City/town

Någon som kan förklara användningen av ordet "city" på engelska respektive svenska? Stad kan ju heta både city och town på engelska, och åtminstone jag har fått för mig att city oftast syftar på en större stad än town, men jag kan ha fel då jag hört talas om "cities" med bara ett par tusen invånare. Är det kanske dialektalt, att vissa dialekter använder city istället för town, och vice versa, fast de menar samma stad?

Och varför använder man ordet city i svenska språket när man talar om en stads centrum, eller innerstan, i till exempel uttrycket "åka in till city"? De centrala delarna heter ju downtown på engelska, så ska man bums låna in engelska ord för detta vore väl downtown ett mer korrekt ord att använda istället för city?

Ordet "downtown" är amerikansk engelska. Webster’s (på papper):

downtown (adj) = of, in, like, to, or toward the lower part or main business section of a city or town

downtown (n) = the downtown section of a city or a town

Fast "downtown Oxford" ger oroväckande många träffar på Google. Det är
kanske snarare så att dansen kring guldkalven sker "downtown" världen över.
Det är där man hittar de berömda 70-tusenkronors-väskorna. Samtidigt
huserar finansbranschen i London i "The City".

Beträffande "city" vs "town" säger Babylon:

town = populated area that is smaller than a city; community governed by a town meeting (esp. in New England); downtown (Informal); inhabitants of a particular town or city; major city or town in a particular region

city = large urban area

Notera specialregeln i trakten av Boston, Mass.

För övrigt kan orter förändra storlek väsentligt efter att de kopplats till att
vara "city" eller "town". Vi kan ju bara jämföra Norrköping med Söderköping
för att undra om köping är mindre än stad. Strömstad är väsentligt mindre
än Norrköping och ungefär lika stor som Söderköping.

Blev nu nyfiken på ordet township, så jag kollade upp vad Wikipedia har att säga om det.

http://en.wikipedia.org/wiki/Township

Blev lite förvirrad faktiskt. Det finns många betydelser andra än den jag kände till, vilken såklart är den i det Sydafrikanska ordet för kåkstad.

http://en.wikipedia.org/wiki/Township_%28South_Africa%29

Tyvärr ger inte Wikipedia någon bakgrund till ordet, och speciellt då "-ship". Vidare undrar jag om någon känner till något annat ord än "township" för "kåkstad".

En taxichaffis i Newcastle förklarade att city från början hade en katedral medan town saknade det. Vet dock inte hur bra det stämmer.

Suffixet "-ship" svarar mot »-skap« i det svenska ordet grevskap. Suffixet ger
en avledning som konkretiserar tillstånd, tillhörighet, karaktär etc. Jämför
svenska ord som fanskap, om greven inte är så omtyckt.

De germanska orden för att skapa ligger i botten för "-ship". Suffixet har
alltså inget med båten "ship" att göra. Ordet "ship" har snarare latinsk rot,
syftande på båtens urholkade form. (Med reservation för att jag är ute på
djupt etymologiskt vatten.)

Ett lexikon anger "shantytown" som översättning till en brasiliansk ”favela”
och därmed kåkstad och slumbebyggelse. Ledet "shanty-" i "shantytown"
betyder inte sjömanssång utan kommer av franska ”chantier” som i sin tur
kommer av ett latinskt ord för stag eller stötta. Kåkarna brukar vara enkelt
stöttade tak med väggar efter principen man tar vad man hittar. Däri lever
individer av samma art som du och jag: Homo sapiens. Andra individer av den
»kloka människan« vältrar sig i onödor och förbränner sig själv och biosfären.
En "town" hade väl kyrka i stället för katedral. Om vi nu kan göra en knivskarp
gräns mellan kyrka och katedral ...

Märk: ordet town kommer från det fornnordiska ordet "tún" som är befryndat med det svenska ordet tun.

"Tun" som i Eskils/Sig-tuna?

NE skriver:

-tuna, ortnamnselement som i Sverige finns representerat från Skåne upp till Medelpad. Särskilt vanligt är det i Mälarlandskapen. Det är identiskt med ordet tun 'stängsel', 'inhägnad', ett ord som motsvarar ty. Zaun 'gärdsgård' och eng. town 'stad'. Vad ordet tun konkret betytt i ortnamn är mycket omdiskuterat; forskare har bl.a. föreslagit 'inhägnad plats', 'handelsplats' och 'befäst plats'. Många -tuna-orter har av allt att döma äldst varit centralorter i ett område (jfr -> tunagårdar) och en specialiserad betydelse 'gården framför andra gårdar' är i dessa fall fullt tänkbar. Namnen är förhistoriska.

Däremot ifrågasätter jag lite NE:s förklaring av Sig- i Sigtuna. Det står att
sik/sig syftar på sankmark. Det är säkert rätt i princip. I Halland och även i
NEO kan man säga att maden är sid. Så omljudningen av ett tänkt Sidtuna
till Sigtuna kan ha kommit efter det att sammansättningen var konstruerad.
Utan en uppstramning av konsonanten före t i tuna hade det blivit {sittuna}.

Det svenska ordet "tuna" kan komma från engelskan. Vikingarna koloniserade ett England som var mer civiliserat och bättre administrerat än Skandinavien, och de kan ha tagit med sig stadsbyggnadskonsten hem. Engelsmän tycks ha spelat en viktig roll när det nya Skandinavien skulle byggas. Det fanns engelska myntslagare och missionen tycks ha ha kommit framför allt från England. Vissa ord som "lavardher" och "thäghn" är engelska till sitt ursprung och har med förvaltningen att göra.

Enligt Nationalencyklopediens ordbok är "tun" samma ord som engelskans "town" med betydelsen "hägnad". Det är ett gemensamt germanskt ord.

Jag är medveten om etymologien kring "tun" och ordets släktingar. Idén att "tuna" skulle vara ett lån från engelskans "town" kommer från en ganska ny (15 år) teori som en historiker lagt fram. Det skrevs en bok om ämnet. Själv tycker jag att det är en ganska spännande tanke att det kan ha varit engelsmän som grundade städer i Skandinavien.

I England avses historiskt med City en stad med katedral och domkapitel. Några undantag är dock urgamla, s s City of Westminster.

I de flesta stater i USA blir en tätort "City" genom beslut av vederbörande stat. En del av dem urartar så att det sägs att det finns städer med 0 innevånare. "Ickestäder" har i regel texten "unincorpororated" på namnskylten vid infarten.