Citat:
Ursprungligen postat av Pojken med guldbyxorna
Utan att själv ha någon kunskap i sakfrågan undrar jag dock om ni kanske inte överintellektualiserar lite i ambitionen att hitta ett "rationellt" syfte bakom valet av titel, som om Lagerkvist och/eller förlaget med nödvändighet måste ha en djup tanke i frågan och inte bara tyckte att Onda sagor var poetiskt/suggestivt och lagom uppseendeväckande/säljande? Lagerkvist kunde ju ibland söka effekter genom att alludera på välkända ord och uttryck som anspelade på barndomsreligiositeten eller på annat sätt hade att göra med säkerhet och trygghet och förtröstan, men omvandla dem så att de i stället gav uttryck för personlig oro och själskamp: Längtan heter min arvedel > Ångest, ångest är min arvedel, vår andes stämma i världen > mitt hjärtas skri i världen, livets seger (i den kristna uppståndelsetron) > Det besegrade livet etc. Här kan det väl handla om samma sak, att Lagerkvist med genrebeskrivningen sagor för en samling noveller ville föra tankarna till barndomens förtröstan och hopp om ett "lyckligt slut" men sedan bara hakade på ett onda för att invertera denna stämning. Det behöver ju inte heller då röra sig om någon filosofisk definition av begreppet "ondska" utan just om ett ord som beskriver en viss stämning, så som det används i uttryck som ond tid, onda aningar, onda drömmar, ont samvete, ont blod.
Du kan mycket väl ha rätt. Dock talade jag med min far om verket och han hävdade å det bestämdaste innan jag satte igång att läsa att jag borde försöka få med mig symboliken med titeln. Det är möjligt att han också drar för stora växlar på det hela och mest ville att jag verkligen skulle fundera över vad jag läser för en gångs skull.
Det vettigaste far och jag (haha) kan komma fram till är att om Lagerkvist valt att kalla den sagor hade människor förväntat sig en klassisk saga som börjar med
"Det var en gång..." och slutar med
"... och så levde de lyckliga i alla sina dagar." för att däremellan innehålla magiska treenigheter och annat som hör sagor till. Genom att lägga till
Onda till rubriken förändras läsarens inställning redan innan sagorna är lästa. Istället för modiga prinsar och vackra prinsessor får man följa dystra och ångestfyllda individer som inte riktigt vet vart de är på väg. Prinsen i den vanliga sagan däremot, han vet att han ska döda draken och att prinsessan och halva kungariket sedan ska bli hans. Denna målmedvetenhet finns inte hos Lagerkvist.
Citat:
Ursprungligen postat av minimaggit
Har du köpt Dvärgen redan? Den verkar tyvärr ha gått ur tryck, berätta gärna om du får tag på den!
Nej, jag har inte köpt den men jag vet att den finns både i mitt föräldrahem och på mitt lokala bibliotek så det är inga problem. Om inte annat hittar jag den säkert på något antikvariat.