Citat:
Ursprungligen postat av Peter_UU
Att julen (Jesu födelse) firas den 25:e är egentligen ett godtyckligt datum.
Så är det inte. Ingen kan dock med bestämdhet säga vad jul (i finskan joulu) betyder och var det exakt härstammar ifrån. Det vi vet är att det har med fira att göra. I finskan och i estniskan betyder johla att jubla, fira, i engelskan betyder joy att man jublar, och tyskan betyder jubla kort och gott Jubeln. Tidpunkten för detta firande skulle då infalla vid midvintern. Vid samma tidpunkt på året så firade man i stora delar av det romerska riket en fest till Mithras ära. Denna fest inföll då alltid den 24 december. Under slutet av 300-talet förlade kyrkan sitt firande av Jesu födelse till samma datum. Vill vi veta något om julfiranden hos nordgermanerna så har Beda meddelat oss att geola är en högtid som firas någon gång under skiftet december januari. December kallas också ýlir. En annan krönikör som också noterade nordgermanernas julfirande var Prokopios. På en plats han benämner Thule så säger han att vid vintersolståndet håller sig människorna sig mest inom hus där de firar och festar av rädsla för att solen inte ska svika dem. Thietmar från Mersenburg beskrev Lejrebornas sed att vid midvintern utföra enorma blotgärningar till gudarna. I ett hyllningskväde till Harald Hårfager från ca år 900 står det att vi ska dricka jul eller utföra jólablót dvs. midvinterblot. I Flateyarbók kan vi läsa att ”hedningar firar julen till att ära den onde Oden…han kallas för Jólnir”. Han tänktes leda hemlösa andar som drog omkring i trakterna. Ett sätt att blidka honom eller andra gudar var att blota. Kung Heirik offrade till Frey med ett s.k. sónarblót med den första galten varje midvinter.
Men att Jul betyder fira anser flera forskare är fel. Inom forskningen har många menat att Jul har emanerat ur ordet hjul som en symbol för solen. Midvintern firades ju för solens återkomst. Ett exempel på detta är dyrkan av Mithras. Han identifierades (förutom att att han var en soldatgud) med den obesegrade solen, solis invicti. Skälet varför kyrkofäderna lät flytta festen av Jesu födelse den 6 januari till 25 december berodde på hedningarnas vana att fira solgudens födelsedag som då var den 25 december. Han var ljusets gud och på flera statyer av honom så står han med ett hjul med fyra ekrar bredvid sig. Detta fyra-ekrade hjul är en symbol för solen. Att detta slags hjul var en viktig symbol i Norden och i Europa symbol kan vi framför allt skåda under bronsåldern. Flera av våra hällristningar är hjulbilder med fyra ekrar och föremål av hjul har hittats i riklig mängd i Europa. Det forngermanska ordet för hjul är ”Giuli”, hjul i det gotiska språket är ”hiul”, och fornsaxiska språket heter det ”hweol”. I flera sägner berättas om att man firade midvinter med att bl.a. rulla brinnande hjul nedför berg och kullar. Det är inte bara Mithras som har avbildats med detta slags hjul, utan även Merkurius. I det byzantinska hovet nämns att goterna, vilka ju här måste menas ruserna, väringarna eftersom det var under 900-talet, firade en fest vid jultid. De var klädda i zoomorfa dräkter, skrek och hojtade ordet tul, tul, tul, (grek τούλ, τούλ, τούλ) samtidigt som sprang runt kejsarens cirkelformade bord. Jul på grekiska heter idag också τούλ och det grekiska korset har fyra lika långa armar.
Nu har emellertid de allra flesta filologer dock avfärdat sambandet mellan hjul och jul. Att det franska ordet joli skulle härstamma från vikingarnas jol (jul) har också avfärdats på rent språkliga grunder. På franska het jul Noёl, som i äldre tidigmedeltida skrifter stavades joёl som är en nedslitning av latinets "(dies) natalis". På spanska säger man "navidad". Det tidigare nämnda youltide, jouhula etc har heller ingenting med det skimrade eller vacker att göra. Exakt vad ordet betyder lär vi kanske aldrig få veta. Vi vet dock att Oden kallades för Jólnir, som inte kan förknippas med hjul. I Ágrip kan vi dock läsa var julen har fått sitt namn: ”var af Jólnir [d.v.s. Oden] jól kolluð”. Här vill jag dock göra en invändning. Orsaken till varför Oden kallas för jólnir beror på nog mer på att man firade honom vid denna viktiga högtid. Jul har alltså inte fått sitt namn efter odens smeknamn utan det är tvärtom.
Tänk Antarktis.