Sufi Islam, för att reformera islam?

Men ringbildningar har alltid bildats utav människor det är därför olika stater uppkommit och kulturer och språk fört grupper samman i vad man kallar etniciteter. Hade Europa varit atiestiskt skulle det vilket fall som helst funnits olika folkgrupper som formododligen krigat mot varandra eller befunnit sig i olika former av politiska dispyter genom historien. Det var därför man t.ex. bildade EU för att för Europas folkslag närmare varandra och förhindra nya konflikter.


Det fanns stora kulturella och historiska skillnader mellan olika regioner i Europa på medeltiden liksom i dag. Norden var vid denna tiden en avkrok. Att kalla den Appeniska halvön och Bysans outvecklade i fråga om teknik/vetenskap, juridik, kultur, arkitektur, filosofi, konst, musik osv när verklighet var raka motsatsen är felaktigt. Större delen utav dåtidens islamiska värld var inte mer framgångsrikt än dessa europeiska områden under samma tid. Tänk dessutom på renässansen alla bedrifter inom olika discipliner och dess spridning.


När det gäller sufismen så kan den kanske vara ett sätt att tolka sharian och koranen mer som metaforer i stället som direkta uppmaningar?

Jag avsåg inte Bysans.

Man kan dock inte förneka att västeuropa ännu på 1000-talet var den minst avancerade av de konkurrerande världskulturerna, den bysantinksa, den arabiska, den indiska och den kinesisk-japanska.

Men jag vill heller inte instämma i den allmänt förekommande missuppfattningen att inga framsteg skedde under det som kallas 'den mörka medeltiden', tvärtom.

Kyrkan gjorde ett under omständigheterna mycket bra jobb att bevara den samhällsstruktur som romarna utvecklat.

De återerövrade dessutom stor del av det västra delen under tidig medeltid.


Sedan får man då också tänka på att den östra delen utav det romerska riket var den rikaste, mest befolkade och delvis mer kulturellt belevade redan innan kristendomens intåg - med visst undantag för Italien söder om floden Po. Västrom hade i stort fattigare provinser och även lägre demografi än sin granne i öst. Efter kristendomen fortsatte samma förhållande.


Ja, annars skulle vi inte sätt röken utav renässansen mellan 1200ek-1500ek. Och vid den tidpunkten hade den islamiska världen i princip börjat att stanna upp. Efter ca 1250ek är det svårt att hitta nämnvärda muslimska innovationer inom vetenskap och teknik. Nu blir det främst Europa, Indien och Kina som driver utvecklingen.


Och hade inte kyrkan funnits hade det förmodligen existerat en annan religion som gjort ungefär samma sak. Skillnaden med islam är dock att den romerska kyrkan var avskild från staten och inte hade som krav på att skapa en Gudsstat.

---------------------------------
Skall vi man nu komma in lite mer på Sufismen så är tydligen sharian enligt dess tradition något som skall efterföljas för att kunna uppnå någon spirituell framgång. Varför motarbetas egentligen då sufister så starkt? Någon som vet?

Av andra muslimer eller av den generelle västerlänningen?

Dom abstraherar Allah till någon form av fenomenologisk kärlek,
det tas inte så lätt av resten av muslimska samhället.

Och varför icke-muslimer tycker illa om Sufister kan man spekulera kring,
men det känns lätt att anta att man bara buntar ihop alla "towelheads" till någon form av rasbiologisk entitet.

Förvirrande, tycker jag

Då förstår jag själv inte varför Saudi-Arabiens stat har skapat en organisation kallad The Sufism Central Organization? Saudi-Arabien liksom kom ihåg att det finns extremister och radikala människor inom allt.

Talibanerna (som dom kallas) accepterar inget annat än sig själva, tyvärr.

Sufism är inte synonymt med pacifism. "Rörelsen" har sina rötter i 700-talet, då många asketer och krigande rättslärda sökte sig till islams gränstrakter, främst mot Bysans för att strida mot otrogna.
Det finns många sufier som har varit militanta. Ett historiskt exempel:

Saladin gav delar av den kristna korsfararhären efter slaget vid Hattin år 1187 till sina sufiska regementen som sedan avrättade dem.
Klara sufiska influenser finns även i väkelsesekten almoraviderna på 1000-talet. Likaså hade den Osmanska Imperiet klara sufiinfluenser. Alla sufier var givetvis inte militanta. Men de var nödvändigtvis inte heller pacifister.