Tidpunkt:
Någon gång i slutet av maj, tror jag.
Personer:
Jag, min vän och massa små gubbar överallt.
Substans: Psilocybe Tampanensis (Philosopher's Stone)
Dos: ca 4-5 gram färsk
Kompisens dos: ca 5-6 gram färsk
Erfarenheter: Nikotin, Koffein, Alkohol, Efedra.
Vännens erfarenheter: En hel jävla massa, dock ej just denna substans.
Bakgrund:
Jag och en kompis köpte för ett tag sedan två growboxes från elefanten, en med cubensis och en med philosopher's stone.
Vännen föreslog igår att vi skulle pröva att peta upp några av stenarna, eftersom han fått en hel del i burken.
Jag går med på det hela, och tänker att nu jävlar ska det hända. Svampar here I come!
Utan något speciellt krav på oss för morgondagen bestämmer vi att tiden är en av de bästa för att testa.
Beskrivning:
01.05 - Första intaget.
Tog ungefär 1.5 gram vid denna tidpunkt.
Jag hade blivit ganska nervös vid det här tillfället, speciellt med tanke på att jag visste att jag kanske skulle få tarmvred på grund av svampen (allergi mot matsvampar). Men jag tänkte att det är nog lugnt, har en hög Novaluzid hemma och en vän som skulle hjälpa mig om det behövdes.
Efter tuggande av snusket (det smakade gott först, som en besk nöt, men när svampsmaken kom in resulterade det i små kväljningar och jag svalde ner med vatten och en After Eight) gick vi ner och rökte varsin cigg, jag en handrullad (nikokick som fasen). Tänker att nikotinet ska kicka igång svampen.
01.28
Min vän får för sig att han är trött och säger att jag ska väcka honom om en halvtimme. Okej, tänker jag, och lägger mig på soffan i väntan på att få känna någon effekt.
Tyvärr ligger svampsmaken kvar i gommen och en våg av häftigt illamående sprider sig i kroppen.
Min vän mår även han illa, och går och sätter sig i soffan bredvid mig.
Jag hamnar dock på toa, redo att försöka göra mig av med maginnehållet, min kropp protesterar starkt till att svampen ligger därinne.
Ingenting händer dock (tack och lov, med tanke på min dödsångest som är sammankopplad med att spy...), och istället har jag nu fått små synförändringar. Det blixtrar och flimmrar i ögonvrån och garderobsdörren utanför badrummet börjar bli en aning skev.
När illamåendet lagt sig litegrann intar vi en andra dos båda två, jag på ca 1,5 gram till. Sväljer ner med hallonglass denna gång, och även citronvatten. Illamåendet kommer tillbaka, men denna gång vet jag att det snart ska gå över, så inga problem uppstär här.
01.50 ca
Vännen har krupit ner i sängen igen och jag sätter mig bredvid. Han har börjat få hallisar, tycker att ett täcke som ligger på byrån är en elefant, som han försöker döda med ena armen utsträckt från sängen. Han drömmer vakendrömmar, och jag sitter och retar honom genom att nämna skumma saker som han ska se, däribland Lisebergskaniner.
Tycker att min vän beter sig så roligt att jag får skrattattacker gång på gång, ligger och får ont i magen av allt skratt, samtidigt som jag börjar tänka att grannarna säkert fattar att något pågår här inne. Dock tar vännens helskumma beteende över nojan.
Efter ett tag känner jag att detta inte är rättvist. Min vän, som har stor erfarenhet av droger, ligger och har CEV och verkar njuta av sin trip, medan jag inte känner mycket annat än blixtar och skrattattackerna. Med lite övertalningsförmåga lyckas jag få i mig den sista bit tryffel som låg på vardagsrumsbordet.
1.8 gram sköljde jag återigen ner med hallonglass (den hade smält vid det här laget) och citronvatten.
Nu börjar tidsuppfattningen tryta.
Illamåendet är borta, och en varm känsla infinner sig i min kropp, samtidigt som jag får någon slags inre rysning, speciellt i bröstkorgstrakten.
Sätter mig ute i vardagsrummet och pysslar med diverse saker, surfar runt på flashback efter trip-bilder att få igång saker med.
