För att man tänker en sak så betyder det inte att man tror att det är sant.
Detta är en snnan viktig sak att ta hänsyn till om man vill diskutera med någon.
Sluta mjölka dig själv och fiska efter något som inte finns hos andra.
Lär dig kommunicera,
Det kommer att ge dig mer lycka än att runka upp din falska självbild.
Du tillhör den sämsta representationen för Ateism i världen.
Jag kallade mig själv för ateist i över 20 år,
Skäms nästan för att ha delat epitet med dig.
Nu är det nästan bara ANTIteister som påstår sig vara Ateister.
Kanske också därför jag övergivit epitetet.
Det tänks bättre att erkänna att man inte vet
än att ta ställning i något man inte har kunskap om.
Bevisligen finns ju ”något”.
VAR SNÄLL OCH TRO INGENTING OM VAD JAG MENAR MED DETTA Smeso,
Du har nämligen fel och skulle aldrig förstå om jag försökte förklara ändå.
Det brukar heta att ateister saknar tro,
Men idag är det nästan dem som kallar sig det som tror allra mest.
Många troende tvivlar, det gör nästan aldrig någon som påskiner sig vara ateist.
__________________
Senast redigerad av negergubbe 2019-02-20 kl. 03:11.
VAR SNÄLL OCH TRO INGENTING OM VAD JAG MENAR MED DETTA Smeso,
Du har nämligen fel och skulle aldrig förstå om jag försökte förklara ändå.
Okej, jag ska återföra till ämnet och ta upp en del av det du skrev här och tidigare, dvs det som har med ämnet att göra.
Du skrev tidigare bl. a. följande argument: ”Universum har nödvändigtvis en Upphovsman, lika säkert som att din tankevärld har det.”
Jag förmodar att ditt ”Bevisligen finns ju ”något”” ovan syftar på det.
Ja, det är en typ av argument som utgår från det faktum att världen existerar betyder att den har skapats och att det i sin tur innebär att det måste finnas en Gud som skapat världen. En annan vinkling på det är påståendet att ”allt som sker har en orsak”, vilket då skulle ge slutsatsen att även världens uppkomst skulle ha en orsak.
Detta är däremot ett mycket inskränkt sätt att se på hela frågan.
För det första så är det inte alls helt säkert att världen uppkommit genom att den skapats av någon alls. Världen kan lika gärna vara evig. Denna ståndpunkt är inte ny, utan den finns inom hinduismen och den förekommer även inom olika moderna publikationer.
Det skulle innebära att det påståendet ”allt som sker har en orsak” invalideras eftersom ett evigt universum alltid skulle kräva en tidigare orsak som orsakade orsaken, osv, men det finns alltså ingen första orsak och sålunda ingen skapande gud.
Modern vetenskap stöder tanken på att universum (vår nuvarande rum-tid) har sin uppkomst genom det som något felaktigt kallas för ”Big bang”, men det innebär inte att ”Big bang-teorin” påstår att universum uppstod ur tomma intet, tvärtom så baseras ”Big bang-teorin” på att det som vi idag kallar för universum uppstod ur en mycket varm och mycket kompakt central klump och det finns kosmologer som spekulerar i tanken på ett oändligt antal universa och att det kan vara så att det utanför vad vi kan observera i universum uppstår andra universa. Något måste ju förklara det faktum att det verkar vara så att ju längre bort galaxerna befinner sig, desto mer accelererar deras hastighet ifrån oss. Om det finns andra stora massor utanför det som vi idag kallar för universum så skulle det förklara både varför de yttersta galaxerna accelererar och hur en nästa ”big bang” skulle komma att inträffa.
Det var det första möjliga motargumentet mot att världen finns endast därför att den har skapats.
