En "klassisk" gentleman är ingen anakronistisk maskerad-tönt

Är lite sent så blir ett och annat språkfel men här shoot:


Ja, det ligger helt klart i något du säger men jag håller inte med riktigt. Hur man tilltalar någon kan handla om dels att vara artig men också ett sociologiskt beteende där man vill hävda sig, att visa att man inte åker i samma vagn som resten av samhället (vad du kallar anakronistisk maskerad-tönt).

Det intressanta är ju då inte hur man tilltalar någon utan varför. Att exempelvis använda tilltalstitlar till människor som inte uppskattar det är alltså ett behov av att hävda sig snarare än att vara artig.

Däremot att använda tilltal till exempelvis vissa äldre människor som genuint uppskattar detta är ju en fråga om att vara en gentleman.

Detsamma gäller nästan alla sk gentlemannamässiga beteenden. Samhället är ju inget konstant utan något dynamiskt och ändras hela tiden. Att vara gentleman är alltså i mina ögon inget med fasta regler utan en strävan efter att vara en bra medborgare i ett samhälle som ändras hela tiden.

Däremot att skriva regler om sociologiska beteenden som något som kännetecknar en gentleman är alltså i mina ögon inget med att vara gentleman utan snarare ett pretentiöst försök att legitimera att man ser ner på andras beteende.

Att jag som läkarstudent exempelvis har kraftigt dragit ner på mitt rökande (cigarrer) pga att jag sett konsekvenserna av skadorna, att jag går runt största delen av vissa dagar i gympaskor och enbart har monkskor & brogues efter under fritid gör mig knappast till en sämre gentleman. Inte heller att jag har mindre klassisk stil och etikett.

Bilar har exempelvis tappat sin plats som statusföremål och jag håller helt klart en fin bostad oändligt mkt högre än en Ferrari Daytona. (även om jag medger att jag tycker att en Lexus är ett ganska bra sätt att subtilt visa att man har pengar).

Jakt är ju ett annat exempel då få människor jagar som man jagar förut, numera går jakt ut på att sitta i ett vakttorn i två dagar och vänta på att bytet kommer till dig.

Nu vill jag förtydliga att jakt, bilar mfl inte på något sätt hindrar dig från att vara en klassisk gentleman. Däremot om det kommer från ett behov av att hävda sig mot resten av samhället istället för att faktiskt ha ett intresse om jakt, bilar mfl rör det sig om något helt annat än att vara gentleman, det är bara pretentiöst.

Kläder gäller givetvis samma där. Att klä sig någorlunda anständigt beror givetvis på omständigheter. Det är exempelvis svårt att klä sig som en gentleman om du ska springa midnattsloppet, moderna löparskor är hälsomässigt enormt mkt bättre än skorna som fanns förut. Om du klär dig anständigt när du går ute för att du vill se anständig ut och gillar stilen absolut, om du vill hävda dig och kujonera alla oliktänkande så är det knappast om att vara en gentleman.

Givetvis ska man kunna ge råd men jag anser ganska ofta att folk mer är ute efter att hävda sig än att ge råd.

Sammanfattningsvis så bör man innan man applicerar klassisk stil, vett och etikett fråga sig varför man gör det. Vissa beteenden har sin plats kvar, vissa ska tillämpas på olika sätt och andra kan vi likväl avskaffa (att inte ha bruna skor efter kl 18 är i mina ögon idag passé).

Ursäkta mängden text men det är väl vad internet är till för.

I övrigt så håller jag med dig i att beteendet är negativt men att kalla det anakronistiskt håller jag inte med om eftersom beteendet primärt handlar om att hävda sig mot kreti och pleti. Att kalla det anakronistiskt är lite att dra alla över en kam då det även innefattar ett genuint intresse för exempelvis jakt och bilar. Bara för att man gillar något som var populärt bland gentlemän förut måste man då inte ha en strävan att hävda sig.

