Hur går det till när en kvinna börjar hora?

Kan ju bara tala för mej själv, men som sagt skulle nog jag kunna tänka mej att sälja sex och jag ser heller inte kvinnlig prostitution som förnedrande. Förutsatt att allt går ok till givetvis, att det sker på fri vilja osv.

Fröken Flisa !
Utgångspunkten för att man ska bli skadad emotionellt är att man överskrider egna inre normer , eller hur ?

Min grund är fel inlärd …
Jag var utsatt för övergrepp och samband med övergreppen fick jag bekräftelse och gåvor/pengar .
Lever man så under flera år (6 - 11 år )blir det ett inlärt beteende o steget är inte långt o förknippa horerier med en positiv känsla (fast det är fel).

Ångesten ,den dåliga självkänslan /självrespekten kom när jag inte horade.
Jag började inte som hora utan började med annat inom branschen men bekräftelsen räckte inte .

Nu är jag snart 40 år, har utbildningar, jobb, aldrig missbrukat, aldrig horat offentligt (öppet på nätet /gatan) men kämpar väldigt hårt för att leva efter andras inre normer .

Jag är så torsk på att hora , känner mig levande och det är oftast en glädje och träffa dessa män .
Affärsmän/Läkare /Jurister som har enormt vetande .
Man umgås tillsammans, tar en drink,äter mat osv .
Det är ett tagande och givande psykiskt /fysisk intimitet UTAN trassel.

Men gräset är alltid grönare på andra sidan .
Nu vill jag ha det som andra har :intimitet MED trassel och komplicerade känslor . Vill inte vara den andra kvinnan längre utan vill vara kvinnan som ’han’ kommer hem till .

Vi har olika inre normer för vad som är rätt och fel ,det är när man bryter normer som man mår dåligt .

Tänk vad alla tror sig veta. Försök att ha ett lite öppnare sinne och tro på att det faktiskt finns människor som inte tycker/gör/är/uppträder efter vad
just du har som en norm eller regel. Du behöver inte gilla det med tänk om fler kunde acceptera att det finns utan att döma.

Min självkänsla är det inget fel på och jag anser mig inte skadad. För om så vore fallet så skulle jag knappast orka med ett ansvarsfullt arbete. Eller min familj för den delen.

Om jag inte ansåg mig ha ett värde då skulle jag väl "rea" ut mig, eller?

Visst finns det ju killar som tänker så men inte inom mina vänskapskretsar. Vet att ett par gamla kompisar/klasskamrater köpte horor i Amsterdam och jag tycker snarare att det är väldigt tragiskt. Skulle aldrig någonsin kunna vara polare med en som betalat för sex.

Sen det här med porrfilm... Jag tittar på porr då och då men jag skulle aldrig i livet vara med i en, så jag vet inte riktigt vad för svar jag har på det.
Dock föredrar jag amatörporr mellan en pojk och flickvän, när det är lite riktiga känslor med.

Lika kul varje gång det här eller liknande teman kommer upp.

"Alla" har en stark åsikt om hur de prostituerades känsloliv måste vara, men de flesta avslutar med "nu har jag ju aldrig mött en prostituerad, men.." vilket borde innebära att de i själva verket inte har nån aning.

Kul att höra att så många vet bättre än "hororna" själva.

På tal om hora. Ordet har i mina öron en ganska nedsättande ton. Är det acceptabel uttrycksform för er som jobbar i branschen?

Till att börja med så dömer jag aldrig andra människor.
Jag utgår alltid från att varje människa själv vet mest om sitt eget liv och vilja, och därefter gör sina livsval efter det.
Därmed respekterar jag allas val för det finns alltid en grund till dessa som rättfärdigar dom, så länge det inte skadar andra, men det är samtidigt en svårare liberalistisk fråga. Hjärnan är mer komplicerad än sinnet ger till känna, och beskyddar helst sin ägare (att ljuga för dej själv som jag skrev) vilken gärna intalar sej att valen de gör är de bästa, och tror på det själv.

