SKK gör faktiskt en del - de har varit bland de första med att införa RAS (Rasspecifik AvelsStrategi), som är en genomgång på hur aveln hos varje enskild ras ska gå till - med alla hälsotester och så. (Jag är inte så insatt där)
KC (Storbritannien alltså) har ju däremot inte direkt föregått med gott exempel, det var ju tills alldeles nyligen helt tillåtet med 25% inavelsgrad (alltså syskonparning eller parning förälder/avkomma), och hälsotester fanns knappt överhuvudtaget. Men det händer saker där också, efter att BBC-dokumentären visades.
Shar-pei är en av mina favoritraser men tyvärr är de väldigt sjuka - jag vet en (på alltomhundar.com) som älskar rasen och tänkte föda upp den, men hennes första tre Shar-pei dog unga, sedan fick hon tag på en riktigt fin tik efter friska linjer. Hon parades med den friskaste hane de kunde hitta, men ändå blev det bara en valp som inte var sjuk.
Det är dock inte skinnet som är det stora problemet, Shar-pei har klent immunförsvar, kan få något som heter "Shar-pei-feber", hudcancer, amyloidos (vet inte vad det innebär men det är det största problemet för man vet inte vad som ligger bakom det), och så entropion, dvs. att ögonlockskanterna rullar inåt. (Det kan mycket väl vara mer, men det där är vad jag känner till)
Hon på alltomhundar.com har nu bestämt sig för att inte föda upp rasen, för att den är så väldigt sjuk. Bara det att 40-50% av alla valpar behöver "eye-stacking" (man syr upp ögonlocken och fäster det i nackskinnet och låter det vara så ett tag när de är små) säger nog.
Men lyckligtvis är SKK bättre där än många andra delar av världen - jag tycker personligen inte om ansiktet med dessa rynkor och svullna läppar, men åtminstonde får en Shar-pei i Sverige inte ha mer rynkor på kroppen än lite på manken och svansroten. Sånt som t.ex hudsäckar på benen eller dylika samlingar av lös hud är diskvalificerande på en utställning i Sverige, annat är det i USA:
http://www.vonwrinkles.com/winner.jpg
Fast en svensk Shar-pei ser mer ut såhär:
http://peiattention.myfirstpuppybook.com/upload/madicken_stand.jpg
Men det är ändå skillnad mot en traditionell "bone-mouth" (de moderna kallas "meat-mouth" Shar-pei som man kan hitta i Kina.
http://hkshar-pei.com/index.cfm?id=39215&fuseaction=browse&pageid=62
Sedan ligger ju Shar-pei i lä om man jämför med Dosa Inu - den koreanska versionen av Tosan. (Tosa är en kamphund, men koreanerna avlar på hud, hud och hud)
http://www.themightydosa.com/images/koreanmastiff.jpg
http://i10.photobucket.com/albums/a136/elder_the/hl5.jpg
De är dock inte erkända av FCI, som SKK går under (vet inte om de räknas som tosa? Alltså att man kan registrera en dosa som tosa i Sverige?), och finns knappast i Sverige.
Angående räkschäfrarna - ja, tyvärr är det ju så att domarna vägrar inse att det de premierar på utställning är fel. Citerar en jag "pratade" med på vovve.net.
"Faktum är att så gott som alla domare jag har talat med, har ansett showtyperna (i delade raser) är de som duger bäst för arbete.
Några domare har på allvar undrat varför de som pysslar med bruks/drag/jakt (eller vad det är en viss ras sysslar med) inte använder showtyperna som de "vet" är de som har bäst anatomi.
Kända domare har undrat varför inte showgreyhounds används i race, när de har bättre anatomi.
Varför inte showsiberian huskies används för drag när de har märkbart lämpligare anatomi.
Varför inte stora showsettrar används i jakt när de "små jaktvarianterna" helt uppenbart är sämre rustade för fågeljakt.
Det läggs också väldigt stor vikt vid vinklar.
Vinklad som vilda hunddjur, anses en hund inte klara långa förflyttningar, trava länge o.s.v.
Jag har alltid undrat hur de förklarar hur de vilda hunddjuren klarar sig så bra med sina vinklar, grunda bröstkorgar, spretiga tassar, invridna armbågar."
Ja, domarna tror helt enkelt att utställningsvarianterna är det korrekta, helt enkelt för att de följer standarden så bra man bara kan! Jovisst... men de har missat den detaljen att de gärnar "kör förbi" standarden, de missar var gränsen går. Det finns inget som heter "övertypad" i utställningar, men det skulle verkligen behöva införas.
Som exemplet med Pekingesens päls... eller (annan art, men samma sak) perserkattens nos. Kortare, kortare, kortare... och nu ska man kunna hålla en penna i mitten av ansiktet på dem, så platt ska det vara.
http://web.telia.com/~u24311488/PerserMCO/
I schäferns standard står det förresten att ryggen ska vara lätt sluttande, och att den ska ha ett "obetydligt sluttande kors", något i den stilen... men titta bara.
En fin, funktionell hund, vid förra sekelskiftet:
http://2.bp.blogspot.com/_4vn24YA-Rc4/R4oq9BJJ7nI/AAAAAAAAAMY/7DTabGODfFI/s400/Peter+von+Pritschen.jpg
(Måhända lite högbent)
Lite om showschäferns "konstruktionsevolution":
http://www.asuperiorgsd.com/p2p.html?seenIEPage=1
Inte undra på att poliser och dyl. går över till de belgiska vallhundarna.
