Citat:
Jag har funderat en del på vad det är som gör Sverige till något mer än bara ett geografiskt territorium med en statsapparat, en ekonomi och en befolkning. Vad är det som gör att Sverige är värt att bevara och föra vidare till kommande generationer?
Jag tycker att det måste finnas något mer än ekonomisk tillväxt, materiell levnadsstandard och individuell frihet. Sådant kan naturligtvis bidra till ett gott samhälle, men det förklarar inte varför just Sverige ska finnas kvar som en historisk och kulturell gemenskap.
För mig handlar det om den historiska kontinuiteten, om ett folk som under generationer har byggt upp ett samhälle, utvecklat gemensamma traditioner, språk, institutioner och ett sätt att förhålla sig till varandra. Det handlar också om ansvar mellan generationerna – att vi inte bara är tillfälliga invånare som ska maximera vår egen levnadsstandard, utan förvaltare av något som föregått oss och som vi har ett ansvar att lämna vidare.
Ett land borde rimligen ha ett existensberättigande som sträcker sig bortom den enskilda individens materiella intressen. Annars blir det svårt att förklara varför vi ska känna någon särskild lojalitet till just Sverige, eller varför dess fortlevnad skulle vara viktigare än vilken annan fungerande statsbildning som helst.
Men vad tycker ni? Vad är det som ger Sverige ett eget existensberättigande? Är det historien, kulturen, folket, naturen, samhällsmodellen eller något annat? Finns det överhuvudtaget något som gör Sverige värt att bevara i sin egen rätt, snarare än att gradvis uppgå i en alltmer globaliserad värld där nationell identitet, självbestämmande och suveränitet får allt mindre betydelse?
Jag tycker att det måste finnas något mer än ekonomisk tillväxt, materiell levnadsstandard och individuell frihet. Sådant kan naturligtvis bidra till ett gott samhälle, men det förklarar inte varför just Sverige ska finnas kvar som en historisk och kulturell gemenskap.
För mig handlar det om den historiska kontinuiteten, om ett folk som under generationer har byggt upp ett samhälle, utvecklat gemensamma traditioner, språk, institutioner och ett sätt att förhålla sig till varandra. Det handlar också om ansvar mellan generationerna – att vi inte bara är tillfälliga invånare som ska maximera vår egen levnadsstandard, utan förvaltare av något som föregått oss och som vi har ett ansvar att lämna vidare.
Ett land borde rimligen ha ett existensberättigande som sträcker sig bortom den enskilda individens materiella intressen. Annars blir det svårt att förklara varför vi ska känna någon särskild lojalitet till just Sverige, eller varför dess fortlevnad skulle vara viktigare än vilken annan fungerande statsbildning som helst.
Men vad tycker ni? Vad är det som ger Sverige ett eget existensberättigande? Är det historien, kulturen, folket, naturen, samhällsmodellen eller något annat? Finns det överhuvudtaget något som gör Sverige värt att bevara i sin egen rätt, snarare än att gradvis uppgå i en alltmer globaliserad värld där nationell identitet, självbestämmande och suveränitet får allt mindre betydelse?
Ja, du uttrycker onekligen typiskt fascistoida tankegångar.
I den riktiga världen måste länderna/staterna/nationerna i så fall vara JÄVLIGT små för att det ska finnas skuggan av en chans ett det ska fungera