Vet inte hur eller när trippen slog till ordentligt, men helt plötsligt känner jag att jag sakta börjar flyga iväg in i någon annan värld.
Väggarna böjer sig inåt, rummen blir större och mindre hela tiden, sakerna på datorskärmen vill verkligen inte var still, och soffan jag sitter i verkar luta åt alla möjliga håll.
Går för att uträtta mina behov, och väl i badrummet sätter jag blicken på badkaret. Först träder det fram en massa dödskallar ur hela badkaret, det ser ut som någon slags 3D-dekor någon målat på, och mönstret skiftar snart till sprickor över hela badkaret, som sen smälter ihop och bildar ett regelbunder mönster av rosa, gröna och turkosa smala linjer som löper in i varandra.
Helt plötsligt fattar jag varför liknande mönster används i trippiga bilder! Man ser dem ju, på riktigt! (logikbrist?!)
När jag sätter mig vid datorn igen känner jag ett desperat behov av att prata med någon på MSN.
Den enda kontakten som jag är hundra procent säker på att kunna nämna att jag tagit svamp är inte online, och jag skickar iväg ett mail till denne person istället, samtidigt som jag ändå desperat försöker skriva till en av kontakterna på MSN, som dock inte svarar.
Dessutom kommer dte med jämna mellanrum en popupreklam på msn när man råkar föra musen över, och jag tänker att den fan kommer få mig att psyka ur snart.
Jag börjar känna mig läskigt social och tänker att jag ska sitta och läsa saker på flashback, det skulle enligt mig ha samma effekt som att sitta i ett konferensrum eller nåt och babbla med folk. Och nog kändes det som att jag faktiskt satt och babblade med folk när jag försökte läsa vad de skrivit.
Nu börjar det dessutom bli läskigt att kolla på min kompis. Huden skimrar i någon slags rödblå ton och det ser ut att krypa under skinnet. Hans ansikte ändrar och så form, hakan försvinner, kinderna sjunker in. Tittar på mig själv i badrumsspegeln, mina ögon blir jättestora (alltså inte pupillerna utan hela ögonen)...
Överallt kryper dessutom insekter i ögonvrån, men så fort jag tittar dig så försvinner de.
Min vän tycker att vi ska sova, och jag lägger mig i sängen och försöker somna, men det går över huvud taget inte. Dessutom känner jag att det är å onödigt att sova. Här sitter jag med mitt första riktiga rus, och jag vill tamejfan njuta av det!
Ute i vardagsrummet igen bestämmer jag mig för att rita. Tar block och penna, sätter mig i soffan och börjar rita en häst. Först tänker jag att det är jobbigt att försöka komma på vad jag ska rita själv, men då upptäcker jag något helt fantastiskt.
Jag BEHÖVER inte tänka på vad jag ska rita, allt finns redan på pappret! När jag tittade ner på pappret såg jag små mönster, små figurer, som om de var ritade med en jätteljus penna på pappret redan, och jag försöker fånga figurerna med pennan, drar linjer och bilder små kaniner, hus, någon slags schaman och massa annat. Fortsätter på ett nytt papper och tänker att jag ska rita ett konstverk.
Bilder av djungel kommer upp, stränder med palmer och exotiska blommor och små vasshyddor. Sitter och försöker intensivt rita av alla de små detaljer jag ser, men inser att det är alldeles för jobbigt, och slafsar ner så mycket jag kan istället.
Svampen har kickat igång ordentligt nu, och jag kan inte titta någonstans utan att se föremål flyta runt, byta form och storlek, och ibland även färg. Mönster övertar varenda blank yta, och alla mönster får en skum 3D-effekt.
Klockan är runt halv fyra på morgonen nu, vännen har återigen vaknat till och vi bestämmer oss för att försöka köra ITG (undefär som dansspelet DDR, fast på dator). Tänker att pilarna måste se förbaskat jävla rolig ut, och vi undrar hur bra vi själva skulle kunna följa med.
Vi båda två får förvånansvärt bra resultat med tanke på vår påverkan, men fasen vad pilarna var svåra att följa, och bakgrundsbilderna till låtarna har en tendens att vara lite smått psykedeliska, och det gjorde det inte lättare att försöka koncentrera sig på pilarna. Dessutom förvanlade sig pilarna till svampar...
