Är det någon mer som känner samma sak?

Är det någon mer som känner att det är skönt att leva destruktivt?

Slänga alla pengar på illegala substanser som livar tillvaron, men endast preliminärt. När man känner att skolan går åt helvete, slutar bry sig om att vara social, sluter in sig i sig själv och känner att det inte går att fortsätta leva som man gör, men samtidigt för trött för att göra något åt det.
Och på toppen av allt känns det bra på ett underligt sätt.

Men ja!! Stämmer så jävla bra .

Var där nyss men det känns lika bra när man klättrar tillbaks till människostadiet igen. Gör säkert om det nån gång till vid senare tillfälle. Men många bekymmer försvinner dock inte alla.

Ja något åt de hållet

Finns det något svar på varför man känner så? Är det drogerna som förgiftar ens tankar? Eller förändras livssynen när man inser att ingenting kommer någonsin kännas lika bra som det gör när man går på något.

Finns det något medicinskt svar?

Början av gymnasie 3an kändes så för mig, nära slutet fick jag en psykos.
Det känns jävligt bra ett tag sen vänder det. Du kanske klarar det bättre än mig dock.

Ja, jag känner samma.

Never stop the madness, som en viss alprazolam_ har i signatur och på avatar.

Jävlar, de där låter inte bra. Vad händer egentligen när man får psykos? Man hör så mycket rykten om folk som får sådana, men som bara snear lite.

Hur blev det för dig? Gick det över?

Jag sov när ja var trött, vilket var nästan alldrig.. Käkade i prinsip dagligen concerta/ritalin i små eller stora doser för att hålla mig fokuserad.. Var alltid på nån opiat/opioid, Tog tjack om jag var ytan opis, benso väldigt sällan men fanns inget annat så. Rökte dessutom minst 3-5g om dagen rökmixar/cannabis. Festade hela tiden bodde på ett studentområde. Sov mindre o mindre o använde mer o mer droger. Började testa RCs nångång ibland och spenderade en massa tid på att läsa om konspritations-teorier mm.. Sen började saker bli riktigt skumma, jag började få panikångest o annat, började då bruka större doser opis o mindre CS.. Rökte lika mycket. Det fortsatte såhär några månader då allt blev värre o värre. Hann med en överdos och en husransakan (i studentlägenhetn). Saker blev så illa att jag slutade sova alls, var vaken till ja slockande.. Började blanda in concerta igen för o hålla mig vaken på mina opis. Försökte ta ryck i livet, men stängde in mig mer o mer. Sen var det en natt jag hadde någon form av nodd-dröm som var så sjuk att ja trodde jag gått helt bananas i huvet. Jag pratade med migsjälv och trodde att RH-negativa människor var här för o döda oss mm..
Då kom ja på att ja skulle sluta med allt Cold turkey. Sen spårade det ut.. Skuggfolk, monster i hörnen o annan skit. Slutade på psykakuten där ja fick theralen så ja kunde sova, och höll mig sen nästan drogren tills en halv månad sen typ.. De tog tid men idag är jag nästan normal, ser inte saker iaf, inga skumma tankar (inte för skumma iaf), dock är jag paranoid och känslokall.

Så kan det gå, jag tar alldrig mer opis (om inte läkare skriver ut, o då kanske ja råkar ta en högre dos) för jag tor det var opis o rökmixar som gav mig detta hällvete.

Lev som du vill leva men tänk på hur det kan gå, knarka måttligt.