EDIT: vill även förtydliga att angrepp på att även jag är prunkande (min signatur kan tolkas som det även om jag mer försöker fånga ett allmänt beteende på FB snarare än en specifik persons beteende) givetvis är rättfärdigade men jag vill även inflika att jag aldrig hävdat att jag är en särskilt bra gentleman, men jag jobbar på det.

Att bete sig som du nämnde ovan är väl ett sätt att distansiera sig ifrån majoriteten av befolkningen p.g.a dålig självkänsla. För övrigt så hade jag gärna tagit en semester på Rivieran framför att åka till t.ex Sälen .

John Bartholomew Gough sade en gang: "A man is what he is, not what men say he is. His character no man can touch. His character is what he is before his God and his Judge; and only himself can damage that. His reputation is what men say he is. That can be damaged; but reputation is for time, character is for eternity."

En gentleman kannetecknas av en adel karaktar med tillhorande odmjukhet, renharighet, sportsmanship, noblesse oblige och ett vanligt, respektfullt och artigt upptradande mot folk och fa, oavsett eventuella skillnader i stallning.

Kladstil, utvecklat sprak, fritidssysselsattningar och -intressen kommer av fodsel och ohejdad vana, oftast utan vidare reflektion, men ar egentligen bara utanpaverk. En person som utstuderat spratter med dem men saknar en genuin karna forhaller sig till den akta varan som nagon som, for att lana en rad fran Petter, "har hiphop i fodret" snarare an "hiphop i blodet".

Det ar naturligtvis skillnad pa att jaga, segla, dricka gott vin, ata god mat och pipa ned till Cannes under helgen for sin egen skull utan athavor och att gora det for att fa one up pa andra. Bracka, parveny, uppkomling, arrivist - kart (naja) barn har manga namn.

Till den ursprungliga fragestallningen: nej, lampligen springer man inte omkring som nagon sorts maskeradfigur med forstalld rost och titulerar assesorskan som just assesorskan. Daremot finns det som ovan namnts en del orubbliga varderingar som sakert anses en smula gammaldags och forlegade av en och annan men om de kan leva med sin forlust sa kan jag nog gora det ocksa.

(Inom parentes sagt maste jag saga att jag tycker att mr-bachs outfits ar fantastiskt trevliga att se. Dock tror jag att han ar medveten om att han bokstavligt talat klar ut sig, oavsett om det ar en tjugotalskostym eller Hitlertysklandinspirerad synthoutfit.)

En tanke...

Det samhälle som dessa "maskeradfigurer" eftersträvar var det samhälle som vi haft sedan... tjaa, säg vikingatiden tillochmed 1950/60 (gå ännu längre tillbaka om man har ett kontinentalt perspektiv), dvs. ett samhälle där olikheter mellan människor tilläts och där hierarkier var en självklarheet.
Därefter lyckades kulturmarxister via sin kontroll av statsapparaten, media och utbildningsväsende göra dessa företeelser till just "antika", "omoderna", "anakronistiska"...

Vi talar alltså om tusen år av utveckling vs. 40/50 år av nuvarande utveckling.
Maskeradfolket har onekligen historien bakom sig och vad säger att de ska vara dem som ger sig?
Varför ska kulturmarxisterna få segra för att de råkat styra idag?

Samhället är vad du får det till.
En kulturrevolution där stil och hyfs lärs ut i skolan, en litterär kanon skapar ett naturligt intresse för klassiska verk och där tillräckligt många beter sig som "maskeradfolk" så kommer det de facto bli det naturliga sättet och dagens förslappade och värderingslösa samhälle bli.... just det, en historiska anakronism.


Tänk på det; acceptera inte bara allt hela tiden för att det råkar vara vad som "gäller" idag. Jag gör det från tid till otid men kommer ständigt på mig själv.

Man är ingen gentleman för man övat in gamla repliker eller klätt ut sig till en rikare man från 1900-1960 eran

Att vara en gentleman handlar om att man bryr sig om sig själv kopplat till sin omgivning.
Att man är artig använder hälsningsfraser håller upp dörrar för damer helt enkelt ser till att lämna ett gott intryck till omgivningen och inte vara en ohyfsad typ.
Samt att vara smakfull i allt. Lite av en livsnjutare kanske. Att klä sig med monockel,frack och fickur med kedja är inte så smakfullt i dagens samhälle enligt mig men det är inte ett par utsletna jeans och en piratkopierad D&G tshirt från senaste thailandsresan heller.

