Jag har egentligen inga skäl till att vara svartsjuk på mitt ex, men...

Ja, och att jag kommer att vara med barnet när hon är ute och roar sig. Hade jag inte behövt ha fortsatt kontakt med henne skulle jag inte bry mig.

En fråga, hur gamla är ni alla?

Jag och mitt ex gjorde slut på mitt initiativ för ett tag sedan. Till saken hör också att vi har en bebis ihop som bor hos henne och jag träffar henne och barnet nästan varje dag. Min svartsjuka springer dock av att hon nyligen träffat någon som hon har sex med och verkar tycka om. Dessutom var vårat sexliv aldrig riktigt bra medan det tydligen är en helt annan "grej" med den här killen, något som definitivt bidrar till min svartsjuka. Det är alltså främst sexet som jag är svartsjuk på. Jag inser också att jag kommer att få problem att ta hand om barnet på kvällar när hon ska träffa honom, kommer att känna mig instängd (vad är en bal på slottet? ungefär). Allt detta trots att jag inte har några känslor för henne och till och med uppmuntrat henne att träffa någon så att hon skulle besvära mig mindre.

Eftersom hon befinner sig i beroendeställning till mig, då jag har jobb och bidrar med en hel del pengar till henne och barnet varje månad (mer än vad som skulle krävas), har mina tankar börjat vandra åt att dra in en del av dom pengarna. Detta skulle förmodligen leda till att hon måste leva på väldigt lite pengar varje månad, något som varken hon eller bebisen skulle må bra av.

Har ni några förslag, hur övervinner jag detta (intellektuellt sett så vill jag ju inte)?

Sedan behöver du inte alls ha någon kontakt med henne. Plocka upp ungen och sedan drar du hem till dig och sedan ses ni nästa gång när barnet lämnas, ingen mer kontakt behövs.

Det va främst det här stycket jag reagerade på. Varför ska du betala för henne? Det förstår jag inte. Hade jag varit du, så hade jag betalat det belopp som underhållet kräver att jag betalar. Jag hade aldrig slängt in en extra krona in på hennes konto, för att hon ska kunna gotta sig (däremot hade jag slängt in en summa varje månad på ett privat sparkonto till ungen som inte tjejen kan komma åt).

Om nu inte ditt ex kan försörja sig själv och ungen, då kanske hon inte ska ha vårdnad?

Jag är ju lite för snäll för att tänka så. Att hon inte har pengar beror på studier och försäkringskassans värdelösa regler. Jag ser därför detta som ett tillfälligt bidrag tills hon får jobb och kan försörja sig själv. Jag tänker också att det inte är bra för barnet att t.ex. tvingas bo i en för liten lägenhet.



Jo det ska hon definitivt ha. Skulle inte vilja ta hela ansvaret själv, och hon är jättebra med barnet.

Okej. Sålänge du är med på det, och hon inte utnyttjar dig, så har jag ju såklart inget med det att göra. Det va mest bara en grej jag störde mig lite där på

Ja, och att jag kommer att vara med barnet när hon är ute och roar sig. Hade jag inte behövt ha fortsatt kontakt med henne skulle jag inte bry mig.