Citat:
Ursprungligen postat av
kilo98
Vi, Kallocain och 1984... nämndes nyss i tråden.
De har alla samma mönster i intrigen: en samhällets stöttepelare i en framtida diktatur börjar tvivla på systemet.
Zamjatin var förvisso först. 1921. Huruvida Boye och Orwell uttryckligen läst hans bok är av mindre betydelse. Ty de skapade originella tolkningar av det hela -- Boye med någon egenartad poetisk briljans och ett mindre förödande slut för huvudpersonen. Orwell med mindre lysande stilkonst, och mer feel bad och realism, men likväl är hans roman den idag mest kända av de tre verken.
Och alla huvudpersoner har olika yrke. Zamjatins är ingenjör, konstruktör av en rymdraket. Boyes är kemist. Orwells är partifunktionär. Alla är personliga tagningar på samma tema.
+++
Jag skulle i denna tro vilja pusha för Zamjatin. Som finns på svenska. På min utgåva från 1972 statavas han "Samjatin". -- Han har som antytt den slående myt som kallas "rymdens erövring" som element i sin intrig. Detta gör hans bok mer visionär, mer andligt upplyftande än Boyes och Orwells trista malande om politiska system.
Zamjatin är dessutom den språkligt mest innovative. Den metaformättade prosan kan ibland vara lite tung att ta till sig, denna romantiska ekvilibrism i modern klädnad. Men den är onekligen uppfriskande som alternativ till IKEA-prosan i de två andra.
Zamjatin har fördelen att han attackerar liberalismen och kommunismen ungefär lika mycket. Han hämtade lika mycket från sina erfarenheter av bolsjevikerna som från Englands marknadssamhälle.
Boye är dock den som lyckades fånga regimens reaktioner bäst. Hennes roman handlar om hur ett sanningsserum gör att regimen exponeras för vad folk egentligen tänker om den och det samhälle den skapat. Regimens företrädare reagerar genom att ta för givet att det är någonting fel, för de själva är så investerade i systemet att det är otänkbart att någon verkligen skulle se snett på det. Detta liknar mycket vår nuvarande regims reaktion på vad som skrivs på Internet, som den raskt avfärdar som "trollfabriker", "ryssbottar" med mera. Zamjatin var roligare, skrev bättre och hade större insikter om samhällssystem och deras arkitekter, men Boye fångade medlöparnas psyken bättre än någon annan.
