Hur blev ni av med oskulden?

Still waiting for the right girl

Jag var 16 hade precis blivit dumpad av tjejen efter ett år. Hade knappt få ta henne på brösten. Åkte och snickrade på fasaden på ett hus om jag hjälpte till o renoverade. Tjejen som ägde huset var nio år äldre än mig frågade varför det tog slut och jag sa väl lite surt : Att fan ett helt år av hångel utan några bröst. Hon funderande en stund , gick iväg o kom tillbaka helt näck.
Jag var 16! Jag funderade inte ens i två millisikunder om det var rätt eller fel. Det tog ungefär två millisekunder innan jag kom första gången också...
Men man var ju 16... inga problem att fortsätta efter 2 min...

Jag var 14år och gjorde det tillsammans med en tös som jag trodde mig tycka om.
Det hela var väl kanske inte direkt minnesvärt för jag kommer inte ihåg särskilt många detaljer kring det men det jag kommer i håg var att det inte blev några större skandaler. Vi var bägge unga, nervösa och oerfarna men vi gjorde så gott vi kunde och det blev väl rätt skapligt till slut för alla parter.

Ljug inte.

Blev av med oskulden på 12-slaget vid millenium-skiftet. Tjejen blev för full, så vi var hemma tidigt. Sämsta knullet någonsin. 14 år var jag och höll väl på ca 20 minuter innan jag tröttnade. Om jag var besviken...

2:an eller? blev också det

Gick med en tjejkompis hem från krogen.

I ett pyttelitet rum, med pytteliten säng och en pytteliten TV. Med dåvarande pojkvännen. Varade i kanske 5 minuter, kommer inte riktigt ihåg.

Nej vanligt

hotellrum? wtf. sen när går fjortisar in på hotellrum för att pippa?

Jag blev av med oskulden när jag var 19 år. Bara ett år tidigare trodde jag aldrig att jag skulle få skriva dessa rader.

Var alltså sen med allt som har med ungdomslivet att göra; fylla, fester, brudar osv. Jag var sen i utvecklingen så jag beklagar faktiskt inte mig själv, jag gjorde det bästa av situationen. Att gå på fester och hålla på med brudar fanns inte ens på kartan.

I början gick det rätt knackigt med tjejer, dröjde tills året jag skulle fylla 17 innan jag strulade med en tjej första gången. Det var tack vare en dåvarande klasskompis som visste att jag aldrig strulat som "fixade" ihop oss. Minns det så väl, jag var redigt full och minns att hon helt sonika drog in mig i ett rum, grenslade mig och hånglade upp mig. Snurrig gick jag ut ur rummet och var helt övertygad om att det var en dröm.

Det dröjde ytterligare ett halvår innan nästa tillfälle gavs, och nästa ett hel år efter det. När jag hade fyllt 18 hade jag alltså hånglat eller haft intim kontakt med tjejer vid tre eller fyra tillfällen. När jag tänkte på det här med oskulden så kändes det smått omöjligt, det var jättesvårt att få till de första stegen i en kontakt med en tjej, hur i helvete skulle jag lyckas få en i säng?

I början sa jag att jag ville att första gången skulle vara speciell, vilket jag såklart ville, men minst lika mycket för att få ha en legitim anledning.

Framåt nyår samma år så hade jag min första chans att få till det. Jag drogs in i ett rum av en fjortisbrud som började klä av både sig och mig. Lite för att kunna bevisa för mig själv att jag faktiskt VALT att vara oskuld fram tills dess, och inte tvungen, sket jag i tillfället. Jag ville inte ha väntat i över 18 år för att ha blivit av med oskulden med en full fjortis.

Samtidigt gnagde detta en del, jag läste denna tråd många gånger och avundades alla som blev av med oskulden, särskilt de som gjorde det under speciella omständigheter. Men med tanke på den möjligheten jag hade på nyår så kände jag att, fan, jag kommer nog bli av med oskulden det här året. Jag trodde det verkligen. Så skulle det också bli.

Men under sommaren, då jag först såg framför mig massa sköna utomhusfester och lättklädda damer, ägnade jag mig åt jobb istället inför en resa jag skulle göra på hösten. Var inte på någon fest, knappt på krogen. I slutet av sommaren diskuterade jag det här med oskulden med min närmaste vän som också var oskuld. Trots att vi ville att tillfället skulle vara speciellt och spännande, något man gärna skulle berätta om i framtiden, hade vi ingen lust att vänta en jävla massa år bara för att bli någon jävla story-teller. Vi sa till varandra att om vi inte lyckades bli av med oskulden innan nyår så skiter vi i hur fan det går till bara det sker innan det blir för sent.

Då jag inte vill avslöja för mycket kan jag säga att det knappast kunde bli bättre, förutsättningarna, ALLTING. När jag tänker tillbaka på alla omständigheter hade jag fruktansvärt tur. Sannolikheten att det gick till som det gjorde måste varit minimal. Jag tackar gudarna att min väntan var värd.

Nu berättade jag i princip ingenting om själva tillfället, men tänkte att det kunde vara kul att berätta lite runtomkring själva händelsen.

Detta var alltså i höstas, jag fyller 20 i år. Men när jag ser tillbaka på mina tafatta förehavanden så känner jag inte igen mig. Den jag är idag och den jag var för bara ett år sen är två helt olika personer. Jag hoppas årtalen inte blev röriga i texten, men jag ville inte avslöja min ålder för tidigt.

Samtidigt slogs jag, lite ledsamt, av den insikten att den romantiske prinsen (med risk för att låta som en stjärtgosse) inte gör någon succé på tjejer. "Don't put the pussy on a piedestal" är ett klassiskt uttryck som faktiskt inte kunde beskriva det bättre för mig.

ReclaimYourLife: Grym text! Bra skrivet!

Jag själv var nog omkring 19-20 också (helt ärligt så minns jag inte exakt ålder), men det var strax efter 18 iallafall. Minns att jag upptäckte att "jaha, världen fortsätter snurra fast jag blev av med oskulden"

Lite som att göra något olagligt som typ att snatta, och blivit hjärntvättad till tusen att så fort man gör något olagligt så sätter polisen dit en och hela ens liv är förstört, och sedan inser man att.... nee, inte ett skit hände, ingen dog, ingen tog skada, ingen bryr sig.

Håller också med om att den jag var innan dess, och den personen jag är idag är två HEEEELT olika personer, men detsamma gäller även den jag var för två år sedan och den jag är idag (jag är omkring 25).