Angående att ljuga för sin omgivning så menade jag att ni gärna spelar upp en fasad, äkta, låtsas äkta eller oäkta, som ger ett positivt skimmer över det hela.
Är det många torskar som skulle vara intresserade om ni hela tiden klagade på eran sysselsättning?
Är det många prostituerade som vill höra omgivningens sympatier för er, att det är så synd om er?
Jag gissar på att ni har mer stolthet än så, eller har jag fel?

Mitt inlägg verkade lite nedvärderande men det var inte syftet.
Att jag gör antagandet är endå utifrån mina egna känslor och upplevelser, men jag måste såklart poängtera att det endast är vad jag tror eftersom jag aldrig horat.

Jag ser inte ner på prostituerade, jag skulle tvärtom kunna se upp till vissa av olika anledningar. Dock så anser jag att ni sålt er själ till djävulen.

Såklart.
Vi är inte vår kropp, vi är vår hjärna. Vem vill inte bli omtyckt för den vi är innerst inne?
Jag säger aldrig att nåt är rätt eller fel. Jag vill tro att det som sker är på dess bästa grunder.
Visst förstår jag att du har dina inpräntade normer, men normer blir inte huggna i sten. De kan ändras. Att må dåligt är alltid nåt som leder till att kunna må bättre. När du nått botten kan det bara bli ljusare och när du raderat alla normer kan du bygga ditt liv utifrån nya.

Uppenbarligen eftersom ansenligt fler sysslar med det...

Varför horar inte dina kvinnliga vänner då?

Jag är inte helt säker på varför du blev så aggressiv. Precis som du säger så är det många människor som vantrivs på sitt jobb. Myten om den olyckliga horan går dock längre än så och påstår även att alla som prostituerar sig mår dåligt oavsett om de erkänner det eller ej. En prostituerad är, enligt ovanstående myt, inte trovärdig förrän hon "erkänt" hur dåligt hon mått hela tiden. Fram tills dess har inget hon säger något värde (enligt myten alltså). Detta till skillnad från t ex en svetsare som kan säga att han är lycklig med livet och bli trodd på det. Eller så kan han säga att han är djupt olycklig utan att det i sig är något konstigt. Alla människor mår ju dåligt ibland.''

Jag respekterar människor. Inte deras sysselsättning. Det finns otrevliga människor i alla läger. Människor som sätter sig till doms över andra människor och har åsikter om hur vuxna, myndiga personer vid sina sinnens fulla bruk ska leva sina liv har jag dock alltid svårt för.

Ni verkar ha en kraftigt låg syn på kvinnor här. Moralismen flödar i stora åar. När du går till en prostituerad går du till en tjej som säljer sex. Hon är väl inte sämre än den som säljer en liter mjölk till mej. Det är moralisterna i samhället som förtrycker och nedvärderar horan, oftast inte kunden. Jag trodde FB:s deltagare var lite vidsynta men ni låter ju som ett väckelsemöte i livets ord.Och ja jag har köpt sexuella tjänster några gånger och vi har både kunnat snacka och skratta också. Och de tjejerna har väl varit lika missnöjda eller nöjda som de som städar eller kör sopor eller elektrikern.

Så sant … som det är skrivet .
Problemet är att jag ALDRIG mått dåligt av att sälja sex .
Det var när jag förstod kopplingen då andra talade om för mig hur det i själva verket ska vara som ångesten kom.
Försöker ändra på mig (för att få leva fredat i samhället)fast jag är inte säker på att jag har fel och andra har rätt .

Fel på självkänslan har jag inte .
Att vara med mig är som bära på en guldmedalj och jag ska behandlas som en !
Men nu ska jag ändra mig och får mediciner går på psyksamtal för att lära mig hur man ska vara ”normal”.
Hör ständigt : Du är så vacker och intelligent du kan ändra dig , du har så mycket att leva för .
Det stämmer så länge jag har samma värderingar som övriga…annars är man inte värd ett skit .

Måste ju kommentera här eftersom min blogg citeras. Jag började hora eftersom jag redan låg med "alla" ^^ och fortsatte eftersom det är det bästa jobb jag någonsin haft. Jag trivs väldigt bra med det. Vissa dagar är man ju inte så peppad, men då tar man ledigt, det gör iaf jag. Skulle inte ligga med någon om jag inte har lust. Vet inte riktigt vad man ska tillägga, men jag tycker att många haft väldgt intressanta synpunkter.