Citat:
Ursprungligen postat av Napalmregn
Nåja, låt oss se hur det faktiskt sett ut de senaste 200 åren med hypoteserna. Napalmregn försökte sig på ett försök att sammanställa ett 20-tal olika föreslagna urhem på en enda karta.
De gulfärgade namnen syns tyvär ej särskilt bra(en väldigt dålig version som Napalmregn gjort men man får tåla
), men de representerar Bosch-Gimpera (Europa), Gramkrelidze & Ivanov (Mellanöstern) och Nichols (Centralasien).
Lite kort fakta om några av urhemmen, utan att kritisera hypoteserna eller att riktigt propagandisera för dem.
Gustaf Kossina (1909, 1911)
Indoeuropéerna uppstår för 10 000 år sedan(maglemosekulturen) i Nordtyskland och Sydskandinavien. Stigande havsnivåer för 8 000 år sedan tvingade urindoeuropéerna att utvandra från sina området. Splittringen mellan Kentum-Satem sker 4000 fvt varav satemgruppen rör sig söderut och bildar de olika "Donaukulturerna" (enligt Kossinnas ordbruk). Man får ha i åtanke att Kossinna likt sin tid förenade indoeuropéer med en folkgrupp som var överlägsen mentalt och intellektuellt, som bevis för detta associerade han att flekterade språk är bättre anpassade för logiskt tänkande, redskapstillverkning, konst och vetenskap. Måhända lite abstrakt.
Gordon Childe (1926)
Via arkeologiska, filologiska och lingvistiska argument för ett indoeuropeiskt urhem i Sydryssland för cirka 4000 år sedan, främsta arkeologiska associationen är de s.k. kurgangravarna. Childe till skillnad från Kossinna kunde läsa ryska vilket öppnade upp otroligt mycket arkeologiska studier och vetenskapliga kontakter från Sovjetunionen.
Childes hypotes fick ett enormt mottagande i det brittiska imperiet, av politiska skäl (då ett indoeuropeiskt urhem i Nordtyskland inte klingade med den rådande motsättningen mellan brittiska och tysk imperialism).
Marija Gimbutas (1956, 1974, 1985)
Gimbutas ställde sig bakom Childes sydryska urhem och arbetade utifrån främst två hypoteser, 1) föreställningen om en matriarkal, egalitär och fredlig för-indoeuropeisk kultur i Europa (the Old Europe), 2) tolkningen av de neolitiska kurgankomplexen som spår efter arkeologins urindoeuropéer.
Enligt Gimbutas levde urindoeuropéerna på Euroasiens stäpper och spred sig i tre vågor. Första vågen sker under första delen av 3000-talet fvt och till Balkan längst Donau. Andra vågen sker i mitten av 3000-talet fvt och leder till kurganisering av flera kulturer i norra- och centrala Europa. Våg tre sker i början på 2000-talet fvt bortom stäpperna. Det viktiga i dessa vågor är indoeuropéernas militära överlägsenhet gentemot den fredliga europeiska befolkningen som de underkuvar med hjälp av yxor, spjut och beridna ryttare.
Thomas Gamkrelidze & Vjaceslav Ivanov (1985, 1989, 1990, 1995) Genom en egen tolkning av PIE-språket (baserat på den glottaliska teorin och nostratiska teorin) placeras urhemmet i norra Mellanösterna och södra Kaukasus. Enligt dessa herrar förbinds PIE och sydkaukasiska språken/kulturerna med de semitiska högkulturerna i Egypten och Främre Asien. Herrarna understryker detta i sin tes:
..."Proto-Indo-European culture belongs typologically to the family of ancient Eastern civilizations"... (Gamkrelidze och Ivanov 1985)
Vad man får se till är att det (likt andra forskares teorier) finns politiska åsikter invävda i deras teorier. I Gamkrelidzes och Ivanovs fall är det tron på historiens lagbundna utveckling från lägre till högre samhällsformer, och att de högre samhällsformerna alltid är bättre än de lägre samhällsformerna - ur de arbetande klassernas synvinkel. För mer info om dessa invävda politiska åsikter i herrarnas verk se Kohl & Tsetskhladze 1995.
indoeuropéerna når Europa genom en serie sekundära folkvandringar efter fjärde årtusendet fvt som först förde dem till Ukraina där de formade ett s.k. secondary homeland. I detta försöker herrarna förena sin ursprungliga hypotes med Kurganhypotesen.