Lämnar min vän att spela själv ett tag medan jag går in i sovrummet och lägger mig bredvid katten. Känner mig vid det här laget otroligt tillfredsställd och lycklig, mysig. Ligger med huvudet nära kattens och viskar att hon och jag ska flyga ut tillsammans. När jag blundar ögonen flyger vi iväg, flyger över någon stad och tittar ner på allt som händer på gatorna. Vägarna bildar mönster av katter, och musiken från spelet som jag hör i bakgrunden hjälper till att skapa rörelser i synerna.
Känner att jag skulle kunna ligga sådär i evigheter, jag vill inte att ruset ska släppa. Jag har aldrig någonsin känt mig så tillfresställd med omgivningen, aldrig känt mig så lugn och bekymmersfri, så lycklig.
Tänkte att allt var perfekt, förutom att jag hade velat ha med en person till på trippen, en person som står mig extremt nära. Tyvärr skulle han nog inte vilja veta att jag tog svampen, och han skulle förmodligen inte vilja ha själv. Synd, eftersom jag tycker att han ska få känna av den här underbara känslan han med.
Efter några minuters flygande tillsammans med katten känner jag ett extremt röksug. Går ut i vardagsrummet för att rulla en cigg.
Rummen har fått en helt annan karaktär nu. Miljön byts ut med jämna mellanrum, rummet ändrar form och plats. Ibland står huset på en strand, i nästa sekund är jag på Liseberg, på månen, i min gamla skola, i ett snabbköp... Jag reser runt som sjutton!
Känner mig för nojig för att gå ut och röka, så jag ställer mig i fönstret istället.
Det har hunnit bli helt ljust ute och husen omkring ser väldigt lustiga ut. Ser att grannen släpper ut sin katt och undrar om han tycker att vi låter för mycket ovanför.
Hör vännen i bakgrunden spelandes ITG, men orkar inte reagera på vad han säger (datorn vann över honom någon gång, det minns jag)
, utan tittar nöjt på sakerna utaför fönstret istället.
Någon gång i slutet av maj, tror jag.
Personer:
Jag, min vän och massa små gubbar överallt.
Substans: Psilocybe Tampanensis (Philosopher's Stone)
Dos: ca 4-5 gram färsk
Kompisens dos: ca 5-6 gram färsk
Erfarenheter: Nikotin, Koffein, Alkohol, Efedra.
Vännens erfarenheter: En hel jävla massa, dock ej just denna substans.
Bakgrund:
Jag och en kompis köpte för ett tag sedan två growboxes från elefanten, en med cubensis och en med philosopher's stone.
Vännen föreslog igår att vi skulle pröva att peta upp några av stenarna, eftersom han fått en hel del i burken.
Jag går med på det hela, och tänker att nu jävlar ska det hända. Svampar here I come!
Utan något speciellt krav på oss för morgondagen bestämmer vi att tiden är en av de bästa för att testa.
Beskrivning:
01.05 - Första intaget.
Tog ungefär 1.5 gram vid denna tidpunkt.
Jag hade blivit ganska nervös vid det här tillfället, speciellt med tanke på att jag visste att jag kanske skulle få tarmvred på grund av svampen (allergi mot matsvampar). Men jag tänkte att det är nog lugnt, har en hög Novaluzid hemma och en vän som skulle hjälpa mig om det behövdes.
Efter tuggande av snusket (det smakade gott först, som en besk nöt, men när svampsmaken kom in resulterade det i små kväljningar och jag svalde ner med vatten och en After Eight) gick vi ner och rökte varsin cigg, jag en handrullad (nikokick som fasen). Tänker att nikotinet ska kicka igång svampen.
01.28
Min vän får för sig att han är trött och säger att jag ska väcka honom om en halvtimme. Okej, tänker jag, och lägger mig på soffan i väntan på att få känna någon effekt.
Tyvärr ligger svampsmaken kvar i gommen och en våg av häftigt illamående sprider sig i kroppen.
Min vän mår även han illa, och går och sätter sig i soffan bredvid mig.
