Citat:
Ursprungligen postat av
costa-mop
Det här uttalandet från rättsläkaren Anders Eriksson tyckte jag var intressant i förhållande till hur Guggenheimer et al beskriver hur de har gått till väga i sin kategorisering av offensiva och defensiva styckningar.
Dels påpekas att i studien ledd av Rajs laborerades med tre olika subkategorier av offensiva styckningar (aggressiv, nekrofil/sexualsadistisk och nekroman). Det förefaller vara en svår gränsdragning, särskilt mellan de två sistnämnda, men även för att en person som styckar en kropp av sexualsadistiska skäl givetvis uppvisar och förmodligen upplever aggression.
Dels, och mer relevant i relation till Erikssons uppfattning, är följande citat ur studien:
Cases that expressed a mixture of motives for mutilation were classified according to the most prominent motive, for example, cases where the body had been dismembered into several parts, including the genitalia, have thus been classified as defensive since obstruction of discovery has been regarded as the dominating motive.
Som mycket annat som framkommer i denna studie tycks det spontant rimligt. Det behöver naturligtvis inte vara en binär och skarp uppdelning mellan olika motiv. Även en offensiv styckare kan, när känslorna lagt sig, hysa en önskan om att komma undan rättvisan och därför göra försök att dölja eller avidentifiera kroppen.
Det är mycket tänkvärt var det hamnar men tror inte Guggenheim studien riktigt tar höjd för efterspelet av den döda kroppen som juridiken gör med ”brott mot giftefriden” utan mer fokuserar på förövarens primära motiv till styckningen?
Jag är lekman här men i så fall en indelning enligt:
Defensiv -motiv är att gömma ett brott
Offensiv-motiv för personlig ”tillfredsställelse”
(som kan följas av brott mot griftefrid)
Att de inte alltid tycks klargjort motiven för styckningar beror nog ofta på att fallen inte är helt uppklarade och kroppsdelar försvunnit eller är förruttnade.
Då uppkommer klart en gråzon som de begränsar i studien till att hamna i den mest dominanta kategorin.
Över åren har indelningarna och klassificeringarna varierat, vilket i sig är intressant att studera, men alla utgår från motivet:
1918 Ziemke:
Indelning
Defensiv styckning -
motivet är att gömma brottet
Offensiv styckning-
”result of the perpetrator's passionate arousal which arises from hate, aggression, sexual lust, or psychiatric illness.”
1987 Püschel and Koops
subdelade offensiv styckning i:
1 excessive affect
2 psykos
3 sexuell pervertion
4 necrophilia
1998 Rajs et Al
Dela in i 4 grupper:
* Type I, defensive—where the motive is to get rid of the body and/or make identification more difficult and hinder or delay the police investigation.
* Type II, aggressive—where the act of killing is brought about by a state of outrage and is followed by mutilation of the body, which may involve the face or the genital organs.
* Type III, offensive—motivated by (a) a necrophilia urge to kill and carry out sexual activities with a dead body, with prior or subsequent mutilation; or (b) a sexual sadistic need to carry out sexual activities or intercourse while inflicting pain or injury; or killing, where the mutilation may be initiated in a living person and continued after the killing; or may commence after the killing.
* Type IV, necromanic—sometimes seen in regular necrophilia, as defined above, or with the purpose of using body parts as a trophy, symbol, or fetish.”
Guggenheim et al utgår helt enkelt från defensiv och offensiv styckning då de ser brist på konsensus för vidare indelning och har i vissa fall inte ens hittat något som ger stöd åt Rajs er als indelning av tex ”necromanic” dvs troféer.
(Rajs studie och indelningar kan förmodligen ifrågasättas på flera sätt då eget resultat kanske får anses viktigare än belagd vetenskap likt P Macchiarini ?)
Sen såg jag inte (i det jag läste) förekomsten av psykisk sjukdom bland förövare i relation till defensiva vs offensiva styckningar bara att de i 50% av fallen förekommer hos 95% av förövarna?
Da Costa fallet är förhållandevis lite speciellt och man kan nog inte utesluta att det är mer än en GM inblandad.