Komma in på högskola/universitet med 0.1 på HP

Sedan är det ju så att det erfodras grundläggande betyg ifrån gymnasiet. Frågan är väl då om någon verkligen blir antagen på sitt HP eller gymnasiebetyg. Då kan du väl lika gärna hävda att det är fel att folk med 10.0 i gymnasiesnitt blir antagna... Eller har jag fel?

Snittet ligger väl alltid på 1.0?

Man behöver väl ändå ett visst antal godkända poäng på gymnasiet (90%).
Har man bara G har man ett snitt på 9,0. Gränsen för att kunna bli antagen ligger alltså på 9,0 alternativt ett folkhögskolebetyg av en viss nivå.

De som har skrivit ett högskoleprov med 0,1 som resultat har alltså minst 9,0 i betygssnitt. Högskoleprovet är dessutom menat att vara ett sätt att öka sina chanser att komma in, inte något som ger behörighet.

Ja jag börjar bli så trött på folk som tror att HP är något slags intelligenstest, är långt därifrån, dessutom gynnar det för tillfället samhällsvetare.
Finns massor med faktorer som spelar in när det kommer till hur pass bra man skriver på HP.

-Motivation
-Ambition
-Kunskap
-Förberedelse
-Erfarenhet
-Dagsform
-Bra chans %

Känner massor med folk som skrivit relativt dåligt på högskoleprovet men som klarat av betydligt tyngre utbildningar än personer som hamnat på 1,5 och uppåt.

Många smarta är nog att ta i... Av min erfarenhet av mötena med lärarstudenter kan jag inte direkt säga att det är en kategori smarta personer.

Sen att kraven för att klara av en lärarutbildningarna blir lättare och lättare, gör inte saken bättre.

Det handlar ju om en stimulans som man kan behöva, som inte läraryrket kan ge till smarta personer.
Smarta personer som undervisar hittar man på universiteten och inte i gymnasie och grundskola.
Av min erfarenhet har jag nog bara haft tre lärare under gymnasie/grundskola tiden som jag skulle klassa som kompetenta.

Men som sagt, det här är av mina erfarenheter som jag har fått denna uppfattningen...

Egentligen har jag inga direkta svar... men kan tycka det är märkligt att någon ska få tillträde till högre studier om man exempelvis har 0.2 på HP och 7.9 i betyg. Vi pratar om "högre utbildning", inte grundskolan, inte gymnasiet utan utbildning som ska kräva att man är relativt smart (vad det nu är).

Jag inser också att det finns "undantag som bekräftar regeln" men trots det undrar jag vad någon ska på högskola/universitet att göra med ovanstående exempel på HP och betyg.

Man kan ju också ställa sig frågan om hur många som kommer att fullfölja sin utbildning om de kommer in med ett snitt på 7. Jag ändar mig alltså kanske, men jag såg också att en del av de utbildningarna som man kunde komma in på med >9 i snitt hade nån som kom in på folkhögskole och då hade de 3 där. Personerna i fråga kanske hade kompleterat ett ofullständigt gymnasiebetyg med ett folkhögskole, men pga konstiga kvoter kom de in på gymnasie (?)

Tekniska utbildningar kan ha spärrkurser och/eller andra krav för att bli uppflyttad till nästa termin. Men visst, är det någon gång man hört talas om någon som går till tentamen i frack (10:e gången) så är det nog en teknolog.

Det var ett många år sedan jag kollade på en normeringstabell för ett HP, men motsvarar inte 0.1 ett sämre resultat än om man hade t ex hade svarat C på samtliga frågor, eller t ex låtit en katt avgöra vad man skulle svara?

Va! Kan man få bättre resultat på ett prov om man är motiverad? Fan va sjukt, nån borde förbjuda den där skiten va!

Allvarligt talat så mäter provet hur bra du har varit på att ta till dig saker som du har mött i din normala skolgång och i övriga samhället, samt hur bra du kan ta till dig ny information.

Det är inte ett intelligenstest, men det är inte heller gynnsamt att ha en låg i-kvot.

Det finns inget prov som kan absolut säga hur väl du kommer att förvalta en utbildning eller vad du kommer att göra i framtiden. Det går heller inte att designa en sånt prov.

Jag tycker det är schysst att HP finns, för alla som av nån anledning strulade bort sina gymnasieår, men det är ju bara något kompletterande...

Jag förstår inte riktigt hur du menar. Antingen är man behörig eller inte.
Och man kan ha grundläggande behörighet genom gymnasiebetyg och ha långt under 7,9 i betygssnitt!
Har man grundläggande behörighet och söker ett program (ett program utan särskilda behörighetskrav) med färre behöriga sökande än platser så kommer man ju bli antagen oavsett hur dåliga betyg och HP-resultat man har.

Det är viktigt att skilja på behörighet och urval.
Är du behörig så är du behörig, det kan inte påverkas av hur dåliga chanser du har vid en urvalssituation.

Om det nu gynnar samhällsvetare. Varför är det då så att de som har gått NV-programmet är de som också får högst snittpoäng? Din tes stämmer inte.

den del som är viktigast är ju orddelen med sina 40 poäng. nu vet jag inte om de som utformat proven har belägg för att ordförråd är det som är bäst om man är en duglig student. förmodligen tyckte dom nog bara att 7,5 minuter hade varit lite lite för en provdel. sedan är ju ord ensamt lika stor som hela naturfacket nog och dtk i stort sett. sedan har du ju svensk och engelsk läsförståelse som också får räknas till samhällsfacket. att nv studenter har bättre på hp än sam studenter beror nog på andra saker isf.

till ts, 1,5 är ett bra resultat och det tror jag du vet.