likheter mellan finska-samiska och finska-estniska?

jag undrar vad det finns för likheter och skillnader mellan:
* finska - samiska
* finska - svenska
* finska - estniska

gärna också källorna från faktan ni kommer med

Du kan ju kolla lite här: http://sv.wikipedia.org/wiki/Finsk-ugriska_spr%C3%A5k
Finska och svenska tillhör helt olika språkfamiljer men finskan har under lång tid lånat in ord från svenskan.

Svenska och finska tillhör två helt skilda språkfamiljer. Svenskan tillhör den indo-europeiska som inkluderar i princip alla språk som talas i Europa och Amerika. Undantagen är språk som finska, estniska, och ungerska.

Finska tillhör den finno-ugriska språkfamiljen. Den utgörs utav språk som finska, estniska och diverse språk som talas av mindre folkgrupper i norra Ryssland.

Jag som talar finska tycker att estniska är likt, men att orden som vid första anblick verkar lika egentligen betyder något annat. Ungefär som att norrmännen kallar varmkorv för "pölse", vilket är mycket likt vårt svenska ord för maträtten pölsa. Alltså två lika ord för två helt olika saker.

När det gäller svenska och finska så finns det väl ett par låneord. T.ex. det svenska ordet "pojke", som egentligen kommer från finskans "poika".

"Ett par" är väl i underkant om man också räknar in den massiva inlåningen av ord från svenskan till finskan. Nu kan jag inte finska, men några exempel på rak arm är tuuli 'stol' och ranta 'strand', men det finns naturligtvis hur många som helst. Det är inte alltid de är så uppenbara vid första anblick, eftersom finskans fonologi vrider om orden en del. Men jag vet att jag såg på den finska texten på förpackningen till en väckarklocka att "sekundvisare" heter "sekuntiviisari" eller något sånt.

Ja, du har helt rätt. Jag formulerade mig lite fel, men det är som du säger att det finns många låneord. Se bara på det finska presidentvalet idag. Ordet för presidentval är presidentinvaalit, vilket är ett ganska så uppenbart låneord. Sekuntiviisari betyder också mycket riktigt sekundvisare.

Tuuli = vind
Tuoli = stol



På tal om ranta. Kan det vara så att staden Haparandas namn härstammar från dess finska namn, Haaparanta ('Aspstrand')?

Likheter mellan finska och estniska har behandlats i den här tråden.

Och i tråden om utländska ord med svenskt ursprung skrev jag för miljoner år sen ett inlägg om svenska ord i finskan. Finns på sidan 4.


Alldeles riktigt. Och Kiiruna (med två i) betyder fjällripa (ett samiskt ord, ursprungligen), och Korpilombolo är sammansatt av korpi, skog eller ödemark, och lompolo som på svenska översätts med sel, alltså ett lugnvatten mellan två forsar i en älv.

Finska-samiska
Besläktade språk, men inte så nära besläktade. Jag har lite koll på finska men noll koll på samiska. Jag skulle gissa att det är betydligt större skillnad än på svenska och tyska.

Finska-svenska
Inte alls besläktade. Å andra sidan är finskan alldeles full av svenska och germanska låneord, det finns många gånger fler svenska ord i finskan än det finns ursrpungliga finsk-ugriska ord! Fast det betyder inte att en svensk har någon chans att förstå finska. De som inte är språkvetare ser antagligen inte ens att ord som lattia, ranta, tuoli, rouva, lasi, vanki, juusto, mylly, kaupunki kommer från svenskan. Jag gissar att det är samma sak omvänt, de flesta finnar vet inte heller att de orden, eller tusentals andra, kommer från svenskan.

Finska-estniska
Här är vi nära förhållandet svenska-danska. Ester förstår finska, finnar har svårt att förstå estniska. Skillnaden är lite större än mellan svenska och danska, men inte lika stor som mellan svenska och tyska.

Jag har alltid undrat varför man (på svenska) uttalar Kiruna med kort i. Det är ju mot konstens alla regler att inte nån av vokalerna (el. stavelserna Ki+ru+na) i ordet är lång och betonad. Eller betoningen ligger visst på första stavelsen men vokalen är kort detta till trots. Det hela låter så finskt på nåt sätt

Så gärna antingen /ki:runa/, /kir:una/ eller /kiru:na/. Eller varför inte även /kiruná:/

Förutsatt att du med /kir:una/ menar vad som mer petnoga skulle noteras i stil med [ˈkʰɪrːɵna] (där [r] är vilket r-ljud man nu har), så är det ju precis så det uttalas.

kanonkula = kanunakuula
dillsill = tillisilli
senapssill = sinappisilli
gurkburk = kurkkupurkki
bardisk = baaritiski
pepparkaka = piparkakku
citronkaka = sitruunakakku
sikfilé = siikafilee

Men /r/-et är ju långt? Helt i enlighet med svensk stavelsekvantitet, alltså.