Flat Earth--Jorden är platt

Att jorden är aningen tillplattad vid polerna och något utdragen vid ekvatorn är ju känt sedan länge men det handlar ju om ett ensiffrigt antal mil i skillnad om man flyger jorden runt längs ekvatorn jämfört med om man skulle flyga jorden runt pol till pol så det är ju knappast något som man skulle kunna se med blotta ögat på en bild av jorden.

Jasså?


Är brännvidden under 45-50 mm så är det fortfarande vidvinkel. Spelar ingen roll om det är måttligt eller inte.


Med betoning på nästan. Nästan duger inte.


Bra googlat. Men fel. Powershot G5 har inte en cropfaktor på 4,87. Den är närmare 2,7. För den inbyggda optiken med max inzoom på 36,8 mm så motsvarar det 100 mm i 35 mm format. Och det är inte ens möjligt att sätta en 50 mm glugg på PowerShot. Optiken är fast.


Men det är fortfarande vidvinkel och det duger inte. Innan någon tagit en bild på jordens kurvatur med en brännvidd på 50 mm + så kan plattjordarna förklara bort kurvaturen med "fisheye". Hänger du med?

Vet inte om du gör dig till eller inte. Men du har totalt fel i allt du skriver.

Brännvidden är INTE ett mått på bildvinkeln.
En 35 mm glugg på en APS C kamera är inte på något sätt vidvinkligt, det är normalvinkligt!!!
35 mm * 1.6 = 56 mm.
Alltså är ett 35 mm objektiv på en APS C kamera över den gräns som du påstår är normalvinkligt 50 mm

Canon Powershot G5 har en cropfaktor på 4.87. Den har smått otroliga 5 MegaPixels .
Jag äger en själv som jag köpte 2004.
Denna kamera har en brännvidd från 7.2 till 28.8 mm. Det ger en bildvinkel jämförbart från 35 mm till 140 mm på en fullformatskera.

Så vid en brännvidd på 10 mm på G5:an så är bildvinkel samma som en 50 mm optik på en kamera med fullformatssensor.

Så nej, en brännvidd på under 50 mm ger inte vidvinklig bild. Allt handlar om vad för sensorstorlek som kameran har.

EDIT: en lätt vidviklig bild ger inte någon effekt som ett fisheye-objektiv. Vad plattskallar säger är totalt irrelevant för det spelar ingen roll vad du visar dom.

Den teorin bygger ju på att alla platta objekt i rymden måste vara vända i perfekt runt läge mot jorden. Hela tiden. Vilket i sin tur skulle innebära att dessa objekt vore mycket smala från andra observationsplatser i rymden. Varför skulle just jorden vara platsen där allt ser runt ut?

Teorin bygger därmed dessutom på villfarelsen att raketer inte fungerar utanför jordens atmosfär.

Varför bygger det på det ?

Därför att USA har skickat ut en rad rymdfarkoster som kontinuerligt filmat objekten i solsystemet från platser extremt långt ifrån jorden och på alla bilder har både jorden och övriga planeter varit runda. Det borde i teorin om platta himlakroppar betyda att de skulle varit mindre runda sedda från jorden när farkosterna passerade dem från säg en plats som ligger i 90 graders vinkel mot objektet jämförd med jorden.

Objekten måste ju vara platta från någon utgångspunkt. Eller?

Aha jo det är klart . Om jorden är platt är det ju mycke som inte stämmer. Tror iaf att det är att ingen kommit till kanten som låter mest otroligt.

Förstår du inte det själv? Ett platt objekt som en skiva ser ju bara runt ut om det vänder sin platta sidan mot jorden vilket betyder att det skulle börja se ovalt ut om du betraktar det i en annan vinkel. Faktum är ju att om solen och månen vore så nära jorden dom dom flesta plattjordstroende tror så skulle dom inte kunna se runda ut på hela jorden utan om månen är ser perfekt rund ut i Stockholm så skulle den se alldeles oval ut i Sydney.

Jo nä men om objekten är väldigt stora och långt bort så ser man nog ingen skillnad.

Tänk om det är som stora magnet plattor då . Som altid vänder pllatta sidan mot alla objekt

Månen visar väl iaf altid samma sida ?

Eller ser man lite olika på ytan att den vobblar lite så man ser lite annat som flyttas ? Roterar lite mena jag månen mena jag hehe

Nä men det funkar inte . Isåfall skulle det bara finnas en magnet punkt under oss.

Sen borde det vara magnetens baksida så det drar isär plattorna å därför flyte kakorna i cirklar på himmlen motmagnet typ.

Å då fattar man ju direkt att vi dras mot marken å kan stå rakt.

Stor sol och måne fungerar inte enligt plattjordsmodellen eftersom dessa antingen då måste gå ner bortom kanten vilket skulle innebära att solen gick upp och ner samtidigt över hela jorden så tidszonerna bevisar att solen och månen aldrig går ner under kanten. Plattjordarna menar istället att solen och månen är små och nära och ser ut att försvinna genom någon slags perspektiv men då skulle dom aldrig kunna vända exakt sin platta sida både mot Stockholm och mot Kapstaden samtidigt om dom var platta utan antingen skulle Stockholmarna eller Sydafrikanerna se en oval måne men månen har ju samma runda form i Stockholm som i Kapstaden. Himlakropparna borde ju då också krympa ihop innan dom går ner.
Att solen och månen inte är nära är ju också lätt att mäta idag med antingen parallax eller radar så det råder inget som helst tvivel om att dom är där dom skall vara enligt globjordsmodellen och himlakroppar så långt bort skulle antingen vara ständigt uppe och aldrig gå ner eller så skulle dom gå ner samtidigt i Los Angeles som i Stockholm.
Att dragningskraften inte är magnetism är lätt att visa genom att icke magnetiska material som plast faller till marken på samma sätt som magnetiska material som järn. Hade dragningskraften orsakats av magneter så skulle plast och vatten sväva omkring tyngdlöst. Ta en PET-flaska och släpp den. Faller den till golvet så vet du att gravitationen inte är magnetism.

Jo men vi kan se drygt halva månen från jorden. Från norra halvklotet ser man ytor på månen som inte syns från södra halvklotet och vice versa. Därför vet vi att månen inte är platt.
De andra planeterna har inte samma sida mot jorden. Alltså kan vi med teleskop se att de andra planeterna är rotetande och sfäriska.

Kanske off-topic: Skulle man på månen kunna placera en kamera med hög upplösning riktad mot jorden, som sänder ut dessa bilder till oss?