Citat:
Ursprungligen postat av Diagoras
Fantastisk bra inlägg. Jag har också fått känslan av att PK-program av olika slag behöver nån "ghetto-arab" för att kunna visa att man står på "rätt" sida i ungdomsfrågor och andra typer av frågor som rör invandrare, ungdomar och liknande. Tidigare var det väldigt populärt att ha med Dogge Doggelio i vart och vartannat diskussionsprogram för att kunna ha med lite mångkultur. Grejen är dock att dessa personer fyller vissa roller i en teater, som du riktigt påpekar. Ingen tar en sån person på allvar egentligen, han är bara till för att ge en fasad åt en social maktstruktur som behöver lite spännande inslag för att ge intrycket av att det är på riktigt. När ungdoms- och kulturfrågor diskuteras samtidigt handlar det nästan uteslutande om att försöka skapa konstruktiva kulturyttringar till invandrarungdomar som inte har någonting annat än sin attityd och fejkade självbild. Det behövs ingen kulturpolitik för medelklassungdomar (vare sig de är invandrare eller svenskar) eftersom de inte behöver subventionerade projekt för att syssla med någonting vettigt. För att kunna uppmuntra invandrarungdomar att göra något "vettigt" behövs en cirkusarab som Miri.
Personen som skrev kommentaren på Newsmill har verkligen integrerats i det svenska samhället och förstått vår kultur. Jag känner verkligen igen mig i det där, och han vet vad hans snackar om.
Exakt! Och det absurda är att den subkultur som Dogge och Miri sysslar med blir representativ för alla invandrarungdomar trots att det handlar om kriminella falanger i olika förorter. På vilket sätt är Miri egentligen en bra förebild?
Jämför Miri med t.ex. iraniern Nima Sanandaji som har en liknande bakgrund men valde en helt annan väg. Han är visserligen rejält höger med det är intressant att någon med samma ursprung gör en diametralt motsatt tolkning till Miris offerretorik där det svenska samhället ska anpassas och bend over totalt inför mångkulturens särkrav.
Enligt Sanandaji är det fullt möjligt att göra karriär som invandrare i Sverige, vilket Nima själv är ett exempel på, men det kräver att man anstränger sig och är realistisk. Sanandaji:
"Om nyanlända invandrare ska klara sig väl i Sverige så är det vitalt att de får en god förståelse för majoritetssamhällets språk, kulturella traditioner och juridiska system. I annat fall är det svårt att ta sig fram på arbetsmarknaden eller fungera väl på det sociala planet."
http://www.svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=35188&a=906677
Vems förhållningssätt rustar egentligen invandrarungdomar bättre inför framtiden - Miris underdogromantisering och salongsrebellmanér som enbart fungerar i en skattefinansierad myndighetskuvös eller Sanandajis konkreta råd om anställningsbarhet?
Men det är klart - om man ställer Miris utbildning från Polhemsskolan och pedagogiska studier i Brasilien

mot Sanandajis meriter så blir komentarer överflödiga.
"Nima Sanandaji kom till Sverige från Iran vid åtta års ålder och är bosatt i Stockholm. Han har forskat inom strukturbiokemi vid universitetet i Cambridge och har en examen inom bioteknik från Chalmers tekniska högskola. Han har licentiatexamen från Kungliga Tekniska högskolan i polymerteknik och studerar till doktorsexamen."
Och ändå är det Miri som får agera förebild och 'expert' på skattebetalarnas bekostnad.