Korrekt säga "du"?

Du påpekar dels att jag inte är infödd svensk samt att jag har aspberger? Ja, vad ska man säga, personliga påhopp hör väl inte hit här, va? Sen att du skriver att jag inte förstår och kan leva mig i andra människors sätt, ja, vad vet du om det? Bara för att du inte håller med mig i en sakfråga så innebär inte det att alla inte tycker som dig. Du verkar vara autistisk och lever i en egen glasbula, i din lilla egna värld.

Hur som haver verkar du ha problem att läsa (har du möjligtvis dyslexi också?) eftersom du inte såg att jag belös just att det finns en problematik med att använda ordet på fel sätt och sammanhang. I vilket fall som helst så påpekade jag att det även kan vara nedsättande men det beror helt och hållet på hur och när det används och helt i förhållandet till situationer. Det är till exempel annat att skriva i forumet då alla skriver som jämnlikar än i verkligheten på t ex en fin restaurang.

Kommit på själv säger du? Om vi säger såhär, vi tar ett exempel. Man måste t ex alltid Nia kungen, då man pratar/för intervju med han, så då menar du att detta har vart en nedsättande gest mot han genom alla århundraden? Låter lite otroligt om du frågar mig. Var bygger du på att det ALLTID vart nedsättande i Sverige att Nia folk?

Ja, alla har ju en uppfattning om vad majoriteter tycker. De flesta kan jag nog slå vad om har inte någon gångs ens reflekterat över detta. Men går jag till exempel på en fin restaurang, som tidigare nämnts, vill jag inte ha ett "Du, vad vill Du ha?". Jag känner inte ens han och tycker att det är ett helt fel bemötande och dålig service.

Myt och myt. Kolla i alla äldre svenska filmer så får du se. Där används Du frekvent för nära kompisar och familjemedlemmar och Ni för diverse annat folk, som en fin gest.

Och ja, vi alla är väl bröder på FB, oavsett. Inte sant?

Jag ogillar att bli ni:ad av kassabiträden och andra i handeln, särskilt märkligt känns det om en liten blöja till 19-åring gör det. Det händer dock att jag själv ni:ar en åldring, om denne tappar sin muff eller börs på en gata för att ta ett exempel.

"-Ursäkta, ni tappade er muff"

Kanske får man då även en peng för att man är en rättskaffens pojk! Jag skulle dock aldrig ni:a en människa under 70, då risken är överhängande att denne blir förnärmad.

Kungen nias verkligen inte, det talas med honom i tredje person. "Vad har kungen gjort i Brunei?" liksom. Undantaget är väl Peter Jihde som säger du genomgående.

Sen är det skillnad på att I-a och att nia. Läs det jag citerade från Hamilkar. Det var kutym att tilltala folk med titel i Sverige i början av 1900-talet. När man tyckte det blev för krångligt försökte man genomföra en Ni-reform, som inte fick genomslag just för att "Ni" var ett uppifrån-och-nertilltal, och i det närmaste ohövligt.

Om någon har läst antingen Världens Dåligaste Språk eller Jordens Smartaste Ord av Fredrik Lindström (har glömt vilken bok jag menar), så minns ni kanske att han skriver om just det här: Få människor vet att du-reformen föregicks av en mindre lyckad ni-reform, och Fredriks farfar blev ond på det "förbannade niandet" och krävde prompt av alla att tilltalas med titel. Barnbarnen däremot fick säga "farbror Nils", men absolut inte "ni" eller "du".



Nja. Man tilltalar oftast i tredje person eller med titel. Som i Smultronstället, släppt 1957:


Det här är alltså ett manus från femtiotalets mitt, ungefär tio år innan du-reformen började komma. Det finns inte en tillstymmelse till niande här.

Jag citerar till sist svenska Wikipedia:


Som sagt var "ni" inte ett generellt tilltal. Istället hade det en viss social prägel. Uppifrån och ner!

Säger någon ni till mig så brukar det ofta reflexmässigt ske att jag tittar runt omkring för att se vilka vi är.

Utmärkt att vi skiljer på ni och du. Vill man vara överartig använder man istället herr, dam, fru, fröken, pojk, eller titel. Ska dock aldrig användas på riktigt, det blir bara äckligt. Det skall användas med charm och en stor portion humor.

De jag träffat som försöker använda ni för en person är ofta wannabe brackor. Vilket de sällan är.

Men vi har väl alla utbrustit i "Vad tar ni er till (människa)".

Ni skrivs som I i Danmark.

Är vi inte alla jämlika även på en fin restaurang?
Detta uttalandet säger det mesta om er.

Det känns bra att inte ha blivit tilltalad Ni, som många av er här har blivit. Eller, det kanske har hänt, men det har icke registrerats av mig. Om någon sade Ni till mig som enskild person så skulle jag nog bli väldigt förvånad och inte bry mig. Om det hände fler gånger så skulle jag bli irriterad. Förbannad=nej.

Jag finner inte Ni som nedsättande, bara idiotiskt.

Man niar alltså inte kungen.

Bor du i stockholm?

Verkar vara vanligt i butiks- och restauransvängen niar varandra. Men jag har nog bara stött på det i stockholm och där väldigt sällan. Är väl bara i stockholm det finns en pretentiös överklass också. Ute i landet känns det som de rika är mer folkliga och inte värderar status och liknande lika mycket.

I vissa delar av landet, företrädesvis söderöver. I Dalarna och övre Norrland har det aldrig förekommit.


Även om I och ni har samma lexikaliska betydelse , ska man nog inte blanda ihop deras sociala funktion. Och det hövliga bondetilltalet I till föräldragenerationen dog under mellankrigstiden på alla ställen som jag har någon koll på.

Min far tilltalade sina svärföräldrar, tjugofem år äldre än han, bara med förnamn som "Karl" och "Aina". Det var säkerligen ingenting som han hade hittat på själv, utan en intimitetsgrad de själva hade föreslagit. (Förnamn som tilltal var ju annars någonting som man huvudsakligen använde till tjänstefolk.) Min mor tilltalade sina svärföräldrar, som var drygt trettio (min farmor) eller drygt fyrtiofem (min farfar) år äldre än hon. med "tant" och "farbror". Min farmor tilltalades med "tant" plus förnamn. Min farfar tilltalades med "farbror prosten".

Jag som jobbar i butik niar oftast kunder, undantaget ungdomar och stammisar som man blivit tjenis med.

Har också jobbat i div. affärer och utan att veta varför brukar jag oftast automatiskt säga "ni". Typ "Behöver ni hjälp med något?" etc. Max en-två ggr i början, sen övergår det till "du". Har blivit niad själv också. Skulle bara kännas olustigt om det går till överdrift.