Mårran från Mumindalen

Vet någon om man någonsin fått reda på Mårrans motiv? Är hon personifieringen av ondska, eller är hon missförstådd? Vad jag kan minnas så blev det alltid kallt när hon närmade sig, så då kan man ju lite förstå känslan av fruktan som sprider sig bland dalens invånare. Men förutom att hon uppfattas läskig, finns det några bevis för hennes ondska?

Nej även om han är rätt lik, är en finsk skådis, Lasse Pöysti.

Jag var också rädd fär morran och den där kärringen med lila hår som satt och fiskade i den där boken "vad hände sen". Kommer också ihåg en film när muminfamiljen åkte till någon kuslig ö med massa spöken och så kom ett stort spökskepp i slutet.. kusligt

aha han gjorde bara rösten ? http://sv.wikipedia.org/wiki/Mumindalen_(TV-serie)

Nja det där är julkalendern.

Serien hette Mumintrollet, även Gösta Ekman var med och spelade kung(!). Därför måste de av sig sina huvuden inför kungen. Spejsad serie.

http://www.imdb.com/title/tt0439382/

okej då tänkte vi på två olika produktioner av mumin

Underbar figur! Minns att jag satt med gråten i halsen som väldigt liten när hon kom in och stirrade rakt in i min själ Jag var dock väldigt rädd för någon jävla häxa som bodde i skogen, morsa till något fruntimmer som sprang runt och lekte med alla troll

Japp, denna polsk-producerade version med dockor. Måste ha gått på SvT, har ett svagt minne av denna, här ett avsnitt med Mårran, som tydligen heter "The Groke" på engelska:

http://www.youtube.com/watch?v=CDEu-hzElDE

Är ändå inte hattifnattarna värst och farligast? Man kan ju dö om man kommer i beröring med en efter att de har laddat upp sig av blixtnedslagen på den öde ön som de åker till för detta ändamål. Det roliga med dem är att de alltid förekommit i grupper men alltid i udda antal. Tycker personligen att de var jävligt äckliga, liksom kryllade fram, vaggandes på larvfötter. De drar ju ner åska när de blir nog många på samma ställe också. Isch vilka räliga typer det är.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Hattifnattar

Det är nog den jag tänker på

Jag var precis som du. Mårran var verkligen sinnebilden för det absolut läskigaste jag kunde tänka mig. Älskade Mumin förövrigt och det spelade ingen roll hur många gånger jag sett varje avsnitt, blev lika jävla rädd varje gång Mårran var med. Har särskilt en minnesbild av när Sniff ska gå hem på kvällen och när han går ut på trappan så står hon där och man ser bara hennes tänder till att börja med.

Mårran? Hm, nej, jag var inte särskilt rädd för Mårran när jag var liten. jag var rädd för hennes utseende och musiken som spelades när hon smög i skogen t.ex. gjorde så att jag kände obehag. Men jag kände samma obehag när de undersöker ett flygande tefat också, med mera.
Dessutom så hade jag inte särskilt många filmer med Mårran i. De filmer jag såg var när det är vinter i Mumindalen, och då är hon inte elak utan håller sig mest i bakgrunden. Och när hon väl är där så gör hon inget elakt, så jag var inte rädd för henne. Trots att hon var grotesk så tyckte jag synd om henne för att hon inte hade några vänner :P

Någon jag var räddare för var ju den där jävla Isfrun. Sjukt ful och sjukt elak. Snacka om surfitta också Avskydde Stinky mycket mer än Mårran, för han var så elaksinnad.

Numera har jag en enda Muminmugg och det är med Mårran på. Min kompis tycker att Mårran är söt och brukar säga att det är elakt av folk att ogilla henne.