Normalt sett skrattar jag inte åt svensk buskis/revy. Lite för mycket Ullared över det hela... Men Stefan & Krister kan faktiskt vara rätt roliga. Iaf "Birger"...
Så här uppfattar jag deras humor (hittar på ur minnet):
En spastisk snubbe kommer in med håret på ända, byxgrenen i knävecken och stora löständer. Stirrar vindögt och säger med löjligt överdriven röst och grotesk dialekt: fabrekööörn troddä ja hade schetä i böcksera!
Publiken vrålar av skratt, men jag fattar inget: vad är det som är roligt? Va?