Jag hamnar dock på toa, redo att försöka göra mig av med maginnehållet, min kropp protesterar starkt till att svampen ligger därinne.
Ingenting händer dock (tack och lov, med tanke på min dödsångest som är sammankopplad med att spy...), och istället har jag nu fått små synförändringar. Det blixtrar och flimmrar i ögonvrån och garderobsdörren utanför badrummet börjar bli en aning skev.
När illamåendet lagt sig litegrann intar vi en andra dos båda två, jag på ca 1,5 gram till. Sväljer ner med hallonglass denna gång, och även citronvatten. Illamåendet kommer tillbaka, men denna gång vet jag att det snart ska gå över, så inga problem uppstär här.
01.50 ca
Vännen har krupit ner i sängen igen och jag sätter mig bredvid. Han har börjat få hallisar, tycker att ett täcke som ligger på byrån är en elefant, som han försöker döda med ena armen utsträckt från sängen. Han drömmer vakendrömmar, och jag sitter och retar honom genom att nämna skumma saker som han ska se, däribland Lisebergskaniner.
Tycker att min vän beter sig så roligt att jag får skrattattacker gång på gång, ligger och får ont i magen av allt skratt, samtidigt som jag börjar tänka att grannarna säkert fattar att något pågår här inne. Dock tar vännens helskumma beteende över nojan.
Efter ett tag känner jag att detta inte är rättvist. Min vän, som har stor erfarenhet av droger, ligger och har CEV och verkar njuta av sin trip, medan jag inte känner mycket annat än blixtar och skrattattackerna. Med lite övertalningsförmåga lyckas jag få i mig den sista bit tryffel som låg på vardagsrumsbordet.
1.8 gram sköljde jag återigen ner med hallonglass (den hade smält vid det här laget) och citronvatten.
Nu börjar tidsuppfattningen tryta.
Illamåendet är borta, och en varm känsla infinner sig i min kropp, samtidigt som jag får någon slags inre rysning, speciellt i bröstkorgstrakten.
Sätter mig ute i vardagsrummet och pysslar med diverse saker, surfar runt på flashback efter trip-bilder att få igång saker med.
Vet inte hur eller när trippen slog till ordentligt, men helt plötsligt känner jag att jag sakta börjar flyga iväg in i någon annan värld.
Väggarna böjer sig inåt, rummen blir större och mindre hela tiden, sakerna på datorskärmen vill verkligen inte var still, och soffan jag sitter i verkar luta åt alla möjliga håll.
Går för att uträtta mina behov, och väl i badrummet sätter jag blicken på badkaret. Först träder det fram en massa dödskallar ur hela badkaret, det ser ut som någon slags 3D-dekor någon målat på, och mönstret skiftar snart till sprickor över hela badkaret, som sen smälter ihop och bildar ett regelbunder mönster av rosa, gröna och turkosa smala linjer som löper in i varandra.
Helt plötsligt fattar jag varför liknande mönster används i trippiga bilder! Man ser dem ju, på riktigt! (logikbrist?!)
När jag sätter mig vid datorn igen känner jag ett desperat behov av att prata med någon på MSN.
Den enda kontakten som jag är hundra procent säker på att kunna nämna att jag tagit svamp är inte online, och jag skickar iväg ett mail till denne person istället, samtidigt som jag ändå desperat försöker skriva till en av kontakterna på MSN, som dock inte svarar.
Dessutom kommer dte med jämna mellanrum en popupreklam på msn när man råkar föra musen över, och jag tänker att den fan kommer få mig att psyka ur snart.
Jag börjar känna mig läskigt social och tänker att jag ska sitta och läsa saker på flashback, det skulle enligt mig ha samma effekt som att sitta i ett konferensrum eller nåt och babbla med folk. Och nog kändes det som att jag faktiskt satt och babblade med folk när jag försökte läsa vad de skrivit.
Nu börjar det dessutom bli läskigt att kolla på min kompis. Huden skimrar i någon slags rödblå ton och det ser ut att krypa under skinnet. Hans ansikte ändrar och så form, hakan försvinner, kinderna sjunker in. Tittar på mig själv i badrumsspegeln, mina ögon blir jättestora (alltså inte pupillerna utan hela ögonen)...
