"Det enda han hade riskerat som jag ser det är att överklagan inte hade gått igenom. "
Okej. Nu får du läsa på om hur det här rättssystemet vi har fungerar. Om man överklagar inom tidsfristen så tar man om rättegången, denna gång med jurister i stället för lekmän/nämndemän.
Det finns alltså risk för en HELT ANNAN bedömning (t ex genom att juristerna värderade bevis och indicier annorlunda) i HR. Kanske hade HR dömt för mord, trots saknad dödsorsak. Det vet vi inte. Och inte MA heller. Och han chansade klokt nog inte.
Och vadå "inte gått igenom"? HR kan inte vägra att ta upp fallet. Högsta domstolen, däremot, kan.
Från Åklagarmyndighetens hemsida, på enkel svenska:
http://www.aklagare.se/Lattlast/Vad-gor-en-aklagare/Overklaga-domen/
Överklaga domen
Om man inte är nöjd med domen?
Både den åtalade och åklagaren kan överklaga en dom.
Man överklagar till hovrätten.
I hovrätten blir det en ny rättegång och en ny dom.
Om man inte är nöjd med Hovrättens dom
kan man överklaga igen.
Då överklagar man till Högsta domstolen
men det är svårt att få sitt mål prövat av Högsta domstolen.
Det krävs ett särskilt tillstånd, ett så kallat prövningstillstånd.
Högsta domstolen ger prövningstillstånd väldigt sällan.
Riksåklagaren är den enda av åklagarna
som får tala i Högsta domstolen.
Resning
Efter en viss tid får man inte längre överklaga en dom.
Ett undantag från detta är resning.
Resning betyder att man tar upp fallet igen,
fastän det är för sent att överklaga.
Man kan ansöka om resning om det kommit fram nya uppgifter,
till exempel nya bevis.
Om man fick domen i en tingsrätt
ansöker man om resning i hovrätten.
Om man fick domen i hovrätten
ansöker man om resning i Högsta domstolen.
Vill man ha resning av en dom från hovrätten
kan Riksåklagaren ge hjälp