Valkyrian
Av vikingar som lystrade till kallet
Fallen är nu krigaren, vikingen från Nord
Marken färgas röd av hans spillda blod
Fallen är nu krigaren, vikingen från Nord
Marken färgas röd av hans spillda blod
Jag är Valkyrian som ska ta dig hem
Krigare, skänk din styrka till de som kämpar än
Jag flyger över Skandinavien, dag som natt
Tar hem de krigare som faller döda ner
Ingen smärta känner dom någonsin mer
Yttrandefrihet
Vad den än må vara
Att få tänka fria tankar
Och att själv få svara
Sverige vakna upp nu!
Kampen ska ta vid
För yttrandefriheten
Blåser vi nu till strid!
Hets mot folkgrupp kallas
Den lag ni slår oss med
Då ni smider oss med hammaren,
Mot mångkulturens städ
Grundlagen förnekas
Och väger mycket lätt,
Då ockupanter och förrädare
I Sverige skipar rätt
Krigarens Själ
Han har vigt sitt liv åt kampen, kampen som är hans tro
Törsten efter frihet tänder eldar i hans själ
Ty krigaren söker frihet och vägrar att bli träl
Tapper - med hundra lejons mod
Svensk - med det renaste blod
Stolt - Aldrig bli en träl
Krigare - med en själ
Han kämpar för sanning, och frihet åt hans folk
Aldrig ger han upp, utan står för evigt stolt
Fienden är mäktiga, men ändå står han kvar
Modet är hans säkrade tron i hjältarnas sal
Svenskars land och folk är vad han strider för
Han vägrar se på hur sanningen sakta dör
Han ger allt för sin kamp, för blod och ära
Aldrig skall han på förlustens tunga ok bära
Viker aldrig av som en feg hund från sina led
Hans namn ristas i runor, svensken som alltid stred
Frihetens Fana
Se nu svenskar när morgondagen åter gry
Vårt land reser sig ännu en gång
Svenskar ska åter sjunga frihetens sång
Frihetens fana, svenska ungdomen nu bär
Frihetens fana, för en nation vi håller kär
Ungdomen tar täten mot en ny horisont
Den blågula fanan skall leda vår front
Den vajar i vinden, så fritt och stolt
Svea Rikes fana, symbolen för vårt folk
Vårt älskade land, vår älskade fosterjord
Där förfäder en gång spillde sitt blod
Deras namn är evigt ristade i frihetens sten
De kämpade och dog för att hålla marken ren
Drömmarnas Stig
Dömd att leva i samhällets skugga
Ständigt förljugen av maktens språkrör
Och föraktad av gemene man
Vore det inte simpelt att bara blunda
Att avvika från våra drömmars stig?
Vore det inte en befrielse att glömma
Att avsvära sig folksjälens plikt?
När folk du litat på vänder dig ryggen
Och ansluter sig till massans slummer
När män från början bundna av lojalitet
Splittras och förblindas av guldets makt
Detta skall ses som en prövningarnas fas
Ödets verktyg att sålla bort veklingar
Kampens styrka kommer av offervilja
Vår urgrund står på övertygelse
Tvungen att vandra i pinande motvind
Dömd att leva i samhällets skugga
Ständigt förljugen av maktens språkrör
Och föraktad av gemene man
Känner du dig då manad till strid?
Låt dig själv aldrig tvivla på seger!
Låt aldrig den nationella lågan fallna
Må den sätta Svea Rikes själar i brand