Det du beskriver hittar du i alla typer av folk och grupper. Fotbollssupportrar ska älska öl och brittiska klädmärken, vara macho etc etc
Folk är över lag rätt osäkra på sig själva och hävdar sig genom att "vara något"

Personligen tycker jag inte att ens intressen har ett skit med att vara gentleman, de handlar snarare om hur man uppför sig. Jag kan nog vara ganska gentlemannamässig stundtals men också "svinig" när jag festar med mina vänner i slutet sällskap. En gentleman anpassar sig efter omgivningen men är alltid hövlig typ.

Sorry för rörig text skriver från telefonen

Oh, vilken rolig tråd! Mer sådant.
Jag funderar över hur enkelt det ändå verkar att uppföra sej som en gentleman kontra att uppföra sej som en lady, som jag antar är det ord som bäst beskriver motsatsen.
En gentleman kan ju i viss mån vara just det mot sin omgivning därför att han har möjligheten att påbjuda ett visst beteende, klädsel eller bemötande. En kvinna har svårare att uppföra sej som en lady, om mannen inte börjar så att säga. Jag som kvinna kan bara anpassa mej efter hur mannen bemöter mej. Jag kan ju tex inte sitta kvar i bilen och vänta på att han ska öppna, jag kan inte ställa mej vid stolen på lokalen och vänta på att han ska dra ut stolen, (risken är ju stor att han inte alls skulle förstå vad jag höll på med) jag har tom svårare att klä mig ladylike utan att uppfattas som jag ska på maskerad. Männen har kvar sin kostym som kan snyggas till med rätt skor och ev en väst under. Som kvinna finns det förvisso ett större utbud av kläder att välja mellan, men handen på hjärtat så har väl de flesta moderna kläder ett snitt som inte är vidare traditionellt.
Så, hur gör man som kvinna, för att uppföra sej på ett sätt som till viss del bevarar ett bra uppförande??
Vissa saker är ju självklara för båda könen, tex. när det gäller bordskick, tal, vård av sitt yttre etc etc.

Om jag kidnappat fel tråd med mina funderingar ber jag om ursäkt i förväg.

Trevligt att det finns kvinnor som uppskattar detta!

För att återkomma till dina problem så är det inte mycket mer du kan göra än att hoppas på att mannen i fråga har något så när hum om gentlemannamässiga attribut osv. (Hur skulle det se ut att säga hur du vill att han ska bete sig? )

Tyvärr är inte merparten av dagens män yngre än 70 uppvuxna med ett traditionellt skick, inte heller jag, men jag är till viss del självlärd. Det är små företeelser som gör tillvaron så mycket trevligare, som att hålla upp sin eld till någon som ska tända en cigarett el. liknande istället för att bara kasta över den som en annan slusk, eller, något som jag kanske gillar bäst, att vid garderoben trä på den sällskapande kvinnans kappa.
Att hålla upp dörrar är en gammal kvarleva sedan dessa tider som fortfarande cirkulerar (men till mitt stora förtret något som mer och mer försvinner).

Vad gäller kläder så finns det tyvärr en viss risk, i alla fall en större sådan, för kvinnor att framstå som tantiga i sina kläder än för män. Det är ofta väldigt snyggt och stiligt men slår ofta an en air av tantighet, något man förvisso inte nödvändigtvis ska avskräckas ifrån.
Jag tror att du får jobba mer från traditionella plagg för att sedan kanske lägga till eller dra ifrån något som gör att tantigheten försvinner.

