Jag vill bli författare

Verkligen lågt av dig att hysa avund mot mig och göra personangrepp.

Skulle inte förvåna mig om de flesta skulle svara att det är överhängande roligt. Det är väll därför man blir författare, också en förutsättning för att bli en riktigt bra författare.

Men visst jag förstår upplägget att systematisera, annars är det lätt hänt att man kastar iväg en massa tid på annat.

Det är hårt arbete givetsvis. Det är väldigt viktigt att ha organisation i skrivandet och läsandet. Detta säger jag av egen erfarenhet som skriftställare av ett hyfsat välskriven men opublicerat manuskript på hundra sidor om albanernas samhällsliv under osmanskt styre, som kunde ha blivit längre om jag skrev mera planerat. Jag tror dock att den övervägande skälen, iallafall i mitt fall, varför ett författarskap är lockande är sökandet efter ära och glädje i konstens förtrollande skapelse. Många kritiserar förmodligen mina författarintentioner, men detta är på grund av att de bortser att jag faktiskt hade några år av litterär produktion i mina friska dagar som också var mina mest minnesvärda upplevelser. Längtan till skrivandet av verk av ypperst kvalitét tycks mig icke vara långt borta eftersom jag är nära att återhämta mig från min psykossjukdom. Ett viktigt val som jag har svårt att avgöra är inriktningen mellan skönlitteratur och facklitteratur. Det är nämligen så att att jag utvecklat en princip, att antingen satsa på en bana som prosaist, poet eller fackboksförfattare. Denna princip anser jag vara mycket viktig för att övervinna den osäkra skepnad om mitt liv och öde. För mycket av drömmerier under långa perioder av sjukdom är på långt sikt ohållbart. Dock tror jag det är nyttigt med att leka lite med tankarna kring sin egen persons betydelse så länge gränsen till sjuklighet icke är nått. Själv försöker jag avveckla många storslagna planer som tycks orealistiska. På så vis fokuserar jag mig på att skriva. För närvarande skriver jag en timme om dagen mer eller mindre regelbundet och läser då jag känner lust.

Det var inget personangrepp, Alban.
Det var en redovisning av vad du åstadkommit under de år du haft tråden igång. Inget, nada, zip, zilch, zero. Ergo slutsatsen ordbajs.

Jo, klart som fasen de tycker det är roligt, men likförbaskat sitter de där och skriver även de dagar de INTE tycker det är roligt, för att det måste göras. Har nog inte läst någon författarintervju där han/hon säger att det inte är regelbundna arbetsdagar som gäller. Tja, ska väl vara prettofån som behöver lida lite för att klara att få något på pränt.

Det är väl inte hel sanning; då det finns några alster i noveller & lyrik-forumet. Så ditt påstående stämmer inte.

Jo, läst dem. De är väl äldre än tråden? I vilket fall som helst rör det sig om prettoskräp.
Jag gillade tråden i början, tyckte det vore kul att följa albanens skriverier, men det händer ju för fan inget annat än orealistiska procentfördelningar av tillgänglig tid och förklaringar om hans mentala hälsa pga liten penis.

Nej; efter en snabb sökning så finns det bl.a. från 2008-2009

Jag föredrar beteckningen microphallus. En urolog tyckte dock icke att jag var ett mikrofall i ordets riktiga bemärkelse som det heter. Stagnelius tror jag hade själv problem med sitt manliga underliv.

I rest my case

Icke för att skryta, men jag är ganska lik Stagnelius utseendemässigt, iallafall sidlänges.

http://media.ne.se/neimage/1199937.jpg

Albaniensson är en stor skämtare. Det är inte det sämsta