Nordkorea - bisarrt, fascinerande, sjukt

Ja, men i Gamla Stan är det bostäder och kontor lite om varannat och ofta i samma hus. Menar du att det är samma i centrala Pyongyang?

I gatunivå, din Stockholms-bild, ser du att det är tänt vid Bågspännaren, nr 53, Temple bar och Secret garden. Engelen kom inte med i bilden, men det var nog tänt även där. Krogar och hotell har tänt. Indiska ambassaden har släckt och samma gäller den lilla lågbudget-restaurangen bredvid. Inga överraskningar.
Något enstaka ströljus som är tänt eller släckt lite här och där kan bero på att den siste glömde att släcka eller att någon glödlampa gått sönder. Det är inte ens i närheten av den mängd fönster som finns i bilden över centrala Pyongyang.

Till detta kommer det här med skymningen, som jag beskrev i mitt förra inlägg, så att man måste utgå från att den period under vilken lampor tänds resp släcks är långt längre i Stockholm än i Pyongyang.

Nu har jag tittat på bilder från hus i Mumbai, New York och Beirut och anser att fördelningen mellan tända och släckta lägenheter är på ett ungefär lika. Beirut har även de mkt, exteriör belysning som gör att man inte ser om någon har en nattdukslampa eller tittar på tv.

Det var inte enstaka hus det handlade om utan en hel stadsdel, rentutav hela citykärnan av Pyongyang om jag förstod det rätt.
Vi kan nöja oss med att du inte har svar på frågan. Det är ingen stor sak.

Hur var det med bredband är ute i obygden? Ta exvis Nordkoreas motsvarighet till Säffle, Målilla eller Rättvik. Hur är det där?
Om du inte vet så behöver du inte svara, svaret "vet ej" är helt ok. Detta är inget förhör, jag är bara intresserad.

Nu har nog nattbelysning i olika städer utanför Nordkorea ingenting att göra med Nordkorea.

Två tredjedelar av Nordkoreas befolkning har ingen el överhuvudtaget, finns inte, de är inte anslutna, den tredjedel av befolkningen som är anslutna är det bara då och då. (Se tidigare länk)
Vad försöker du bevisa med tända o släckta lampor i olika städer?
Ingen har väl missat nattbilderna av Nordkorea från ISS?

Antalet elanslutna har dessutom minskat i Nordkorea vilket kommer att öka skogsskövlingen ytterligare.
Skogsskövlingen är naturligtvis inte befolkningens fel, de har inget annat val av energi för uppvärmning och vattenkokning.

Enligt tidigare utfästelse kommer här en liten rapport över de senaste 2 månadernas utveckling i ett Nordkorea som blir alltmer isolerat.

Efter att de senaste veckorna tagit del av information från ett flertal underrättelsetjänster kommer här en kort sammanställning av deras analyser.

Dessutom en redogörelse över vad ambassadpersonal från olika länder, lämnat för vittnesmål om varför man inte kan fortsätta sina uppdrag i Nordkorea.

Så gott som samtliga beskickningar och mindre kontor (totalt finns normalt 25-26 st representstioner i NK) med konsulära uppdrag i företrädesvis Pyongyang, har helt stängt ner. Observera, det handlar inte om rotering av personal eller tillsättande av vakanser, vi talar här om massflykt som de facto innebär att en total nedstängning av det normala diplomatiska arbetet i Nordkorea är ett faktum.
Statusen per i söndags var enligt en underrättelsekälla i London, att endast max 3-4 länder fortfarande har bevakande, men ej verksam personal kvar, varav Cuba är ett.

———

Att situationen totalt sett är mycket svår i landet, och även långt mycket mer infekterad och labil inom ledarskiktet än vad som kommer till offentliggetens ljus, är det ingen tvekan om att det råder konsensus om bland alla analytiker.

Dock råder än så länge, även konsensus om att livsmedelssituationen är mycket kritisk och förvärras dag för dag, men att det är långt ifrån så allvarligt som under ”den stora svälten”. En av anledningarna till detta är att Kina, främst genom smuggling, står för viss försörjning av basala livsmedel, men även den påfyllning som sker av miltärens lager, då dessa konstant minskar betydligt pga att man sedan flera månader tillbaka börjat distribuera till flera regioner i landet från dessa.

Att situationen inom ledarskiktet är labil och att KJU brottas med både rädsla och auktoritetsproblem för sin egen del, och de schismer mellan de hårdföra och de mer reformpositiva som utan tvekan pågår förvärras för var dag, det kn den djupanalyserande tveklöst konstatera.

Ett kvitto, så gott som något, på att så fallet, är diplomaternas samfällda exodus ut ur landet. Förutom de till slut så svåra förhållandena vad gäller livsmedelstillgången och den totala frånvaron av nödvändig sjukvård respektive mediciner, är det faktum att de dagliga kontakterna med Nordkoreanska tjänstemän och utrikesministeriet totalt upphllörde att fungera, detta skedde utan någon offentlig förklaring.

De flesta vittnesmål från ambassadpersonal under den sista tiden i Pyongyang, beskriver en ohållbar situation präglad av hopplöshet med focus på att se om sin egen vardag och situation, men framförallt en utbredd korruption och svarthandel.

De flesta diplomater som återvänt
hem tror inte att Nordkorea öppnar upp sina gränser för normal diplomatisk verksamhet-turism-handel eller utbyte

———

Det finns klassificerade underrättelseuppgifter och HUMINT info som entydigt indikerar att motivationen/moralen inom stora delar av den Nordkoreanska militären och den fysiska statusen pga av lågt näringsintag är ett växande problem.