Överallt kryper dessutom insekter i ögonvrån, men så fort jag tittar dig så försvinner de.
Min vän tycker att vi ska sova, och jag lägger mig i sängen och försöker somna, men det går över huvud taget inte. Dessutom känner jag att det är å onödigt att sova. Här sitter jag med mitt första riktiga rus, och jag vill tamejfan njuta av det!
Ute i vardagsrummet igen bestämmer jag mig för att rita. Tar block och penna, sätter mig i soffan och börjar rita en häst. Först tänker jag att det är jobbigt att försöka komma på vad jag ska rita själv, men då upptäcker jag något helt fantastiskt.
Jag BEHÖVER inte tänka på vad jag ska rita, allt finns redan på pappret! När jag tittade ner på pappret såg jag små mönster, små figurer, som om de var ritade med en jätteljus penna på pappret redan, och jag försöker fånga figurerna med pennan, drar linjer och bilder små kaniner, hus, någon slags schaman och massa annat. Fortsätter på ett nytt papper och tänker att jag ska rita ett konstverk.
Bilder av djungel kommer upp, stränder med palmer och exotiska blommor och små vasshyddor. Sitter och försöker intensivt rita av alla de små detaljer jag ser, men inser att det är alldeles för jobbigt, och slafsar ner så mycket jag kan istället.
Svampen har kickat igång ordentligt nu, och jag kan inte titta någonstans utan att se föremål flyta runt, byta form och storlek, och ibland även färg. Mönster övertar varenda blank yta, och alla mönster får en skum 3D-effekt.
Klockan är runt halv fyra på morgonen nu, vännen har återigen vaknat till och vi bestämmer oss för att försöka köra ITG (undefär som dansspelet DDR, fast på dator). Tänker att pilarna måste se förbaskat jävla rolig ut, och vi undrar hur bra vi själva skulle kunna följa med.
Vi båda två får förvånansvärt bra resultat med tanke på vår påverkan, men fasen vad pilarna var svåra att följa, och bakgrundsbilderna till låtarna har en tendens att vara lite smått psykedeliska, och det gjorde det inte lättare att försöka koncentrera sig på pilarna. Dessutom förvanlade sig pilarna till svampar...
Lämnar min vän att spela själv ett tag medan jag går in i sovrummet och lägger mig bredvid katten. Känner mig vid det här laget otroligt tillfredsställd och lycklig, mysig. Ligger med huvudet nära kattens och viskar att hon och jag ska flyga ut tillsammans. När jag blundar ögonen flyger vi iväg, flyger över någon stad och tittar ner på allt som händer på gatorna. Vägarna bildar mönster av katter, och musiken från spelet som jag hör i bakgrunden hjälper till att skapa rörelser i synerna.
Känner att jag skulle kunna ligga sådär i evigheter, jag vill inte att ruset ska släppa. Jag har aldrig någonsin känt mig så tillfresställd med omgivningen, aldrig känt mig så lugn och bekymmersfri, så lycklig.
Tänkte att allt var perfekt, förutom att jag hade velat ha med en person till på trippen, en person som står mig extremt nära. Tyvärr skulle han nog inte vilja veta att jag tog svampen, och han skulle förmodligen inte vilja ha själv. Synd, eftersom jag tycker att han ska få känna av den här underbara känslan han med.
Efter några minuters flygande tillsammans med katten känner jag ett extremt röksug. Går ut i vardagsrummet för att rulla en cigg.
Rummen har fått en helt annan karaktär nu. Miljön byts ut med jämna mellanrum, rummet ändrar form och plats. Ibland står huset på en strand, i nästa sekund är jag på Liseberg, på månen, i min gamla skola, i ett snabbköp... Jag reser runt som sjutton!
Känner mig för nojig för att gå ut och röka, så jag ställer mig i fönstret istället.
Det har hunnit bli helt ljust ute och husen omkring ser väldigt lustiga ut. Ser att grannen släpper ut sin katt och undrar om han tycker att vi låter för mycket ovanför.
Hör vännen i bakgrunden spelandes ITG, men orkar inte reagera på vad han säger (datorn vann över honom någon gång, det minns jag)
, utan tittar nöjt på sakerna utaför fönstret istället.
5/5
