ok här kommer min lilla lumpenhistoria. hamnade på I1 mobiliseringpluton och efter gröntjänsten så hamnade jag på lagertjänst(jag vet jäkla malajgöra)
vi låg på samma kompani som förplägnads,tack gode gud
alltså vi hade hand om lagret medans förplägnads hade hand om kök och markan. vi hade öppet hus för dom och vi hade full tillgång till vad dom kunde erbjuda.
det gick till så här, man gick upp på markan med en påse, fyllde den med vad man ville ha, själv fick jag nog dagligen med mej runt 5 paket cigg, några burkar läsk, ett gäng maraboukakor, tidningar, rakhyvlar, tändare, mackor, ja, precis allt som fanns.det här varade ungefär i cirka 3 månader, så som ni nog förstår så behövde jag inte köpa cigg så länge som jag låg inne.
en annan fördel var att vi nån gång i månaden fick tillgång till både pengar och rikskuponger, då förplägnads också skötte driften av personalresturangen.
det gick till så här, vi parade ihop oss med en kille som satt i kassan, han struntade att slå in 20 cerveringar under en lunch, sen så delade vi på bytet. detta hände ungefär 2 gånger i månaden.
nere på lagret så gick det till så här, när killarna kom ner för tvättbyte så gav vi dom vad bad om. det handlade mest om helt nya kallingar, kängor och m90-uniformer. bla så försvann det 2 pallar helt nya boxerkallingar på dryga 2 månader. me det kunde också försvinna en hel del andra saker som tex motorcykelutrustning,stridsbälten, kängor ,gympaskor och fan å hans moster.
en kille på lagret plockade hem ett par uniformer i veckan. han tog med sej dom upp på kompaniet, sen på fredagen när det var dags att åka hem så la han en i väskan å tog på sej den andra, vi riskerade inte att bli visiterade då vaktstyrkan visste att om dom släppte igenom oss utan problem, så skulle dom inte behöva oroa sej för om deras egna uniformer eller kängor råkade försvinna.
tydligen så var det här ingen hemlighet för nån, utom lager och kökspersonalen, då både kompanibefäl och civilbefolkningen dagligen hörde av sej å bad om att få köpa eller få tillgång till persedlar. civilpersoner ringde dagligen på kompanitelefonen å bad om att få köpa diverse utrustning, dock vet jag inte om vi nånsin sålde till civila.
vad fick jag själv med mej hem då?? ja jag har än idag kvar 3 oanvända m90-uniformer några par m90-stålex kängor en helsikes massa kallingar.