———

Att den Nordkoreanska militären helt plötsligt, efter 13 månader av total ignorans av de ständiga försöken från Sydkoreanska militären och återföreningsministeriet, att upprätthålla kommunikationen via en av de 9 st olika ”hotlines” som finns mellan länderna, nu i dagarna återupptagit kommunikationen och inlett med att börja svara och lyfta luren kräver fortfarande en analys.
Men en orsak kan vara insikten om betydelsen av att stärka Sydkoreas president Moons opinionssiffror inför det stundande valet, då man hellre ser en fortsättning av den vänsterorienterade Moons politik, än den mer konservativa opinionen som ser ut att ha goda chanser att vinna valet.

Att KJU:na syster snart skall besöka DMZ och Sydkorea kan också vara en anledning.

Ifall personalen i utrikesministeriet helt sonika har dragit i ett försök att uppbåda livsmedel för sig själva och sina familjer är det ju tveklöst en indikation på att inte ens eliten är garanterad sin försörjning. En gammal missuppfattning sedan Franska revolutionens dagar är ju att de kommer underifrån när de i själva verket emanerar från skiktet precis under den högsta eliten.

Det mesta i underrättelseinfon de senaste månaderna ger vid handen att Din hypotes kan stämma.

Ett är dock säkert, eliten är INTE längre garanterad sin försörjning i den omfattning man tidigare var van vid.

Tysk ambassadpersonal som återvände hem relativt tidigt, har vittnat om allmänt mycket svag livsmedelstillgång i Pyongyang, och bland högre tjänstemän/diplomater har korruptionen tilltagit samtidigt som intresset för att sköta sitt tjänsteutövande, blivit obefintligt i takt med att mattillgången minskat och direktiv/instruktioner från de olika ministerierna blivit alltmer otydliga och näst intill kaosartade eftersom de dubbla budskapen till slut var så uppenbara och förvirrade, samt att när kommunikationen gick helt i stå, insåg man att tillståndet i partitoppen respektive ministeriet måste vara kritiskt, vilket man betraktade som seriöst allvarligt.

Tyskland tar nya initiativ och ändrar utrikespolitik med ett tydligt focus på den mycket oroväckande utvecklingen och det aktuella säkerhetspolitiska läget i Sydostasien. Detta är ett långsiktigt och bredspektrat engagemang.

Till yttermera visso, kan jag informera att Tyskland gör en tydlig markering gentemot både Nordkorea och Kina, och för att visa sin lojalitet och beslutsamhet att ta ställning för, och aktivt delta i det fortgående uppbyggandet av de styrkor som skall intensifiera övervakningen av Nordkoreas smuggling till havs.

Man sänder nu från Wilhemshafen (den 2:a augusti) Tyska marinens F217 - Fregatten Bayern med drygt 200 mans besättning till vattnen kring Nordkorea/Kina.

Tyska utrikesministeriet meddelar att man vill visa att man till fullo är beredda att stödja framförallt Sydkorea och Japan i det alltmer oroväckande säkerhetspolitiska läget i regionen.

Primärt kommer man att utöka bevakningen av sjötrafiken till och från Nordkoreanska hamnar samt sända tydliga signaler till Kina att deras aggressiva agerande i regionen inte ses med blida ögon, och att de brott mot sanktionerna som Kina begår genom att upprätthålla intensivvården av Nordkorea genom smuggling och nödhjälp av olika slag kommer att beivras.

För det fall de diplomatiska relationerna mellan Kina och USA och Sydkoreas allierade i regionen, om möjligt, skulle få en ytterligare försämrad status, vilket mycket de facto tyder på, då Kina på ett flagrant och uppseendeväckande sätt, mer eller mindre givit USA:s Wendy Sherman ”kalla handen” i hennes strävanden att tina upp rimfrosten som råder under helgen, inga utsikter för förbättrade relationer. Risk för djupfrysning föreligger, enligt många underrättelsetjänster.

För det fall en större eller total sjöblockad mot Nordkorea, trots allt skulle bli aktuell, kommer Tyskland med all snnolikhet att ställa sina marina krafter till förfogande.

Enligt NK-News som snappat upp något från KNCA har följande länder fortfarande personal i landet:
Kina, Kuba, Egypten, Laos, Mongoliet, Palestina, Ryssland, Syrien och Vietnam.
Man ser ett mönster och man kan ju undra varför dess personal blir extra straffad, ingen mat och ingen sjukvård

Somliga i tråden hävdar att flykten från ambassaderna beror på planerade personalbyten, de borde nog läsa på.

För att klargöra:
Varför låter de sin personal vara utan mat och sjukvård?

Kan ju undra ifall de nordiska länderna har några planer på en gemensam insats? Det hade sett snyggt ut med en solidarisk manifestation. Lovar att UD argumenterar att det kan komplicera sitsen som neutral observatör i DMZ. Även om det för änge sedan spelat ut sin roll.

Frågan är hur KJUs närvaro vid en stillsam minnesceremoni för de som dog i Fosterländska Befrielsekriget som de kallar Koreakriget i norr. Ingen storslagen militärparad, inga nya missiler som visades upp, ingen provocerande provuppskjutning. Brist på resurser eller medveten nedtoning i ett försök att nå försoning?