joule for att penetrera material

behöver något diagram över hur många joule som behövs för att penetrera ett visst material.

typ:
x J penetrerar 5 cm betong
x J penetrerar 8 cm muskelvävnad
x J penetrerar 3 cm xMaterial

Du verkar ha missförstått något. Penetrationen är minst lika mycket beroende av projektilens form som av anslagsenergin. Det går aningen enklare att penetrera något med en nål än med en ölburk....

Det hör väl inte till ämnet men finns det någon enkel metod att mäta anslagsenergin eller måste man in i ett labb?
Tex om man tar sitt vapen och ställer upp ett antal vatten fyllda burkar och avfyrar mot dom finns det då någon möjlighet att uppskatta anslagsenergin?

Du vet kulans vikt. Mät hastigheten med en kronograf, sen kan du räkna ut anslagsenergin.

Oddball är en hejare på det här med anslagsenergi.

ja så kan man ju göra blir dock lite jobbigt att få ut något matematiskt vettigt av det efteråt . eller så skaffar du en kronograf och vet vad kulan väger och så räknar du ut det enligt e=m*o.5*v^2. annars kanske det finns siffror från tillverkaren av ammunitionen (för ditt vapen då såklart) om du vill veta vilken anslags energi som kulan har på avstånd måste du veta den ballistiska koefficienten för kulan också kommer inte ihåg formeln för det ur minnet dock

funkar vel även att skjuta genom kronografen på avståndet som önskas bör inte vara alltför svårt för en normalskytt troligen inte vanligt att göra dock

troligen passar frågan bättre i jaktforumet säkert några som laddar själv där ...

jag har redan en källa där anslagsenergin skrivs i joule för viss typ av ammunition

http://www.gunsandammomag.com/ballistics/

nu behöver jag kunna räkna ut vad de olika kulorna har för penetrerings kapacitet.

Och hur skall du räkna ut det? Hur räknar du ut vilken penetration du får med en hollowpoint om du inte vet exakt hur kulan är uppbyggd till exempel?

så det går alltså inte att räkna ut vilken penetreringskapacitet olika kulor har

Jo det borde gå. Men det är en sån jävla uträkning att det blir helt sjukt.

Saker som man vet är vikt och hastighet. Med det kan man räkna ut energin. Sen får man räkna på kulans form och tid. Vid första anslag så berör bara spetsen låt oss säga en 1mm(kvadrat) en miljontedelssekundsenare berör 2mm(kvadrat) det skom skall penetreras sen får man utgå från att kulan inte deformeras (vilket den gör) och skall man räkna ut efter deformerad kula så får man blanda in lite sannolikhetsberäkningar. Sen hårdhet på dom mätande materialen och den temperatur som uppstår samt skillnaderna i temepratur kula samt mötande material etc etc etc.....

Låt oss säga så här. Det blir ett jävla jobb.

Det är exakt det där dom beräknar i krockprovssimulatorer.

Fixar du uträkningar som tar hänsyn till jaktkulornas (hollow point, soft tip) uppbyggnad med inbyggda svagare zoner för kontrollerad uppsvampning? Det har ju viss betydelse för penetrationen. Och uträkningar som tar hänsyn till sannolikheten för att en viss kula tumlar baserat på viktfördelningen i kulan.

Med mera.

Det går inte att på ett enkelt sätt göra det. Men om du har tillgång till duktiga matematiker/fysiker/programmerare och en rejäl stordatoranläggning så går det nog att ordna. Även om det tar lite tid.

Det finns en anledning till att man gör tester av penetration i gelatinblock och griskroppar istället för att försöka räkna fram det.

Elementär mekanik och hållfasthetslära är vad som går åt för att beräkna anslagsenergi och penetration.
Jag tror att formeln för "Rak central stöt" ger anslagsenergin. Kommer inte ihåg formeln men man räknar med hast före stöt, hast efter stöt och massan i kroppen som stöter mot den, relativt, stillastående kroppen och så massan i den stillastående kroppen förstås. Impulsformeln går nog också åt?? Det var mekaniken och fysiken det. Sedan får man gå över till hållfasthetsläran. Där är nog hårdheten i enheten "Brinell" den viktigaste. För att få en uppfattning, gäller det att ta hänsyn till både målets och projektilens Brinelltal. Brinelltalet är avhängigt det inträngande föremålets form och mantelarea. Drag- och brottsgränser i materialen kan ha betydelse men inte lika stor som Brinelltalet.