Hur tar man sista steget?

Allvarligt Negis!!!

Bor du i en liten håla eller?

Den tjej som vid 18-19 års ålder "bor själv, har körkort och försörjer sig själv" finns ju faan inte.
Inte här i Sthlm i alla fall....tar väl säkert MINST en 2-3 år ytterligare innan dom kommer till det läget. Kan ju bero på bostadsbristen iofs.

Jag bor i Umeå. Här är det vanligt att tjejer flyttar hemifrån och dessutom ifrån hemorten till Umeå och bor själv eller i en studentlägenhet iaf, direkt efter gymnasiet. Dessutom lär det vara betydligt vanligare att unga människor tar körkortet i norrland.

Om Umeå är en håla? Tja, en del utomstående bedömare tycker kanske det. Men som jag ser det erbjuder umeå goda möjligheter till ett gott liv på samma sätt som tex Stockholm. Det handlar bara om att ta chansen.

Skillnaden mot en riktigt stor stad är att i en sådan finns det kanske laserbehandling för flintskalligheten, mer bögklubbar om man är bög, och mer toppjobb om man är i en toppkarriär och dylikt.

I like Negis!

För övrigt så undrar jag också hur man tar ett avgörande steg, men då menar jag inte på krogen utan t ex på jobbet. Jag följer trådens utveckling så kanske jag lär mig nåt.

Tack för det


På krogen var det lätt för mig att ta det där avgörande steget. Tror inte det är så mycket svårare i arbetslivet. Man måste bara köra på lite.


Jag ska posta mina framsteg här tänkte jag. Jag har ju förvisso tagit några sista steg men det finns fler steg att ta =)

Tja, när jag fått kontakt med en tjej och snackat med henne ett tag brukar jag helt enkelt fråga "ska vi dra härifrån?" eller "ska du med hem?". Det brukar fungera för mig. Jag antar att det gäller att inte låta för desperat eller "svinig". Det är klart, ofta säger damerna i fråga att de vill dansa lite eller liknande först (de vill väl inte framstå för lättfotade antar jag, varför förstår jag inte) men det brukar sluta med att de hänger med hem efter nån halvtimme.

Tjejerna vill ju också ligga så varför hyckla.

Superskön tråd!

keep it up negis

Ja, det ska inte vara så svårt!


Tack för uppmuntran. Jag behöver den. Det har ju hittils gått ganska bra för mig efter att jag bestämt mig för att träffa tjejer.

Men. Som vanligt i mitt liv så händer ngt(vad det än kan vara tex; nya rutiner, nytt jobb, studier osv) av följande:

1. Det går bra. Jaha, då vet jag att det här kan gå bra. Sen drar jag mig tillbaka igen.

2. Det går åt helsike(som det alltid gör för alla människor ibland) och jag istället för att fortsätta jobba på så drar jag mig tillbaka.

I det här fallet så är det punkt 1 som verkar vara ngt jag kan falla in i. Har ingen lust att gå på krogen osv. Efter 2-3 kvällar...

Därför måste jag rycka upp mig och fortsätta på den inslagna vägen! Har försökt snacka med några kompisar om utgång i helgen men ingen verkar intresserad. Så jag får väl gå ut själv. Det har gått bra förut och jag har haft kul osv.

Var inte alls sugen på krogen. Och jag lyckades inte få med mig några kompisar. Men trots det så valde jag att gå ut. För det har ju varit lyckat tidigare och jag brukar ge mig när ngt varit lite lyckat. Därför beslutade jag mig för att köra på.

Gick ut kring 00.00 och till en början var det lite trevande som sist, blev bla dissade av en tjej när jag frågade om hon brukade vara på stället ofta;

-Ovanlig fråga...

Men inte gav jag mig för det. Träffade några bekanta och kämpade på. Pratade lite lätt med några sötnosar men det klickade inte. Men tilll slut gick jag ut och rökte och fick förmånen att samtala med en riktigt snygg tjej en halvtimme eller så.

Men vi bytte inte nummer eller ngt. Ruggigt störande.

Jag är väldigt avslappnad och försöker undvika frågor som "vad jobbar du med, hur gammal är du, vart kommer du ifrån". Så jag och den där riktigt snygga tjejen samtalade om allt möjligt men sen var det bara liksom hejdå.

Kanske skulle jag ha varit lite mer på och tex frågat henne om hon ville följa med in på en öl.

Min lägenhet var lite för halvtaskig för att bjuda hem damer ikväll. Såsom många andra kvällar. Tror det är viktigt att hålla bra ordning på lägenheten, för då lär man få mer självförtroende när det kommer till att stöta på flickor etc.

Gick ut på krogen ikväll igen trots att jag inte fick med mig några kompisar. En var på gång men hade inte råd.

Tidigare under mina krogkvällar har jag haft förmånen att språka med söta och trevliga tjejer. Men eftersom jag är ganska driven och begåvad, tro det eller ej, så söker jag efter tjejer som är på samma nivå som mig(dvs inte bara söta och trevliga utan lite till). Och efter tre gånger på en krog så insåg jag att den krogen hade gratis insläpp och billig öl...

Därför beslutade jag mig för att gå på ett annat uteställe ikväll. Men jag vände i krogkön då jag insåg att flickorna var så uppkläda att även jag borde ha tänkt på ngt mer än att vara hel och ren.

Därför hamnade jag på samma gamla ställe igen. Och det var väl rätt ok. Jag träffade tre gamla polare som jag inte sett på närmare 10 år och dessutom lyckades jag byta nummer med en potential sommar-arbetsgivare. Men på flickfronten gick det sådär, förvisso satte sig ett par damer vid mitt bord och vi samtalade någon halvtimme eller så. Men dessa tjejer var varken speciellt snygga, driftiga eller begåvade. Så jag kan inte säga att jag gjorde någon succé där.

För att det ska klicka så behöver jag nog vara på ställen där kvinnorna är framåt, driftiga och begåvade(inte för att det är ngt fel med de snygga och trevliga kvinnor som befolkar mer vardagliga krogar). Och för att jag ska känna mig hemma på dessa ställen krävs det att jag klär upp mig lite om jag ska dit. Så det får jag tänka på nästa gång jag begär mig till ngt fint ställe.

Hur som hur: Jag har jobbat många år som taxiförare på helger och jag har aldrig tänkt på att det är olika slags folk som går på olika slags krogar. Förutom ålderskillnaden. Men efter att ha varit ute i svängen några kvällor blir det uppenbart för mig att "arbeterna" går på visa krogar och "tjänstemänne-barnen" går på andra ställen. Lustigt att jag inte märkt det tidigare men det har väl att göra med att jag bor i ett Sverige som ännu inte har så stora klasskillnader.