska folkets röst (även kallade syrianer och kaldéer) som representeras av Assyrian Democratic Movement (ADM) har marginaliserats och underminerats under Barazanis och Talabanis ökande politiska inflytande i Irak. Relationen mellan det kurdiska ledarskapet och ADM har sedan Bagdad konferensen 2003 blivit spänd. Konferensen arrangerades efter Saddam Husseins fall där USA lovade frihet åt det irakiska folket.

Sedan 1992 har ADM samarbetat med de kurdiska ledarna Barazani och Talabani där båda sidorna (assyrier och kurder) tillsammans motarbetade Saddam Husseins förtryckande Pan - arabiska regim.

Men i samband med Saddam Husseins fall 2003 och i samband med när utvecklingen av det nya Irak tog fart ändrade de kurdiska ledarna sin policy i deras samarbete med ADM. Det kurdiska ledarskapet ville inte längre se assyrierna som en självständig enhet och kraft i norra Irak då kurderna fruktade att assyrierna skulle vinna kampen över kurderna i att dra åt sig all uppmärksamhet från västvärlden.

Det kurdiska ledarskapet accepterade inte ADM:s rekommendationer och planer för det assyriska folkets välbefinnande som basunerades under Bagdad konferensen 2003. Och efter detta utspel gjorde Barazani och hans Parti - Kurdistan Democratic Party (KDP) allt för att splittra den assyriska folkgruppen.

Han delade in det assyriska folket i tre etniska fraktioner: assyrier, kaldéer och syrianer. Därefter hämtade Barazani in säkra assyrier och kaldéer som är medlemmar av kurdiska politiska partier som han därefter började stötta till att bli representanter för den kristna befolkningen i norra Irak.

I dag stödjer dessa säkra individer - inkluderat ministrarna Sargis Aghajan (medlem av KDP), Nimrod Baito Youkhanna and George Mansour – samtliga medlemmar av den kurdiska regionala regeringen (KRG) -- Fawzi Hariri (representerar kurder) i Bagdads central regering), Romeo Hakkari (representerar kurder i det kurdiska regionala parlamentet) och Abd al- Ahad Afram Sawa (representerar kurder i Iraks nationala parlament) ett självstyre för det ”kaldeiska, syrianska och assyriska” folket i Nineveh slätten.

Man kan då fråga sig varför dessa herrar stöttar ett ”självstyre”, och är det möjligt?

Den 23 mars 2006 skrev jag en artikel med rubriken ”Assyriernas framtid i Irak; En Skyddszon vs Självstyre”.
I den artikeln förklarade jag (efter bomningarna av kyrkorna) varför en skyddszon för den kristna befolkningen i Irak var fullständigt oacceptabel. Jag ställde frågan om en självstyrd region och refererade till vad Mr. William Warda (ADM) menade med den termen vid den tidpunkten. Jag förklarade att Warda refererade till en etablering av en ny administrativ enhet (Muhafadha) på samma nivå som de 18 existerande administrativa enheterna i Irak. Detta alternativ är möjligt och laglig enligt Iraks konstitution.

Planen om ett självstyre i Nineveh slätten som stöttas av KRG ministern Sargis Aghajan har ingen laglig grund. Aghajan, som verkställer kurdiska planer, vill skapa något som han och kurderna definierar som ett självstyre för assyrier i Nineveh slätten.

Förutsättningarna för ett sådant självstyre är att regionen (Nineveh slätten) måste vara direkt kopplad till den kurdiska regionen och KRG. Men eftersom den nuvarande KRG konstitutionen fastslår klart och tydligt att det är förbjudet att skapa en ny region inom den kurdiska regionen, så kommer assyrierna därmed inte kunna utöva självstyre.

Dessutom kommer assyrierna, i utbyte mot Aghajans plan, bli tvungna att ge upp Barwari Bala regionen som ligger intill den turkiska gränsen. Samma villkor gäller beträffande den historiska assyriska regionen Aqra, Sapna valley och Slewana (Slaifani) regionen på den Syriska - Irakiska gränsen.

Ovan nämnda regioner är alla strategiskt lokaliserade och assyrierna måste fortsätta att ha kontroll över dem. Likadant gäller med Nohadra (Dohuk) regionen samt staden Arbil i norra Irak.

Till saken hör att det finns städer och byar i Nineveh slätten vars invånare är uteslutande assyrier. Exempel på dessa städer är Baghdede (QaraQosh), Bartella, Karamles, Telesqof, med flera. Sedan finns det andra städer och byar inom Nineveh slättens region där assyrier utgör halva befolkningen men även mindre och dessa landområden delar assyrierna med bland andra Yeziderna och Shabakerna.

Dessutom, vad garanterar att assyrierna verkligen skulle få utöva ett självstyre i Nineveh slätten när denna region är tillskansad av KRG?

I verkligheten innebär det att det inte finns några sådana garantier. Aghajans plan innebär att assyrierna inte kommer ha vare sig några politiska eller nationella rättigheter, på sin höjd rätten till att utöva sin religion och det syriska (assyriska) språket. Faktum är att allt som exempelvis kommer att involvera inrättande av nya lagar och liknande blir helt upp till KRG tillsammans med Barazani och Talabani att bestämma.

Varför är strävan efter en skapelse av en ny Nineveh slätts förvaltning attraktiv?

Svaret finns återigen i Iraks konstitution. Paragraf 121, punkt nummer 2 fastlägger: I fall att en motsägelse mellan regionala och nationella lagstiftning i ärenden, uteslutande för myndigheter i den federala regeringen, ska den regionala makten ha rätten att modifiera ansökningen av den nationella lagstiftningen inom den specifika regionen.

Detta betyder att om och när Nineveh slättens förvaltning blir en region (lokalbefolkningen röstar för det), så kan assyrierna, yeziderna et cetera ändra de lagar som inte passar dem, som exempelvis att islamiska lagar har tvingats på folkgruppen i den regionen.