Meningen med livet - samlingstråd

Ja!

Livets mening är att hitta sitt sanna jag, och leva det fullt ut och så bra och roligt man kan, för det går alltid att upptäcka mer av sig själv. Man väljer sin mening med sitt liv.

Sluta leta en universell mening. Den finns inte.

meningen med livet är att utnytja din begränsade tid på vad som behagar dig, men även denna jakt är falsk då allt som du får positiva vibbar av som till ex kärlek, skratt bara är en kemisk reaktion i din hjärna, en snabb utsöndring av dopamin av kaffet till ex, endorfiner av din träning, meningen med livet är att du som alla andra kommer följa din primitiva programering oavsett om du vill det eller inte, människan är oxså programmerad för att söka efter det "större" till ex gudar, aliens, spöken, ledare av omänsklig "kraft" och "meningen med livet" som inte ens finns, ingen anledning finns till livet du är bara en primitiv köttbit fylld med kemikaliker, så mitt svar är : meningen med livet är bara ord skapad av människor i komunikations syfte utan nån alls mening igentligen... have a nice day

Finns ingen mening. Alla har får finna sin egen mening. Min mening är att ha kul. Spela mycket spel. Se mycket film. Resa och se denna vackra planet. Ut i skogen och njuta av Naturen som funnits i flera tusen år.

Karriär och sånt där är ingenting för mig.

Självklart! Mest pengar, saker, stoltsera med fina bilar etc.. Men det är bara ena halvan, man måste dessutom trycka ner folk som inte har dessa saker för att få dubbel effekt. Vad skulle livet annars gå ut på?

Det är inte så att du är beundrare av anaxagoras?

Anaxagoras tänker sig nämligen att allt utgår eller strömmar ur förnuftet ( nous), men sen börjar han ändå förklara att orsaken till att vi är här är att...och så följer en 5 cents teori ( en i en lång rad ), som bygger på en annan om kosmos och stjärnornas rörelser, som i sin tur relaterar till en tredje etc. Och när man har läst alla dessa läror då undrar man: var är förnuftet? För det förefaller ju lite konstigt att hävda att orsaken till att jag sitter på en toalett och skriver det här är att benen har rört sig hit, vilket i sin tur har orsakats av senor och muskler, vilket i sin tur har orsakats av darwins utvecklingslära, eller hur? Är det inte så att vi måste söka orsaken någon annanstans? Kanske eftersom jag anser att det rätt? Vad säger du om det? Är det förnuftigt? Det rätta! Jag anser att det är rätt och riktigt och det är orsaken, inte utvecklingsläran. Kort sagt jag vill sitta här och grekerna tillåter det. Och jag vill det eftersom jag anser att det är rätt och det är rätt eftersom det är koherent med mitt "system of belief". Och detta system of belief igen är gemensamt och eftersom det är gemensamt kan man säga att det inget annat är än förnuftet, och att vi alla har tillgång till det i resonemanget.

Nu kanske du invänder att förutan kroppen skulle du inte sitta där och den är underställd dessa lagar som teorierna redogör för. Då svarar jag preliminärt, kanske det, men det är inte den primära orsaken. Man skall inte blanda ihop det varförutan jag icke kan göra en sak (i detta fall kroppen) med orsaken till att jag gör en sak. Man bör inte blanda ihop det materiella och förnuftet. Eller insisterar du på att det materiella är förnuftigt?

Oj, det var ett massivt inlägg. Tack för det.


Nja ... nej ... det blev en konstig vändning på tråden här. Kanske var jag otydlig i mitt första inlägg. Mina tre A, B och C var menade att beskriva "liv" på tre olika sätt.

"A" ska representera en kombinatorisk möjlighet som kosmos erbjuder. Evolution genom mutation och urval är en logisk/matematisk/fysisk/biologisk öppning för det vi kallar liv, men det finns ingen tanke eller önskan eller drift bakom. Det finns ingen mening med livet på den här nivån, bara en möjlighet till liv. Virus är ett bra exempel på något som förökar sig men inte lever i någon egentlig betydelse (de har ingen ämnesomsättning exempelvis).

"B" å andra sidan var menat som ett exempel på liv i praktik; bakterier, växter och djur är programmerade att föröka sig eftersom "A" tillåter det. Kanske finns det en ytlig medvetenhet hos vissa djur att de lever, men ingen eftertanke, ingen reflektion. Det finns säkert en självbevarelsedrift; "om det gör ont är det du" samt "ät inte dig själv".

"C" är menat för varelser med riktig eftertanke, som människor, och kanske även delfiner valar och apor, om än i begränsad omfattning. En apa eller val kan inte rimligen förstå vad "liv" och "mening" betyder. De är kategorier av abstrakt tänkande som inte existerar i deras medvetande.

Frågan om vad meningen med livet är, är alltså helt unik för oss människor. Det är alltså helt logiskt möjligt att vi existerar (A ovan) och vi har en programmerad drift att föröka oss (B ovan).

Vårt medvetande, som vi verkar besitta i högre grad än något annat levande, ger oss ett helt oskrivet blad. Vi kan göra nästan vad som helst med det verkar det. Vi förstår skillnaden mellan det förflutna, nuet och framtid. Vi kan göra tankeexperiment på huvudkudden. En sak vi gärna gör är att reflektera över vår existens och roll i kosmos. Men vi kan inte besvara frågan "vad är meningen med livet" mer än att säga att det är att föröka oss.

Kanske kan vi se oss som ansvariga för vår biotop, se konsekvenserna av våra handlingar, ha en insikt i logik, matematik och kausalitet. Vi kan lära oss, samla kunskap, till och med lagra kunskap externt, dvs utanför vår egen hjärna -- bilder och text exempelvis -- så att kunskapen finns tillgänglig efter vi upphört att leva. Det finns inga andra djur som kan det.

Det som verkar förena oss människor är kärleken till vår avkomma, längtan efter bekräftelse, tron på något som vi antingen kan bevisa (vetenskap exempelvis) eller något som vi vill ska vara sant och bevisbart (religion exempelvis). De allra flesta finner meningen med livet som kärlek, lycka, att vara tillfreds och frisk.

Filosofen Daniel C. Dennett uttrycker meningen med livet så här: The secret of happiness is: Find something more important than you are and dedicate your life to it.

Han säger att meningen är att vara lycklig och ger ett recept på det. Jag håller med om att meningen, om den finns, är att vara tillfreds och lycklig. Jag citerar mig själv, det ger märg åt diskussionen.


Frågan om meningen med liv går inte att besvara mer än att det är att föröka sig. På nivån "C" kan vi ställa (och besvara) frågan om vad liv är men inte ge ett svar om vad syftet är. Förklaringen till liv finns på nivå "A" och "B". På nivån "C" vill vi veta syftet. Det finns inget syfte. Men det finns maximer som minskar friktionen mellan oss alla. Och det, åtminstone, leder till mindre smärta.

Livet handlar om att hitta meningen, lycka, i själva meningslösheten.

Stå ut 😄

Vilka meningssökare här söker inåt, genom introspektion som meditation och self-enquiry för att så att säga hitta er själva?

Frågan har diskuterats i det stora tråden om meningen med livet och besvarats flera gånger.
Men om ni vill diskutera den igen här är en länk:
http://kabbalahstudent.com/the-meaning-of-your-existence-in-3-minutes/