Vilka av böcker av Ulf Lundell tycker du att man ska läsa?

Tja, det är mestadels entonigt och nedstämt, men det passar perfekt till texterna som Lundell framför.

Kan tänka mig det. Gillar hans deklamerande i Sjöar och Tyst Farväl samt hans sommarprat. Blir ett besök på biblioteket i morgon.

Jag har följt Lundell i hela mitt vuxna liv.

Vardagar är nog det bästa jag läst. Men kanske bara för att vi nästan är jämngamla. Typ.


Men är man 35 så fattar man inget. Sorgligt. Och det vet Uffe.

I allra högst grad. Tog chansen att lyssna igenom "Vardagar" när jag fick veta att det var Lundell själv som läste. Han har en skön och trygg rörst, men utöver det... ja släpande och monotom. Jag ökade uppselningshastigheten med 1.5x - vilket gjorde att det funkade bättre - även om Lundell plötsligt lät pigg som en mört.

Boken är i övrigt "bra". Trots att det inte förekom inslag av kärleksrelationer eller sexscener. Men ja, han är å andra sidan snart 70 bast. Personligen föredrar jag "Vädermannen".

Hur var "Vardagar 2"?

Den delvis självbiografiska Jack är en klassiker och sen tycker åtminstone jag att man ska ha läst Kyssen också. Har själv inte hunnit ta mig igenom fler av Lundells verk än men ska göra det i sinom tid.

'

En varg söker sin flock är ganska trevlig utöver ett sånt där Lundellskt 15-sidors avsnitt där han beatniskt och utan punktuation beskriver sina alkoholrus och sin relation till dessa i målande piratliknelser. Är mysigt att ha en Lundellbok i omlopp annars då de ofta har den där tacksamma dagboksformen med korta små avsnitt där han beskriver hur han typ bedriver spontan skyddsjakt på gnagare på Österlenlängan eller så över typ fem sidor. Passar bra om man vill läsa nåt medan man äter en makrillmacka eller väntar på de där godtyckliga sista tre minuterna i tvättstugan.

Vinter i paradiset

När han besöker sin farsa i Stockholm är ju rena rama Lars Norén.

Sen är fördelen med att bli äldre att minnet sviktar så man kan läsa
om dom 4-5 gånger på ett par år. "Här ligger en Ulf Lundel. Den skall
jag läsa...".

Inte sant? Man behöver inte ens vara senil för att läsa om hans böcker.
Det är ju aldrig intrigen man är ute efter, hur går det, utan dom sköna formuleringarna.

Ja, vad tror du? Mer av samma, på gott och ont. Gillar man den första kan man gilla den andra, eller möjligen tycka att det blir lite för mycket av samma vara. Jag tycker inte riktigt att han skriver böcker längre, han bloggar på sin skrivmaskin, även om han inte vill erkänna det. Mycket slagg, men de där ögonblicken när det blixtrar till är å andra sidan riktigt bra.

Jag lyssnade klart på Vardagar i går natt/morse. Jag trodde till en början inte att jag skulle orka igenom hela, jag tyckte att det var lite väl mycket tjat om samma ämnen hela tiden: hemska nyliberaler, "nazisterna" i SD, fågelskådning osv. Mycket av det som sas kändes som något som man, om man vill vara kritisk, skulle kunna avfärda som gammelmansgnäll från någon som har hamnat i otakt med samtiden. Men sedan kom jag inte i boken på något sätt. Att höra om åldrandet, tillbakablickarna till ungdomen och Lundells numera stillsamma vardagar var ändå intressant. En del av Lundells griniga och bitska kommentarer om dagens artister, TV-program, journalister, etc. var ganska underhållande också. Att den gamle sossen vågade kritisera islamismen var också något överraskande postitvt.

Att det var Lundell själv som läste boken gjorde mycket till den positiva upplevelsen. Det fick boken att kännas som ett 15-timmar långt sommarprat, där det faktiskt är Lundell som delar med sig av sina egna tankar och sin vardag. Jag tror inte att jag hade lyssnar igenom hela ljudboken om det var någon annan som hade läst upp den, och jag tror inte att jag hade orkat läsa den själv heller. Jag hoppas verkligen att Vardagar 2 släpps som ljudbok, med Uffe som uppläsare, jag kommer absolut försöka ta mig igenom den också då!

Jack läste jag första gången när jag var i 20-års åldern. Jag hade någon slags hatkärlek till den då. Jag tyckte bitvis att den var lite seg, med en handling som upprepade sig lite för mycket. Samtidigt fyllde den mig med ungdomens äventyrslust: vem vill inte leva som de gör i Jack när man är i den åldern!? Jag har lyssnat lite på Jack som ljudbok nu också, när jag i stället är i 30-års åldern, och märker att det finns en hel del humor och litterära kvalitéer som jag inte riktigt uppfattade när jag läste den som 20-åring. Jack är en bok som man bör ha läst. Jag gillar verkligen tidsandan som beskrivs i den.