om pedagogik och svt.se:s KLASS 9A - poängprov gammeldags!

Jan Björklund förespråkar ingen särskild pedagogik. Det har du fått helt om bakfoten. Däremot förespråkar han en ökad valfrihet och differentiering i skolsystemet och en uppskärpning av grundkunskaperna på mellanstadiet. Men det har ingenting med pedagogiken att göra.

Grejen är ju att poäng inte nödvändigtvis har med kunskaper att göra.

Betygen idag ska reflektera olika kunskapskvalitéer, inte kunskapskvantiter .

Därför är det fel när lärare använder G, VG & MVG på till exempel ett glosförhör. Att man kan alla glosor betyder inte att det är en MVG-prestation. Betyget MVG handlar om att eleven analyserar, ser egna samband, drar slutsatser, etc.

Jo, men ett prov innebär ju alltid en sammanvägning av en stor eller mindre stor mängd delfrågor för att komma fram till ett betyg, då är enligt mig bra mycket bättre att använda sig av en poängskala som överstiger fyra steg. Att man använder sig av poäng för att mäta olika kunskapskvalitéer är ju precis detsamma som att använda sig av G, VG och MVG, bara att det blir en mer rättvis sammanvägning. Det är ju ingen skillnad alls mellan G och siffran 10 om kriterierna är desamma. Men en 11:a, som sammantaget med andra "över"betyg kan ju resultera i att slutbetyget blir för lågt.

Hoppas du förstår vad jag menar, tycker bara att du gör en tankevurpa när du anser att det är omöjligt att mäta kvalité med siffror.

Återigen - betygen ska inte användas för att mäta kunskapskvantitéter. Att man har alla rätt på ett geografiprov om namnen på världens huvudstäder är inte en MVG-prestation. Alla rätt på ett glosförhör är inte heller en MVG-prestation. För sådana prov är det bättre att använda en poängskala istället för betygen.

Ett prov där MVG är ett möjligt betyg bör vara konstruerat så att MVG då reflekterar en hög kunskapskvalitét, alltså att eleven själv drar slutsatser, analyserar och ser samband.

Jag gör ett till försök, du verkar inte alls förstå.

Låtsas att G motsvarar 10, VG motsvarar 20 och MVG motsvarar 30. Om en lärare använder sig av poäng kan läraren gradera elevens kunskapskvalité till 25,5, om läraren använder bokstäverna blir provresultaten ett mycket mer trubbigt och osäkert sätt att säga om eleven verkligen nått upp till vissa krav.

Det går utmärkt att gradera slutledningar, analyser och samband. Alla sådana är inte likvärdiga (MVG), vissa är bättre (28-30) än vissa andra (27-). Notera nu att jag endast talar om resultat på prov för att få fram ett så rättvist slutbetyg som möjligt, inget annat.

Ja, visst kan man göra som du säger.

Min poäng var enbart att G, VG & MVG ska reflektera kunskapskvalitéer, inte kvantiteter.

Håller helt med dig här. Däremot har jag inget mot poängprov. Jag vet massor av personer som har gått ut gymnasiet med fina betyg pga. deras prov har varit poängprov liknande glosförhör. Massor av basfrågor och ju fler man klarar ju högre betyg, inga frågor där man behöver analysera och liknande.
Samma sak på deras arbeten, bara man har pressat ut massa av fakta som vem som helst kan hämta på internet så får man ett mvg.

Såna lärare finns överallt inom både gymnasium och grundskola. Är glad över att många av mina lärare inte var såna utan hade ordentliga prov och arbeten. Även om mina betyg inte ser lika fina ut så har jag det betydligt enklare i högre studier.