Meningen med livet är såklart subjektiv, alla har vi olika mål & mening. I det stora hela finns inget svar, det är ungefär som att fråga varför existensen ens existerar. Jag antar det är 50/50 antingen hade inget funnit eller så finns allt. Nu när vi ändå är här så tja varför inte försöka utvecklas utifrån sin egen förutsättning? Vara tacksamma för möjligheten att faktiskt få leva. Sprid det som du själv innerst inne & andra mår bra av: glädje & kärlek!
Finns inget sådant. Vi är här av en slump och är inom kort döda och behöver då inte längre plågas av den köttsliga tillvaron. Frid väntar ändå för alla bortom graven. Tänk dig en ändlös, djup sömn. Klingar härligt, åtminstone i mina öron.
Lyssnade för en tid sedan på en podcast, där en mycket klokt människa hävdade att han hade minnen från innan han föddes, han hade välutvecklade argument & sa att desto äldre han blev desto mer förtvinade bilden av det som varit så han var tvungen att skaffa ett fejk minne av det egentliga minnet för att hålla kvar det i sitt medvetande. Ytterst intressant, då människan i fråga har en hög intellektuell begåvning & brukar inte snacka skit i vanliga fall. Dom tankarna har aldrig slagit mig tidigare, tills nu, hade varit kul att starta en tråd & se om någon här på forumet har kvar några av dessa minnen. Eller snarare en känsla av det som var.
Lyssnade för en tid sedan på en podcast, där en mycket klokt människa hävdade att han hade minnen från innan han föddes, han hade välutvecklade argument & sa att desto äldre han blev desto mer förtvinade bilden av det som varit så han var tvungen att skaffa ett fejk minne av det egentliga minnet för att hålla kvar det i sitt medvetande. Ytterst intressant, då människan i fråga har en hög intellektuell begåvning & brukar inte snacka skit i vanliga fall. Dom tankarna har aldrig slagit mig tidigare, tills nu, hade varit kul att starta en tråd & se om någon här på forumet har kvar några av dessa minnen. Eller snarare en känsla av det som var.
Låter intressant... Inlägget jag skrev är egentligen inget jag starkt tror på, utan det var bara ett citat jag läst som har fått mig att fundera mycket.
Lyssnade för en tid sedan på en podcast, där en mycket klokt människa hävdade att han hade minnen från innan han föddes, han hade välutvecklade argument & sa att desto äldre han blev desto mer förtvinade bilden av det som varit så han var tvungen att skaffa ett fejk minne av det egentliga minnet för att hålla kvar det i sitt medvetande. Ytterst intressant, då människan i fråga har en hög intellektuell begåvning & brukar inte snacka skit i vanliga fall. Dom tankarna har aldrig slagit mig tidigare, tills nu, hade varit kul att starta en tråd & se om någon här på forumet har kvar några av dessa minnen. Eller snarare en känsla av det som var.
Denna persons klokhet ligger i fallenhet för dupering som främjer hans/hennes egna intressen.
Låt mig citera den förste människan som avhandlat ämnet 'Meningen med livet' utan att högmodigt anta att vår existens är för viktig för att sakna grund och baktanke: "" -
Meningen är att uppleva universums komplexitet och hur bedövande vacker skapelsen är, för att sedan dö tyna bort och låta våra atomer återigen användas i det eviga kretsloppet i universum. Vi är universum, vi är stjärnorna, de 92 ämnen som existerar och bygger upp allt liv, all natur, allting som existerar - existerar enbart eftersom att olika stjärnor har levt och dött och under processen av deras död når dem extrema temperaturer och beroende på deras komponenter sedan innan så skapas olika ämnen för att sedan falla in på sig själv när hydrogenet tar slut och explodera. Det är detta som har gjort det möjligt för oss att existera.
Vi är en del av universums enormt magiska saga och vi får uppleva det. Vad mer kan man begära?
Jag kom på det! (ganska simpelt egentligen, många som kommit på det redan också)
Citat:
Meningen med livet; är att ha skoj, ha roligt och göra vad man tycker om att göra! Sånt man tror på och sånt som har mening för dig! Gilla utmaningen! Fokusera på gott! Kort och gott!
Uppfyller du ditt syfte? (-.o) uh?
Lycka har mening, men jag menar inte fysisk lycka, utan mental lycka. Det går ju att vara glad även när man är hungrig till exempel, gäller ju bara att fokusera på nått kul. Djur och barn i Afrika svälter ju hela tiden, men jag är säker på att de också kan ha roligt ibland. Smärta sitter inte i kroppen (delvis), utan i huvudet. Du styr allt ifrån ditt eget huvud. Dina tankar och fokus är kraftfulla redskap. Alla har båda onda och goda tankar, men vad du väljer att fokusera på är vem du till slut blir. Du kan gå din egen väg.
Jag kom på det! (ganska simpelt egentligen, många som kommit på det redan också)
Uppfyller du ditt syfte? (-.o) uh?
Lycka har mening, men jag menar inte fysisk lycka, utan mental lycka. Det går ju att vara glad även när man är hungrig till exempel, gäller ju bara att fokusera på nått kul. Djur och barn i Afrika svälter ju hela tiden, men jag är säker på att de också kan ha roligt ibland. Smärta sitter inte i kroppen (delvis), utan i huvudet. Du styr allt ifrån ditt eget huvud. Dina tankar och fokus är kraftfulla redskap. Alla har båda onda och goda tankar, men vad du väljer att fokusera på är vem du till slut blir. Du kan gå din egen väg.
Tjaa, det där är meningen med livet när man går i gymnasiet . Du ska nog se vad MENINGSLÖST det blir att ha det där som mening.
Det finns ingen mening med livet, inte mer mening än vad du tycker att det finns!