I snart två veckor har jag svurit, spottat, fräst och kastat förbannelser över Telia och åskväder. Nätverkskortet dör och nätet har varit nere alldeles för länge. Under alla dessa långa dagar var det något jag längtade extra mycket till.
Inte fan är det Hank Williams i alla fall. Det är mycket på samma gång nu. Treblinka, Mgla, Plaga, The Ruins of Beverast, Verdunkeln, Elysian Blaze, Vorum, Nihilist, Bathory, PhD och Darkspace.
Fy fan, det kommer ju ta hela semestern att gå genom allt detta. Man jag har kört igenom det mesta av Verdunkeln idag i alla fall (igen).
Före jag lägger mig tar jag mig an lite Bathory åtminstone, debuten går ner väldigt snabbt.
Varför i hela fridens namn undrar du det? Jag förstår ingenting, är du en utvecklingsstörd person?
NP: PdH - Das Tor. Har börjat uppskatta denna mer och mer, måste säga att den var svårsåld här i början när den gick ifrån standardmallen lite väl mycket men tycker ändå det är en klart godkänd utveckling av soundet.
Utvecklingsstörd? Det är ju du som inte förstår någonting. Det skrev du ju själv.
Såg att Mourning Signs demo Last Chamber (skapad 1992) och deras mini-cd Alienor (1993) skall ges ut på vinyl. Kommer mastras från de gamla banden, så kan nog bli en bra vinylutgåva.
Lyssnar på bara sådant som är hypat nuförtiden, så därav blir det Mortals - Cursed to se the future.
Riktigt fläskigt tunggung i en mix utav bm, dm, punk, rock och sludge-ish. Dessutom brudar som vrålar.
Det är visserligen trummorna och basen som får det att stå i byxan.
Torterar mig genom joggingturen med Raekwons "Only built 4 cuban linx". Passar utmärkt!
Läser sedan Dayal Patterssons Black metal: Evolution of the cult till tonerna av ett av de mest förbisedda norska banden, nämligen Obtained Enslavement. Soulblight-plattan är vansinnigt vacker. Charge!!!!
Gissar att kadaversmaskarna härinne fnyser åt Kataklysm men personligen tycker jag de gifter sig jävligt bra med snorhög volym och hinkvis med öl. Minns att jag köpte Serenity In Fire för omslaget och lyssnade på den konstant i ett halvår. Körde även in den på det efterblivna formatet MiniDisc och lade grunden till min härliga tinnitus med usla hörlurar.
Tyvärr tycker jag bandet tappade rätt mycket efter den plattan och efter hyfsade Arms Of Devastation har jag inte orkat lyssna mer. De äldre godingarna åker dock på med jämna mellanrum.