Ett andra motargument är att världen och dess naturlagar faktiskt inte alls behöver ha någon orsak. Denna ståndpunkt har till exempel den amerikanske fysikern Lawrence Krauss (som jag hänvisade till igår men då inte kom ihåg namnet på). Han menar att den moderna vetenskapen har visat att det är möjligt att rymdtid, materia-energi och till och med universum skulle kunna uppstå ur ingenting. I de föreläsningar som jag har sett så talar han visserligen bara om ytterst små partiklar och att de omedelbart försvinner igen efter att ha uppstått, så jag har svårt att se hur det skulle kunna tolkas som att bestående massa av enorma kvantiteter skulle kunna uppstå helt plötsligt ur tomma intet utan att det nödvändigtvis skulle behöva vara en konstant pågående process (att det skedde plötsligt och sedan slutade lika plötsligt och sedan aldrig inträffat igen är föga sannolikt, utan att behöva blanda in en gud i ekvationen).
Ett problem med det är för det första att det oftast verkar vara så att det som inträffar hade en orsak, men det ställningstagandet skulle i så fall betyda att slump inte finns, och att hela vår existens är predeterminerad – t.ex. att en meteorit krockar med en planet därför att det var bestämt av en orsak att det skulle bli så. Sedan har vi en annan vinkling på orsaksfrågan gällande om orsaken är medveten eller
inte. Företrädare för teisterna säger att allt skapades av Gud med ett syfte, nämligen att ge upphov till intelligent liv som hans avbild. Men skulle inte orsaken lika gärna ha varit som vid en jordbävning, dvs. det finns en orsak baserat på kontinentalplattornas rörelser, osv., men det är inte en medveten och tänkande orsak. Så inte ens ”allt som sker har en orsak” är ett bra argument för guds existens.
Och med det bevisar du dig besitta den där berömda flockdjursmentaliteten.
Du litar blint på vad andra säger om saker istället för att utforska själv och ta reda på vad som verkligen sägs.
Nej, anledningen till att du tjatar är att du inte förstår de svar du får.
Det handlar inte om att du inte accepterar svaren utan att du helt enkelt inte förstår pga att du är för oinsatt i de saker du vill diskutera. Detta för att du har för dåligt tålamod.
Ägna lite tid till att lära dig, du kommer gynnas av det i slutändan.
Ja, jag litar på andra. Det är omöjligt att undersöka allt själv. Men det jag egentligen litar på är system och metoder, inte människor. Om jag blir sjuk går jag hellre till någon som jag vet är utbildad. Jag litar alltså mer på en läkare än mig själv när det kommer till sådana frågor.
Det roliga är att du kallar detta att ”lita blint på andra”.
Något som inte existerar är en tredje sak, det finns ju inte.
Om man kan särskillja visdom kan man tro på det fördolda. För att man ser visdomen i det.
Plockar man russin, använder lösryckta citat eller nyhetsartiklar som representation för något vill man inte se visdomen.
Vad är skillnaden mellan fördold och icke detektbar?
Att du tror på det fördolda behöver inte betyda att det existerar. Om du vet att det existerar är det ju inte fördolt/icke deterkbart.
Jag plockar inte russin eller använder lösryckta citat/nyhetsartiklar. Jag vill ”se visdomen”, men ingen kan bevisa att den finns.
Vad är skillnaden, i praktiken, mellan en icke detekterbar gud är jämfört med en icke existerande?
Skillnaden är Existens (att finnas). För vissa kan det tyckas självklart, andra har bevisligen ingen aning.
Men vad det faktiskt innebär att "existera" är en svår fråga och har inget enkelt definitivt svar.
Inget svar som någon som du -som inte vill eller förmår lära sig någonting- någonsin kommer i närheten av att förstå.
På frågan: Om någon faktiskt existerande Gud objektivt finns eller inte i det vi kallar verkligheten,
är också svaret inte lika uppenbart.
Teorier har varierande sanningshalt, Sanningen har det dock inte.
Sanningen är relativ, beroende på vem som frågar: därför är objektiv sanning och verklighet för oss alla en illusion.
I sanningens namn kan man bemöta alla teorier och påståenden med motfrågan: "Enligt vem/vad?"
Och sanningen är att "sanningen" varierar: beroende på vem/vad som svarar.
Ok, vad du vet så går det inte att ta reda på skillnaden.
En Elementarpartikels struktur är en så pass komplex att den är Diskret (omöjliga att korrekt objektifiera) för andra Objekt.
Den består av Energi. Och GÅR INTE ATT FÖRSTÅ Ö.H.T, då de i relation med allting annat inte ens är Verkliga = EXISTERAR INTE i objektiv bemärkelse.
