Tråden om milda eller kristna kraftuttryck [Sammanfogad]

Oj! Tack för den guldgruvan!

Bomber och granater! i sann Kapten Haddock-anda.

Jag köper att det är fult och ovårdat, men det behöver inte vara okristligt.
Kan du inte använda könsord istället? Inte kommer väl djävulen sättande för
att du skriker FITTA när du slår dig på tummen?

Själv håller jag på att försöka sluta skrika just "fitta". Det bästa jag hittills
lyckats åstadkomma är något i stil med "fiihh[väääääs]". Fortfarande
uppenbart vad jag tänkte säga, men förhoppningsvis uppskattar min
omgivning att jag i alla fall försöker låta bli.

Ett alternativ som inte tagits upp är, tror jag, att helt enkelt gorma
oartikulerat. "AAAAARRRGH" är en klassiker. Tänk grottmänniska som slår
sig på tummen, innan djävulen var uppfunnen och kunde sväras med.

Det elegantaste är såklart ett återhållet "aj, aj". Sånt imponerar på mig.
Om jag håller på att dö en våldsam död, ska jag försöka hinna med ett
sardoniskt "hoppsan".

Tack för Haddock-listan - den ska jag lära mig utantill. Redan imorgon ska
jag försöka komma åt att kalla mina kolleger för "smutsiga isbjörn" och
"analfabet".

Lär dig det arabiska sättet att svära på!

"Må din ena pungkula ramla av och den andra försvinna upp i kroppen för att aldrig mer påträffas!"

"Må du i ditt nästa liv återfödas som dyngbagge!" för mer indisk prägel på samma metod.

"Må dina skäggstrån växa inåt och din dotter bli gravid med din bror!" är en klassiker också...
Eller...nej.
Men snart kanske?

För mig är det tvärtom, jag försöker börja svära lite smått.

Jag blev tyvärr uppfostrad med att det var helt förbjudet att svära och följdaktligen gör jag det inte. Men när jag tänker igenom det ser jag inget fel med att svära och det låter lite tufft med "fan" och "djävlar" (könsord skipper jag dock även fortsättningsvis). Annars säger man bara fjantiga grejer som "sjutton också" eller "himmlar också" istället... Jag ser det dessutom som en kulturgrej.

Men det är svårt, jag måste verkligen tänka på att jag ska svära och då kan det bli lite krystat. Det är betydligt enklare i skrift än i talspråk.

Jag skulle nog göra som Ruskigbuss säger, använda mig av "jättegott" eller "mycket gott" osv. Fast gamla svordomar som "hästtjuv" är ju bra de med

Dock tycker jag inte det är nåt fel att använda svordomar om man i övrigt har ett ganska rikt språk och sådär.

Det var ju också en idé. Att använda svärord från andra språk!

En guldgruva för sånt är:
http://www.insultmonger.com/swearing/index.htm

(Jobbiga cookies och en Active-X som vill installera sig, men klicka CLOSE där uppe så ger den upp.)

Den enda nackdelen är ju om man råkar på nån som begriper att man hoppas att han skall drunkna i sperma*. Då kan nog situationen snabbt förvärras.



* Chullu bhar muth mein doob mar (hindu) = Drown yourself in a handful of semen

Nejnejnej! (Uttalat på relativt jobbig trollhätte-dialekt!)
Det var inte språket i sig, utan SÄTTET!
Ska man svära på ett annat språk så känns det ju helt...ja, helt CRAZY alltså!

Men behöver man det även när man slår tån i tröskeln? Jag kan tänka mig andra hållet, att man slår sig (utan helvete) och i samma ögonblick försöker behärska sig för att inte svära, men normalt sett kommer väl svordomarna rent instinktivt?

"muuuuh" kan andvändas på allt.

*splatt* MUUUUH dumma najf!
*donk* muu-aj...

istället för "fan" blir det "mu..-uh."

Funkar utmärkt.

För tusan hakar är ju annars en gammal klassiker...

Vem är det som bestämmer vilka ord som är svordomar och inte egentligen? Det har ju bara att göra med hur man använder orden. "Hora" var väl ingen svordom innan folk började kalla varandra för det i syfte att såra/förnedra? Om massor av människor skulle börja kalla varandra för "penis" i det syftet så skulle det bli en svordom till slut.
När det gäller ord som man slänger ur sig i vrede eller smärta kan man ju alltid variera sig genom att sätta ihop egna. Blanda en "svordom" med ett oskyldigare ord på detta sätt:
Bajsmutta, svinklitta, lökfitta, kukcykel, analskaft, så blir det ju bara halvfult att använda dem. Dessutom kan de locka fram ett skratt eller två om man lyckas med något skojigt.