Idag så såg jag en livs levande björn för första gången (ej djurpark). Stod och fixade lite på min lastbil ute i skogen, då jag plötsligt ser en björn komma upp ur diket ca 50 meter ifrån mig. Självklart så blev jag skräckslagen och hoppade in i lastbilen. Björnen verkar ha blivit lika rädd för mig, då den snabbt försvannn in i skogen igen. I efterhand så tycker jag att det var rätt fascinerande.
Ni som sett björn, hur kändes det och hur tacklade ni situationen? Spela död, springa för livet osv.
Var ute på promenad och skulle gå till min jaktstuga och kika lite och plötsligt hör jag hur det brakar till ca 70 meter bakom mig och tro fan att det står en björn där och kollar på mig, vi stirrar på varandra ett tag sen exploderar den i en jävla fart emot mig, blev skräckslagen visste inte vart jag skulle ta vägen eller göra så jag la mig ner på marken ansiktet neråt och bara väntade, låg säkert så i 20 minuter innan jag kollade upp igen och då var björnen borta.
Har aldrig haft björn på marken förut så det var något nytt för mig, men nu går jag inte ut utan vapen kan jag lova.
var påväg hem ifrån idre när jag ser nåt lunkar i diket 50 meter framför bilen, tvärnitade då jag var rädd att djuret skulle springa upp på vägen eller emot ljuset på bilen. när jag började knappa in och den var ca 10-15 meter framför mig så fattade jag först att det var en björn, dem i baksätet började leta efter en kamera men då stack björnen rakt in i skogen. när vi sen slöt oss ihop med vårat sällskap och berättade vad vi hade sett så var det ingen som trodde oss. nästa idre resa så skall kameran ligga framme hela resan!
Sprang på en björn på rätt nära håll uppe i Tornedalen när jag var ca:10 år. Det var jag och farsan.Antar att vinden låg på så att björnen inte kände lukten av oss.
Vi gick i ett buskage som var ca:2 meter högt när vi kom fram till en förfallen slåtterkoja. När vi gick runt hörnet så såg vi en björn som satte full fart iväg från oss. När han startade var han nog bara 10 meter ifrån oss men var som bortblåst på ett par sekunder. Det var även farsan som sprang som fan åt andra hållet. Kvar stog jag i lätt chock.
Brukar tracka farsan än idag att han lämnar kvar sin son ensam med en björn medans han flyr fältet..
Vrf ska dom som heter Björn sitta i djurpark, TS?
Och ja, jag har stött på några personer som heter Björn i mitt liv.
OnT: Har sett björn en gång när jag var ute och chill-körde med min bil på en grusväg. Den kom springades över vägen. En hona med två ungar Avstånd? 15m kanske?
Tältade i Ammarnästrakten i början på 1990-talet. Hittade ett lovande fiskevatten på kartan och bestämde mig för att ta mig dit. Banade mig väg genom knottiga videsnår, hällregn och blodtörstiga myggsvärmar när jag plötsligt stod öga mot öga med en björn, c:a 15-20 meter framför mig.
Vårt möte varade bara nån sekund eller så. Björnen snodde blixtsnabbt runt och försvann ljudlöst i de täta vegetationen.
Jag fick björnfrossa och vågade inte fortsätta vandringen, utan vände om mot tältet vid Vindelälvens strand.
Den natten fick jag inte särskilt många minuter sömn. Fantasin började skena, låg bara och väntade på att en björntass när som helst skulle komma farande genom tältduken.
Knallade in till byn och hyrde en stuga dagen därpå...
Avstånd? 15m kanske?
