Hedonist eller pluralism?

Varför det? jag skulle vilja gå in lite djupare, varför pluralism och inte hedonist? vad är det som säger emot? vad är bra respektive dåligt hos dessa synsätt

För det är olika känslor/händelser som skapar lycka och de upplevs olika av mig iaf.
Det är inte samma sak att vara lyckligt kär som att vara lycklig för en lotterivinst (tex), eller lycklig för man klarat av något projekt/skolarbete/problem.

Så jag tycker inte att hedonism stämmer alls på hur jag upplever det. Påminner lite om att vissa har svårt att beskriva känslor, dem säger att de är antingen arga eller glada? jag har ett helt spektrum av känslor som jag kan beskriva såsom oro/nervositet, förtvivlan, ilska, besvikelse ect...

Och likadant upplever jag lycka, ett helt spektrum av olika sorter.

Nu är jag inte påläst moralfilosof, men hedonism är väl inte vad TS gör gällande? Hedonister hävdar att den ultimata lyckan är njutning, inte att alla lyckor är samma sak? Har jag fel?

Att kärlek ger ett annat känsloutlopp än, säg, vinna en fotbollsmatch, har väl de aldrig sagt emot?

Kan som sagt mycket väl ha fel.

Kan man använda en skala eller måste man ha flera? Det är kärnfrågan.

Att olika saker gör en glad har inget med saken att göra.