Citat:
Ursprungligen postat av JanHemming
Beslutet är ju alltid patientens. Läkaren kan ju bara tala om vad hon eller han anser för troligt. Om läkaren rekommenderar att göra ett snitt och barnet ändå dör så är ju inte läkaren ansvarig om det inte är något fel som har gjorts.
Men samtidigt så är ju akut kejsarsnitt inget man samtycker till. Det sker nog bara och jag kan tänka mig att det finns kvinnor som ropat nej i den situationen men ändå inte snittats. Det kan vara ett tidigare taget beslut som kvinnan ej ville ompröva.
Om hon var psykotisk så hade de kanske snittat henne ändå. Vet inte hur man agerar i sånt fall.
En patient som redan är bedömd psykotisk och alltså står under LPT, där tas sannolikt vårdbeslutet av läkare i samråd med anhörig, eftersom en psykotisk patient inte har verklighetsförankring och annan psykiatrisk vårdinsats då vanligen sker i samråd mellan läkare, anhörig och i den mån det går patienten.
Jag vet faktiskt inte hur man agerar där, men då finns ju redan en diagnos på plats.
När det gäller akutsnitt och patienten nekar så får dom finna sej att hon nekar, jag har en väninna som gjorde just det. Det tog ett tag att övertala henne med det gick. Operationen genomfördes inte förrän hon var tillräckligt lugn för att ge sitt medgivande trots att barnets liv stod på spel, hennes nej var tillräckligt tydligt för att gå fram och då ska det ovillkorligen respekteras.
Att man däremot skulle rusa in på BB och lägga LPT på ovilliga mammor är helt klart uteslutet. En sån ordning skulle leda till att mammor med rädsla för operativa ingrepp inte uppsökte BB utan började föda hemma utan kontakt med vården, och en sådan utveckling vill vi inte ha.
Dessutom vad tror ni en sådan utveckling skulle kunna leda till när det gäller vården i övrigt om läkarna fick den makten över ovilliga patienter? Tanken är ju absurd.
Vård är och ska vara frivillig.