Citat:
Ursprungligen postat av von_S
Jag har lyssnat igenom Winterkälte nu och är helt hänförd. Försöker skriva nåt om den men vad ska man skriva? Snacka om resa. Sällan, om någonsin, har jag blivit så slukad av en platta och utskiten i en helt annan värld. Den världen är den kallaste, ödsligaste platsen som finns. Det kan inte finnas något iskallare än detta. Fin överraskning efter halva skivan också när hela jorden brakar sönder.
Onekligen en skiva som kräver många fler lyssningar. Känns som det finns mycket kvar att upptäcka. Definitivt ett utomhusprojekt detta. Nu rättar jag till katten, dunkar i en nu Caol Ila Mosh och drar på Kristall & Isa.
Good boy. K&I är mästerlig, i Pd'H:s värld av försvinnande små skillnader i ljudbilden som bara de med invigda öron kan höra ligger den någonstans emellan S/T-demon och Winterkälte, den har inte det mer organiska trumljudet hos förstnämnda och inte det kvävda knattrandet hos sistnämnda utan någonting däremellan. Det lilla flöjtlicket som upprepas gång på gång i låten Isa är fint som snus.
I övrigt: Die Festung och Einsamkeit är båda ambient only, men han är duktig på det också så det bör icke missas. Först och främst tycker jag i alla fall du ska kolla in debuten Steineiche, den skiljer sig nog mest från de övriga släppen med lite mer skog/natur-tema och lite mjukare, "fluffigare" ljudbild. Jag brukar mest återkomma till Der Baummann som jag anser vara en av hans starkaste låtar och ett unikt kort i diskografin, ett väldigt vilsamt och avslappnande stycke. Schattengang och Nacht bjuder båda på ungefär samma formel som Winterkälte, så de måste m.a.o. också höras. Kerker kan nog sägas vara det mest svårsmälta givet, där hör man verkligen inte ett skit av vad som pågår. En vertiabel ljudsoppa. Om man som jag är ett die hard-fan så uppskattar man det dock ändå, jag lyssnade igenom den nu på morgonen när jag tog mig till jobbet genom den piskande snöstorm som fortfarande pågår i Stockholmsområdet. Brukar även frekvent lyssna på den på hemvägen från jobbet; den fyller samma funktion som noisemusik för mig, något att lyssna på när man inte har lust att lyssna på omgivningens musik men heller inte egentligen orkar lyssna på musik.
