Vidrig mardröm

I natt drömde jag en vidrig mardröm.

Den utspelades i mina föräldrars hemort. Jag drömde att vi var ute och gick en promenad på kvällen. Så möttes vi av en massa afrikanska rovdjur och villebråd precis överallt. Lejon åt på bufflar och andra relativt stora djur, men de dödade inte dem först utan började äta på nosen först, och sen på magen så att de blev totalt stympade, med inälvorna rinnandes ur dem, och de gick en plågsam död till mötes.
Vi fortsatte färden längs vägen och den kantades av kadaver och köttklumpar från diverse djur, och morrande rovdjur, som låg och smälte maten. Även människor, vars ansikten jag kände igen som mina föräldrars grannar, åts långsamt och metodiskt upp. Det hela var oerhört detaljerat, och jag började gråta åt all misär jag såg. Detta tyckte alla runtomkring mig var konstigt, att jag kunde reagera så starkt. Det var som det skulle vara tycktes det.
Det jobbiga var att jag inte kunde vakna från mardrömmen utan jag klängde tvångsmässigt fast vid den tills den tog slut, och jag mindes fragment av den även i senare drömmar under natten, vilket förstärkte intrycket av att det skulle ha varit sant ytterligare.

Inge vidare med såna drömmar.
Tydligen ska drömmas byggas på dom tankar man har precis innan man sommnar.. Så tänk på sex eller något.

Är du vegitarian eller vegan? Jag tycker det värkar som om du har starka känslor för djur och om du är vegitarian så har du kanske varit med om att andra tycker att du är konstig för att du inte äter kött, preciss som i drömen. Drömar är ofta reflektioner av vad du har gått igenom under de senaste dagarna. Bara en gissning.

Jag är ständigt med om drömmar i den stilen. Har hänt en del traumatiska saker i mitt liv så det finns en förklaring. Senast drömde jag en kompis styckade någon levande över en gatubrunn (allt detta givetvis väldigt utdraget och tydligt) och stoppade ner allt mellan gallren utom huvet som inte gick ner såklart. Så jag virade in det i gladpack och gömde det hemma. Försökte bli av med det hela tiden men folk var i vägen och viste inte hur jag skulle bli av med det. Men men, man vänjer sig med tiden. Hjärnan gör alltid det

Det ligger en hel del i det som Trollbunden skriver.
Jag har flera gånger testat att tänka riktigt ordentligt på något innan jag sommnar. Försöka att koppla bort precis allt annat, förutom just det jag tänker på.

Och förvånansvärt många gånger har jag drömt om just detta och väldigt precist också.