Vi som människor är komplexa Objekt, visst. Men vi kan ses som verkliga av andra Subjekt.
Elementarpartiklarna är så pass komplexa i Relation med allting annat i UNIversum att de aldrig kan Objektifieras = anses Existera av andra Subjekt.
Dagens Vetenskapliga Teori är att UNIversum (inte ett) Representerats (skapats) genom Singularitet (ett) genom Relation.
De som inte tror på att Universum "skapats" förnekar alltså antingen Singulariteten, eller det som Definierar det.
VAD som Definierar Singularitet, och VAD som Presenterat denna genom Skapelsen av Universum: är en svår fråga.
Definitivt INGET som någon som påstår att det "inte uppkommit" eller att det "uppkommit ur ingenting av sig självt" någonsin kommer att förstå.
Ni behöver inte fundera på några "bevis" för Existens av någonting alls, när sådana inte finns.
Det är en Subjektiv bedömning om någonting Existerar eller inte.
Vi utgår alla ifrån ett "människocentriskt" perspektiv när vi formulerar oss. Däremot förmår vissa tänka från ett annat perspektiv.
Vad ÄR tankar/idéer? Är det Energi månne?
En tanke har en upphovsman, en Tänkare
Tack för ordet /Negergubbe
Komplext är inte synonymt med "svårt att förstå" vilket verkar vara din utgångspunkt.
Allt vi kan observera indikerar att saker gått från enkla saker till mer komplexa saker givet tid och energi. Det fundamentala och grundläggande på kvantnivå är jättesvårt för oss att förstå, absolut, men det är inte mer komplext än oss.
Uppenbarligen förmår du inte att tänka från ett annat perspektiv då du gör samma misstag upprepade gånger och fortsätter argumentera utifrån det perspektivet.
Väl uttryckt!
Speciellt dum är diskussionen när svaranden anstränger sig för att missförstå, som i de flesta fall på Flashback.
Detta är inget forum för debatt eller riktig diskussion, det här är en hönsgård full med kackel i vilda västern-stil
Förmodligen mest för att du inte tycker om att folk säger emot dig och förklarar varför du har fel.
De flesta som bemödat sig att svara dig på riktigt har varit fullt sakliga medans du konstant varit nedlåtande och högtravande på väldigt lösa grunder.
Du är den högst kacklande hönan men inser det inte.
wow, fascinerande att man upptäckt hur Guds skapelse fungerar.
Visst, kedjerökande kvinnor tenderar att föda små barn... varför är detta så fascinerande för dig?
Jag besvarar bara andras vanföreställningar när de ljuger om evolutionsteorin. Det är deras besatthet, inte min.
Citat:
Precis som Negergubbe försöker förklara, människor hittar/upptäcker saker.
Ja. Har jag sagt annat? Jag kan göra det om du vill. Vi har konstruerat uppfinningar som resulterat i att vi landat människor på månen och tagit hem dem igen. Det är ganska jävla ballt.
Citat:
Fortfarande inget bevis på att dina anfäder var apor. Och inget bevis mot Guds existens. Varför tar det emot så för dig att erkänna detta?
Det finns gott om bevis att människan och aporna har en gemensam förfader. Det finns också gott om bevis att vi är nära kusiner till Denisover och Neandertalare. Att du vägrar lära dig något om det bevisar enbart din enfald och dogmatism.
Jag har inget behov av att motbevisa någon gud eftersom ingen bevisat att en sådan finns.
Citat:
Det finns inget som säger att en sådan parallell vore lämplig att dra.
Har du provat att sätta fingrarna i öronen och nynna högt när någon förklarar verklighetens beskaffenhet åt dig?
Läs gärna på.
Människan kanske ska sluta att vara så högmodig och TRO den kan bevisa allt (i denna övertro på sig själv ingår också att tro om människan att den är allsmäktig och förnekelse att det finns saker som vi inte klarar utav.)
Ett av Guds namn är الباطن (Al Batin) Den fördolde
Varför gömmer han sig? Är han feg? Är han rädd för all kritik han förtjänar om han hade gjort allt det som påstås?