Colin Renfrew (1982, 1987, 1997, 2003)
Enligt Renfrew låg urhemmet i Anatolien och spreds till Europa och Centralasien via den neolitiska revolutionen för cirka 8 000 år sedan. Hela konceptet bygger enligt Renfrew på demic diffusion. Teorin består av två permisser och en syntes, permiss 1) neolitiseringen leder till befolkningsexpansion som fortskrider med konstant hastighet. Permiss 2) Befolkningsökningen leder till små lokala omflyttningar. Några individer i varje generation flyttar i en radie av ungefär två mil i slumpmässig riktning och bygger upp egna hushåll, syntesen) är då en befolkningsvåg (demic diffusion) som rör sig med en medelhastighet av omkring en kilometer per år, och som kan korsa Europa något mer än tusen år.
Igor Diakonov (1985)
Genom att överföra det rekonstruerade PIE-språket och associera med flera kulturer anser Diakonov att urhemmet går att finna på Balkan. Genom att placera urhemmet på Balkan har indoeuropéerna nära till istort sett överallt förutom indoiraniernas och tochariernas marker. I sin bok The Paths of History förklarar Diakonov om indoeuropéernas lyckade expansioner:
...och där var det. Nämnas kan att alla hypoteser inte förklarats (hade tagit på tok för lång till för Napalmregn) men givetvis kan de förklaras om någon undrar över vissa ställen. De reviderade versionerna (som Renfrews egen revidering av sin hypotes samt Mallorys revidering av Kurganhypotesen) har inte tagits upp, det handlar inte om att Napalmregn glömt dem utan att han tog upp hypoteserna i den form som de flesta är vana vid.
Broader Homeland har inga egentliga utsatta gränser men kan bäst ses som Häusler på kartan...
Vad tror ni mina herrar?
De gulfärgade namnen syns tyvär ej särskilt bra(en väldigt dålig version som Napalmregn gjort men man får tåla
), men de representerar Bosch-Gimpera (Europa), Gramkrelidze & Ivanov (Mellanöstern) och Nichols (Centralasien).Lite kort fakta om några av urhemmen, utan att kritisera hypoteserna eller att riktigt propagandisera för dem.
Gustaf Kossina (1909, 1911)
Indoeuropéerna uppstår för 10 000 år sedan(maglemosekulturen) i Nordtyskland och Sydskandinavien. Stigande havsnivåer för 8 000 år sedan tvingade urindoeuropéerna att utvandra från sina området. Splittringen mellan Kentum-Satem sker 4000 fvt varav satemgruppen rör sig söderut och bildar de olika "Donaukulturerna" (enligt Kossinnas ordbruk). Man får ha i åtanke att Kossinna likt sin tid förenade indoeuropéer med en folkgrupp som var överlägsen mentalt och intellektuellt, som bevis för detta associerade han att flekterade språk är bättre anpassade för logiskt tänkande, redskapstillverkning, konst och vetenskap. Måhända lite abstrakt.
Gordon Childe (1926)
Via arkeologiska, filologiska och lingvistiska argument för ett indoeuropeiskt urhem i Sydryssland för cirka 4000 år sedan, främsta arkeologiska associationen är de s.k. kurgangravarna. Childe till skillnad från Kossinna kunde läsa ryska vilket öppnade upp otroligt mycket arkeologiska studier och vetenskapliga kontakter från Sovjetunionen.
Childes hypotes fick ett enormt mottagande i det brittiska imperiet, av politiska skäl (då ett indoeuropeiskt urhem i Nordtyskland inte klingade med den rådande motsättningen mellan brittiska och tysk imperialism).
Marija Gimbutas (1956, 1974, 1985)
Gimbutas ställde sig bakom Childes sydryska urhem och arbetade utifrån främst två hypoteser, 1) föreställningen om en matriarkal, egalitär och fredlig för-indoeuropeisk kultur i Europa (the Old Europe), 2) tolkningen av de neolitiska kurgankomplexen som spår efter arkeologins urindoeuropéer.
Enligt Gimbutas levde urindoeuropéerna på Euroasiens stäpper och spred sig i tre vågor. Första vågen sker under första delen av 3000-talet fvt och till Balkan längst Donau. Andra vågen sker i mitten av 3000-talet fvt och leder till kurganisering av flera kulturer i norra- och centrala Europa. Våg tre sker i början på 2000-talet fvt bortom stäpperna. Det viktiga i dessa vågor är indoeuropéernas militära överlägsenhet gentemot den fredliga europeiska befolkningen som de underkuvar med hjälp av yxor, spjut och beridna ryttare.
