Stridsfordon 90

I Götaland och Svealand så är det oavsett säsong aldrig riktig lera och skit. Antingen så kan man hålla sig till vägar då det finns överallt alternativt att gena över jordbruksmark går ju också bra då det är bra dränering. Finns inte så många ställen med stora myrar så dessa kan man enkelt undvika.

Frågan är hur mycket säkrare man är i en stridsvagn jämfört med ett stridsfordon. Om det är värt den ökade bränsleförbrukningen som kräver betydligt bättre logistik och om det är värt de ökade inköpskostnaderna. Får man dubbelt så många stridsfordon för samma pris så är det ju en betydande fördel på stridsfältet. Om man behöver tanka hälften så ofta så är det en riktigt stor fördel. Logistik är bland det viktigaste om man ska vinna ett krig. Och som någon skrev så är det ju lättare att reparera fordon som man har många utav.

Jag har funderat på en hybrid mellan klassisk stridsvagn och bandhaubits. Det borde gå att få till detta.

I övrigt så är det nog så att "skyddet" i triaden lutar alltmer mot aktiva motmedel av olika slag snarare än tjockt pansar.

Har de inte tänkt på skånska förhållanden?

Gyttjan i Ukraina är kanske värre än skånsk lervälling men ändå?

Jag skulle tro att de även tänkt på Norrland, inte gjort en vagn enkom för den landsändan?

Vid tjällossningen är det lika illa i stora delar av sverige. Men vägarna är i allmänhet bättre så vi slipper oftast köra i leran till skillnad från t.ex. Ryssland där många riksvägar är grusvägar och blir till lervällning på våren.

Ja med bättre tekniska system för att träffa mål så lutar det mer åt att man skjuter på längre avstånd.

Men det skulle behövas någon form av bulldozer som kan röja minor samtidigt som den kan möta drönare och kraftigare beskjutning.
Fordon för att bryta igenom så att säga, så att man kan få mer blixtkrig igen.

Jäpp, den ukrainska svartjorden är av helt annan dignitet än den svenska sand- och stenblandade moränjorden. Det är i princip som matjord, som är metertjock och vad som helst kör fast i den när den är genomblöt.

Skåne har lera.

Värt att veta kanske. Sand vid kusten, men åkrarna är leråkrar.

Jo - men den skånska leran är inte ren matjord som nästan är som kvicksand när den blir blöt.

Än en gång - den ukrainska svartjorden är väldigt speciell och oerhört bördig, innehåller så mycket hummus så den skulle kunna säljas rakt av som matjord.

Det är i princip omöjligt att åka över den med fordon vissa årstider, det är därför så många pansarfordon i kriget "envisas" med att åka på vägarna.
https://www.svd.se/a/PokPKR/hemligheten-bakom-ukrainas-bordiga-jord

Det finns massvis med ställen i Götaland och Svealand med tillräckligt med "lera och skit", för att både stridsvagnar, stridsfordon 90, Pbv 401 och t.o.m. Bv206 ska köra fast.

Och att gena över väldränerade åkrar är bara möjligt om där finns åkrar, som därtill är väldränerade. I Sverige är det t.ex. bara Skåne som har lika mycket åker som skog och i Götaland och Svealand, har t.ex. Dalarna 40ggr mer skog än åker, Kronoberg 15ggr mer, Jönköping 9ggr mer o.s.v. Dalarna har t.o.m. 4-5ggr mera öppen myrmark än åker.

Inte för att våra mekaniserade förband ska lösa sina krigstida uppgifter i Götaland eller Svealand, utan de ska primärt lösa sina uppgifter i Finland och Baltikum.

Det finns även gott om åkrar i södra Sverige med jordarterna "kärrtorv", "mossetorv" och "torv", per SGU:s definition och kartering. Dock så är dessa jordarter betydligt vanligare utanför jordbruksslätterna (d.v.s. huvuddelen av landet) och mark med dessa jordarter är i många fall lejonparten av den öppna marken i delar av landet. Jag kan inte erinra mig att jag har sett Stridsfordon 90 eller Bv206 köra fast på dylik öppen mark, men jag har sett både Leopard 2, Pbv 302 och Pbv 501 plötsligt köra fast där.

Det är matjord på åkrarna såklart... jisses.

Men myllan är djupare i Ukraina, det är den.

Alla som har sett I 19 öva utanför Revingehed med fordon vet att Skåne också har svår lera på sina platser.

Det som gör delar av Ukraina och den delen av världen så speciell är att jordarten är så oerhört dominant.