Tack för Ditt svar! Nu är jag förvisso gift med en man som har förstått det här med gentlemän, så jag behöver inte egentligen inte påtala det för just honom. Men det kan ställa till en del problem ändå, vill jag påstå. Gentlemannen är på väg att helt dö ut, vi kommer snart finna honom på världarvslistan.
Säg att vi tex är iväg med jobbet på en konferens. Då är det ju fullständigt omöjligt att uppföra sej, hur ska vi säga.... klassiskt. Ska de manliga kursdeltagarna drar ut stolen åt de kvinnliga? Nej, det funkar ju inte alls. Poängen blir att en man lättast kan uppföra sej som en getleman i förhållanden, men i bemötandet i arbetslivet blir det nära nog en mindre omöjlighet?
Beträffande den kvinnliga klädseln har Du helt rätt. Att framstå som en tant vid min ålder är inte så intressant, men jag vill inte gärna framstå som jag rymt från gymnasiet. Klänningar och kjolar är både snyggt och skönt och något jag vanligtvis trivs i. Men ofta faller det på att antingen snittet eller tyget är helt fel. Och skor ska vi bara inte prata om. Antingen är de klumpiga eller med höga klackar. Höga klackar och vinter är inte den bästa av kombinationer. Och klumpiga skor förstör hela bilden av kvinnlighet.
Jag måste få passa på att inflika att jag tycker mej se att den allmänna artigheten är på väg bort. Även inom samma kön, faktiskt. Jag hoppas att jag har fel där.

Det ligger precis som du skriver i en dams natur att inta en mer passiv roll; att tydligt pocka pa uppmarksamhet later sig nappeligen goras med stil. Dock vill jag garna betona samspelet - it takes two to tango. Ta ett tips fran Eliza Doolittle (of Pygmalion fame) och vand pa det:

"You see, really and truly, apart from the things anyone can pick up (the dressing and the proper way of speaking, and so on), the difference between a lady and a flower girl is not how she behaves, but how she's treated. I shall always be a flower girl to Professor Higgins, because he always treats me as a flower girl, and always will; but I know I can be a lady to you, because you always treat me as a lady, and always will."

Med andra ord, behandla man som gentleman sa hjalper du till att ta fram deras basta sidor. Ett leende nar man mots i dorren leder kanske till att mannen kommer ihag att han faktiskt ar en herre och att kvinnan som passerade honom faktiskt ar en dam och i forlangningen att han haller upp namnda dorr nasta gang och sa vidare. Sedan hjalper det forstas att gora det i en gynnsam miljo - att kasta parlor for svin blir ingen glad av. Den rorelse vi med ett snallt ord kan kalla for modernismen har tyvarr for de flesta unga svenska man (och kvinnor) raserat fundamentet pa vilket ett gentlemannamassigt upptradande vilar, so adjust your expectations accordingly. I kombination med en missriktad jamstalldhetsiver pa de flesta arbetsplatser gor den dessutom yrkeslivet till en sarskilt trist miljo i detta avseende.

Naturligtvis kan du kla dig som en dam och fora dig med en dams resning utan att bli vare sig tantig eller tillgjord. Kladmassigt ar ett cashmere twinset med parlhalsband en klassiker men twinsetet kan aven varieras med en vanlig cashmeretroja om du vill ta udden av det. Lagg till pumps, velvet headband, tweed pencil skirt och en dunvast sa har du hela looken som ar relativt neutral eller ointressant for Herr Slo, Slapp & Likgiltig men en total turn-on for en gentleman! Din make borde uppskatta det.

Fan vad trevligt att få en tråd tillägnad sig pga en liten quirk hos undertecknad.

Jag ser mitt beteende som artighet. Jag försöker inte vara någonting jag inte är, jag tror bara på ett artigt manér gentemot sina medmänniskor. När blev detta ett ohyggligt etikettsbrott?

Nu skall det dock förtydligas att jag inte tilltalar folk efter titel (kom igen, vad fan tror ni egentligen?), men inte skulle ha något problem att göra så om situationen krävde det. Det handlar ju om att vara artig och ödmjuk som människa och inte om att springa runt i en maläten gammal kostym och låta som en pilsnerfilm.

Hear, hear.