Thomas Gamkrelidze & Vjaceslav Ivanov (1985, 1989, 1990, 1995) Genom en egen tolkning av PIE-språket (baserat på den glottaliska teorin och nostratiska teorin) placeras urhemmet i norra Mellanösterna och södra Kaukasus. Enligt dessa herrar förbinds PIE och sydkaukasiska språken/kulturerna med de semitiska högkulturerna i Egypten och Främre Asien. Herrarna understryker detta i sin tes:
..."Proto-Indo-European culture belongs typologically to the family of ancient Eastern civilizations"... (Gamkrelidze och Ivanov 1985)
Vad man får se till är att det (likt andra forskares teorier) finns politiska åsikter invävda i deras teorier. I Gamkrelidzes och Ivanovs fall är det tron på historiens lagbundna utveckling från lägre till högre samhällsformer, och att de högre samhällsformerna alltid är bättre än de lägre samhällsformerna - ur de arbetande klassernas synvinkel. För mer info om dessa invävda politiska åsikter i herrarnas verk se Kohl & Tsetskhladze 1995.
indoeuropéerna når Europa genom en serie sekundära folkvandringar efter fjärde årtusendet fvt som först förde dem till Ukraina där de formade ett s.k. secondary homeland. I detta försöker herrarna förena sin ursprungliga hypotes med Kurganhypotesen.
Colin Renfrew (1982, 1987, 1997, 2003)
Enligt Renfrew låg urhemmet i Anatolien och spreds till Europa och Centralasien via den neolitiska revolutionen för cirka 8 000 år sedan. Hela konceptet bygger enligt Renfrew på demic diffusion. Teorin består av två permisser och en syntes, permiss 1) neolitiseringen leder till befolkningsexpansion som fortskrider med konstant hastighet. Permiss 2) Befolkningsökningen leder till små lokala omflyttningar. Några individer i varje generation flyttar i en radie av ungefär två mil i slumpmässig riktning och bygger upp egna hushåll, syntesen) är då en befolkningsvåg (demic diffusion) som rör sig med en medelhastighet av omkring en kilometer per år, och som kan korsa Europa något mer än tusen år.
Igor Diakonov (1985)
Genom att överföra det rekonstruerade PIE-språket och associera med flera kulturer anser Diakonov att urhemmet går att finna på Balkan. Genom att placera urhemmet på Balkan har indoeuropéerna nära till istort sett överallt förutom indoiraniernas och tochariernas marker. I sin bok The Paths of History förklarar Diakonov om indoeuropéernas lyckade expansioner:
...och där var det. Nämnas kan att alla hypoteser inte förklarats (hade tagit på tok för lång till för Napalmregn) men givetvis kan de förklaras om någon undrar över vissa ställen. De reviderade versionerna (som Renfrews egen revidering av sin hypotes samt Mallorys revidering av Kurganhypotesen) har inte tagits upp, det handlar inte om att Napalmregn glömt dem utan att han tog upp hypoteserna i den form som de flesta är vana vid.
Broader Homeland har inga egentliga utsatta gränser men kan bäst ses som Häusler på kartan...
Vad tror ni mina herrar?
Utsökt inlägg och fin överskådlig karta.
Jag vill fundera och läsa lite innan jag kommenterar mer utförligt. Häuslers och Kilians Broader Homeland-tes är ju lockande, men tills vidare är det väl Gimbutas som jag lutar mitt lätt arkaiska huvud mot - möjligen med en tanke att "uppkomsten" av indoeuropéer ligger längre tillbaka i tiden än vad hon förmodar.http://clozure.trainingo2.net/mobiletopic.php?s=Broad+Homeland+hypothesis
Såg i en litteraturtråd att du just skaffat den härliga Encyclopedia-volymen...den skulle man haft. De goda brittiska universitetsbibliotek du besökt har jag aldrig åkt till, det mest välförsedda vad gäller indoeuropeiska frågor jag skådat var nog Max Müller-centret i Delhi, där jag för ett antal år sedan satt och läste och antecknade några dar...
Såg just en Skalmantråd som kanske kan vara av intresse för någon:
http://forum.skalman.nu/viewtopic.php?f=35&t=8749&p=383513
