Härliga felsägningar

Eftersom jag kommer från de sydliga delarna i landet har jag tyvärr förmågan att säga cykelen istället för cykeln.. irriterande, jag vet och jag försöker ändra på det.

I sjuan hade jag en trevlig redovisning om Sven Nordqvists karaktärer Fittson och Pettson/ Findus och Pittson. Det blev bara fel..

lungt!??!?!!? Hatar dem som skriver så! Det heter LUGNT

Du kan lugnt fortsätta att säga både cykelen och djungelen. Det senare sjöng
Povel Ramel, och det passade perfekt in i meteren. Håkan Nesser skriver om
van Veteren, och det lever han gott på.

Det enskilt jobbigaste för mig som krypto-språkfascist är när folk säger "vart" istället för "var". "Vart e mamma?" Usch.

Det är fan bättre med folk som säger "vars e mamma" istället, för då kan de iallafall gömma sig bakom dialekter och idiom.

O nu kom jag på ännu fler.

Det här smsspråket som uppkom i slutet av 90-talet är vedervärdigt ur svenskaspråksynpunkt!

Det heter inte DE när man pratar om en sak, då heter det DET.

Det heter inte E, när man refererar till en egenskap, då heter det ÄR.

Det heter inte Å när man binder samma två bisatser, då heter det OCH.

Hahahaha det här var ju skittkul

Dom tycker jag funkar eftersom det används mest i talspråk. De kan jag säga men jag byter nog ut dem mot dom.

Men det här med "Jag tycker som du/dig" var svårare. Man kan ju absolut säga "Jag tycker som du". Men jag skulle nog inte reagera om någon sa "Jag tycker som dig". Om det nu skulle vara fel skär det inte i ögonen lika mycket som en del andra fel.

Jag tycker överhuvudtaget att internetspråket är slarvigt. Folk verkar tycka att versaler och punkter är överflödigt nuförtiden. Särskilt när de pratar på msn. Det borde egentligen inte spela någon roll men språkpolisen inom mig vill oftast bara skrika.

Och särskrivningar! He... rre... gud......... särskrivningar!

Att uttala "erbjudande" som "äärbjudande" är ett av de mest vidriga otyg folk gör, sedan att inte kunna skilja på "honom" och "han" och när folk har tics och måste börja varje mening på samma sätt (jag plågade mig igenom en bussresa i Spanien med en reseledare som började varje mening med "det är så attdevadheterde..").

Det heter varken DOM eller DEM (dem i vissa sammanhang), utan det heter DE

Nu är det ju så att talspråk är en sak och skriftspråk en annan, och det faller sig rätt naturligt. Om vi skulle prata som vi skriver skulle vi låta som fubbickar allihop. Det viktigaste är ju kommunikationen, att vi förstår varandra. Det är därför vi överhuvudtaget har ett språk.

Något jag själv tycker är kul är när folk råkar säga vad de egentligen tänker, typ "freudianska felsägningar". T ex när en tjej berättade på TV att hon en gång handlat choklad, och killen i affären frågade om hon ville ha en påse. "Nej tack, jag stoppar det i fittan," svarade hon (och hade naturligtvis tänkt säga 'fickan').

Vad pratar du om?

Nej, ingenting...

Vanligt att folk säger "att" istället för "och" och viceversa.